Syftet med den föreliggande studien är att utifrån konvertiters egna berättelser om sin väg till islam nå en ökad förståelse för vilken innebörd valet att konvertera till islam får för deras identitet och känsla av mening. Studiens frågeställningar är: Hur beskriver konveriter sin egen resa till islam, vilken betydelse har den nya religiösa identiteten för dem i deras vardag samt vilken mening finner de i sin religiösa tro idag. Studiens teoretiska utgångspunkter har varit Rambo och Farhadian's teori om konversionsstadier, Bauman, Johansson samt Berger & Luckmann's resonemang kring identitet som en process samt McGuire utifrån religion som meningssystem och konversion som omformulering av självet. Metoden som valts för att kunna uppfylla syftet och besvara frågeställningarna har varit hermeneutiken. Undersökningen har baserats på fem semistrukturerade intervjuer. I studiens resultat framgick att konversion är en process bestående av flera stadier med ett utgångsläge bestående av sökande och avsaknad av svar som slutligen resulterar i mening i den religiösa tron, ny religiös identitet samt ett nytt perspektiv på livet vilket sammantaget innebär ett nytt sätt att se på sig själva och världen för konvertiterna.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur präster ser på asylsökande som konverterar till kristendom. Den ämnar även studera hur prästerna talar om de asylsökande, hur de ser på de asylsökandes aktörskap, om de förändrar eller reproducerar maktordningen de finns i samt hur de ser på sin egen roll i processen. Materialet är insamlat med semi-strukturerade intervjuer med sju präster från olika stift inom Svenska kyrkan. Undersökningen är gjord med hjälp av kritisk diskursanalys och teorin som använts har främst byggt på Edward Saids Orientalism. Bland de sju informanter som intervjuats finns det två tydliga grupperingar av inställningar. Fyra präster är tveksamma till att döpa asylsökande och tre är positiva. De tveksamma ger de asylsökande mindre agens, de reproducerar maktordningen där de själva är överst och de talar om de asylsökande som om de är utsatta och som att de behöver hjälp att fatta rätt beslut. De som uttrycker sig positivt till att döpa asylsökande ger de asylsökande agens, de förändrar till stor del maktordningen och de talar om de asylsökande som aktörer och individer.

<p>Mitt syfte med detta arbete har varit att försöka ge en beskrivning över vilken relation den konverterade muslimen i Sverige har till Koranen. Jag har valt att försöka belysa detta genom frågeställningen:</p><p>Hur tillgodogör sig konverterade muslimer i Sverige Koranen?</p><p>Arbetet är en kvalitativ fallstudie där jag genom fyra djupintervjuer på ett så brett vis jag förmått försökt omfamna de olika uttryck som relationen tar sig. Intervjuerna redovisas som referat i berättande form, och de föregås av en översiktlig beskrivning av Koranen.</p><p>Arbetet avslutas med en utvärderingsdiskussion där jag konstaterar att arbetet är ofullständigt då jag ej kunnat belysa den företeelse som frågeställning avser på ett begreppsligt vis. Slutligen så redogör jag för en möjlig fortsättning.</p>

Mitt syfte med detta arbete har varit att försöka ge en beskrivning över vilken relation den konverterade muslimen i Sverige har till Koranen. Jag har valt att försöka belysa detta genom frågeställningen: Hur tillgodogör sig konverterade muslimer i Sverige Koranen? Arbetet är en kvalitativ fallstudie där jag genom fyra djupintervjuer på ett så brett vis jag förmått försökt omfamna de olika uttryck som relationen tar sig. Intervjuerna redovisas som referat i berättande form, och de föregås av en översiktlig beskrivning av Koranen. Arbetet avslutas med en utvärderingsdiskussion där jag konstaterar att arbetet är ofullständigt då jag ej kunnat belysa den företeelse som frågeställning avser på ett begreppsligt vis. Slutligen så redogör jag för en möjlig fortsättning.