<p>Utgångspunkten för denna studie är att dokumentera och redogöra den traditionsbaserade utläggningsmetodologi inom islam. Fokus ligger på hur de traditionsbundna och de konservativa inriktningarna av sunni islam uppfattar denna företeelse.</p><p>Betydelsen av <em>tafsir </em>har kommit att spela en allt viktigare roll till stor följd av den debatt som förs kring islam och vilken förståelse eller tolkning som skall ha företräde. Debatten fokusera primärt kring hur Koranen bör förstås och tolkas, vilket visar sig i den alltmer utpräglade konflikten mellan traditionsbundna inriktningar och progressiva grupperingar. De progressiva grupperna menar att islam och Koranens förordningar måste förstås utifrån den kontext de tillkom i och således är många av dessa förordningar föråldrade och i behov av omtolkning, medan de traditionsbundna inriktningarna anser att islam och Koranens bestämmelser är universella och följaktligen inte tidsbundna.</p><p>Syftet med uppsatsen är att beskriva de principer som den traditionsbaserade tolkningsmetodologin utgörs av och att belysa hur dessa möjliggör att en korrekt förståelse av Koranen kan förvärvas.</p>

Utgångspunkten för denna studie är att dokumentera och redogöra den traditionsbaserade utläggningsmetodologi inom islam. Fokus ligger på hur de traditionsbundna och de konservativa inriktningarna av sunni islam uppfattar denna företeelse. Betydelsen av tafsir har kommit att spela en allt viktigare roll till stor följd av den debatt som förs kring islam och vilken förståelse eller tolkning som skall ha företräde. Debatten fokusera primärt kring hur Koranen bör förstås och tolkas, vilket visar sig i den alltmer utpräglade konflikten mellan traditionsbundna inriktningar och progressiva grupperingar. De progressiva grupperna menar att islam och Koranens förordningar måste förstås utifrån den kontext de tillkom i och således är många av dessa förordningar föråldrade och i behov av omtolkning, medan de traditionsbundna inriktningarna anser att islam och Koranens bestämmelser är universella och följaktligen inte tidsbundna. Syftet med uppsatsen är att beskriva de principer som den traditionsbaserade tolkningsmetodologin utgörs av och att belysa hur dessa möjliggör att en korrekt förståelse av Koranen kan förvärvas.

Den här studien identifierar brytpunkter inom feministisk korantolkning och belyser dem ur postkoloniala perspektiv. Aysha A. Hidayatullah har efter mångåriga studier av Amina Waduds och Asma Barlas feministiska korantolkningar utvecklat en kritik mot dem som hon menar pekar ut en ny inriktning för islamisk feminism. Den här studien kartlägger och jämför arbeten av dessa tre forskare för att identifiera och belysa funna brytpunkter ur två postkoloniala teo-retiska perspektiv formulerade av Allison Weir respektive Judith Butler.Wadud och Barlas tolkar Koranen som en tidlös radikal impuls för social rättvisa och absolut jämlikhet mellan könen. Även om den ibland uttrycker en patriarkal maktordning så uppmanar de att utifrån tron på Koranen som Guds fullkomliga uppenbarelse söka djupare. Hidayatullah kritiserar deras tolkningar som inkonsekventa, fundamentalistiska och anakronistiska. Hon fin-ner istället att Koranens syn på könsrelationer inte fullt ut är förenlig med hennes feministiska anspråk. Hon vill därför ompröva dogmen om Koranen som Guds ofelbara uppenbarelse.De postkoloniala perspektiven identifierar att deras olika ställningstaganden har kopplingar till koloniala och imperialistiska maktförhållanden där ”islamiskt” och ”sekulärt” blivit anta-gonister. Butlers och Weirs perspektiv belyser det antagonistiska läget i relation till väster-ländska, sekulära och hegemoniska narrativ om temporalitet och frihet. De två menar att skill-naderna mellan deras ställningstaganden inte är så stora som det kan verka och efterfrågar al-ternativa koncept om frihet och temporalitet för att öppna upp det låsta positionerna. De menar att det sekulära inte är den enda källan till kritik och ser det religiösa som ett diskursivt öppet fält för ifrågasättande och strider.

<p>Mitt syfte med detta arbete har varit att försöka ge en beskrivning över vilken relation den konverterade muslimen i Sverige har till Koranen. Jag har valt att försöka belysa detta genom frågeställningen:</p><p>Hur tillgodogör sig konverterade muslimer i Sverige Koranen?</p><p>Arbetet är en kvalitativ fallstudie där jag genom fyra djupintervjuer på ett så brett vis jag förmått försökt omfamna de olika uttryck som relationen tar sig. Intervjuerna redovisas som referat i berättande form, och de föregås av en översiktlig beskrivning av Koranen.</p><p>Arbetet avslutas med en utvärderingsdiskussion där jag konstaterar att arbetet är ofullständigt då jag ej kunnat belysa den företeelse som frågeställning avser på ett begreppsligt vis. Slutligen så redogör jag för en möjlig fortsättning.</p>

Mitt syfte med detta arbete har varit att försöka ge en beskrivning över vilken relation den konverterade muslimen i Sverige har till Koranen. Jag har valt att försöka belysa detta genom frågeställningen: Hur tillgodogör sig konverterade muslimer i Sverige Koranen? Arbetet är en kvalitativ fallstudie där jag genom fyra djupintervjuer på ett så brett vis jag förmått försökt omfamna de olika uttryck som relationen tar sig. Intervjuerna redovisas som referat i berättande form, och de föregås av en översiktlig beskrivning av Koranen. Arbetet avslutas med en utvärderingsdiskussion där jag konstaterar att arbetet är ofullständigt då jag ej kunnat belysa den företeelse som frågeställning avser på ett begreppsligt vis. Slutligen så redogör jag för en möjlig fortsättning.

No description available.