Bakgrund: Trots sin betydande närvaro i samhället saknar kooperativa företag än idag tydliga ramverk över hur deras organisationer ska styras. Det uppstår därmed utmaningar eftersom kooperativ, det vill säga medlemsägda organisationer, på ett flertal sätt särskiljer sig från andra företagsformer, men ändå tvingas rätta sig efter ramverk och teorier anpassade för andra slags verksamheter. Utmaningar kan uppstå då det visat sig att etablerade styrningsramverk i många fall är otillräckliga och svåra att justera för de mål som kooperativa verksamheter präglas av, vilket starkt argumenterar för behovet av ett kooperativt anpassat styrningsramverk. Sett till tidigare forskning saknas det studier som förklarar hur agentproblematik utspelar sig och hanteras i en kooperativ kontext. I och med den ovan nämnda avsaknaden av styrningsramverk blir det likväl en utmaning för kooperativ att uppnå målkongruens mellan organisationens olika parter, där även organisationens storlek samt struktur spelar en avgörande roll. Syfte: Det huvudsakliga syftet med den här uppsatsen är att tillföra såväl ett empiriskt som teoretiskt bidrag för att öka kunskapen kring den agentproblematik som kan uppstå inom konsumentkooperativ, och ta reda på hur hög målkongruens kan uppnås inom medlemsägda företag utan att förbise medlemmarnas intressen. Genomförande: Studien är en kvalitativ fallstudie på organisationen Kooperativa Förbundet, med en iterativ ansats. Datainsamlingen har skett genom semi-strukturerade intervjuer, där intervjuguiden har utformats efter den teoretiska referensramen. Slutsatser: Den agentproblematik som utspelar sig inom kooperativ verksamhet är främst av förvaltarteoretisk karaktär. Det empiriska bidraget har dock belyst problematik som förvaltarteorin tidigare inte uppmärksammat, som uppstår när hög tillit förringar behovet av uppföljning och utvärdering. Problematiken har resulterat i en implementering av styrsystem, som vanligen förknippas med den kontrasterande agentteorin. Införandet av styrsystem måste dock, enligt förvaltarteorin, göras vaksamt vad gäller de konsekvenser som kan uppstå, vilket negativt kan påverka det för organisationen gynnsamma förvaltarbeteendet. Resultatet av vår analys visar att det råder hög målkongruens inom kooperationen till följd av ett ömsesidigt förvaltarperspektiv mellan styrelse och företagsledning. Det empiriska bidraget åskådliggjorde en samsyn respondenterna emellan vad gäller värdegrund, och en kollektiv vilja att efterleva de kooperativa värderingarna. Vidare uppnås målkongruens genom öppenhet, transparens, väl genomförda förankringsprocesser samt en kontinuerlig dialog mellan organisationens samtliga parter. Därutöver framgick det att hög målkongruens i sig inte leder till en framgångsrik verksamhet, utan det krävs även en stark genomförandekraft för att uppnå de gemensamma målen. Fallstudien har visat på en bristande genomförandekraft, vilket bland annat påverkas av kooperativets storlek, något som utgör en försvårande effekt på verksamheten. Vidare har det framgått att kooperativ enklare skulle kunna dra nytta av den höga målkongruensen om det hade förekommit en större homogenitet medlemsföreningarna emellan, både vad gäller storlek och verksamhet. Kunskapsbidrag: Studien har bidragit med en ökad förståelse kring den agentproblematik som kan utspela sig inom kooperativa organisationer, samt hur målkongruens kan uppnås inom medlemsägda företag. Därutöver avlägger studien två teoretiska bidrag. Det första bidraget är kopplat till förvaltarteorin, och identifierar svagheter inom teorin som tidigare inte belysts samt att dessa bekämpas med åtgärder som vanligen förekommer inom agentteorin. Det andra teoretiska bidraget bestrider den tidigare kooperativa forskningen då vi anser att internt anskaffad expertis ska vara ett alternativ till den externt rekryterade expertisen. / Background: Despite its significant presence in today’s society, co-operative businesses still lack well-defined guidelines on how to manage their organizations. Challenges arise because co-operatives, i.e. member-owned organizations, differ in a number of ways compared to other forms of businesses. Still, however, they have to rely on frameworks and theories adapted to other types of organizations. Challenges may develop since it appears as though established management frameworks in many cases are insufficient and difficult to adjust to the objectives that characterize co-operative businesses, which argues for the need of a co-operatively adapted governance framework. There has been an absence of studies in previous research explaining how agency issues arise, and how the entailing challenges are managed in a co-operative context. At the same time, with the aforementioned lack of governance frameworks, it is nevertheless a challenge for co-operatives to achieve goal congruence between the organization’s various parties, where the size and structure of the organization also play decisive roles. Purpose: The main purpose of this study is to provide an empirical, as well as a theoretical, contribution to raise the awareness in regards to the Principal-agent problem and its entailing challenges in the context of consumer co-operatives. Furthermore, the purpose is also to investigate how high goal congruence can be achieved in member-owned businesses, without overlooking the interests of the members. Method: The study was carried out as a qualitative case study of the organization Kooperativa Förbundet, using an iterative approach. The collection of data has been attained through semi-structured interviews, in which the interviews were designed in accordance with the theoretical reference framework. Conclusions: The Principal-agent problems that arise within co-operatives are primarily of a Stewardship nature. However, our empirical research has highlighted challenges that Stewardship theory previously has not paid any attention to, including those that arise whenhigh levels of trust between the Board of Directors and the Management team lessens the need for follow-ups and evaluations. These challenging issues have resulted in an implementation of control systems, which usually are associated with the contrasting Agency theory, rather than with Stewardship theory. Nevertheless, the introduction of control systems must be done vigilantly, according to Stewardship theory, considering the consequences that may develop, which harmfully may affect the favorable stewardship behavior. The results from our analysis reveal a high level of goal congruence within the co-operation, owing to a mutual stewardship perspective between the Board of Directors and the Management team. Our research identified a consensus among the respondents in terms of values, and a collective willingness to comply with the co-operative principles. Furthermore, goal congruence is achieved through openness, transparency, justifiable decision-making processes, as well as a continuous dialogue between all parties within the organization. In addition, it was made clear that a high level of goal congruence, other things being equal, does not lead to a successful business. A strong implementing power is also required in order to reach the common goals. The case study conducted demonstrated an insufficient implementation power which is influenced, amongst other things, by the size of the co-operative which represents an aggravating effect on the business as a whole. Additionally, the co-operative would more easily benefit from its high levels of goal congruence if there had been a greater homogeneity between the member associations, both in terms of size and business activity. Research contribution: The study has contributed to an increased understanding of the Principal-agent issues that unfold in co-operative organizations, and how goal congruence is achieved in member-owned businesses. In addition, the study presents two theoretical contributions. The first one is linked to Stewardship theory, and identifies weaknesses that the theory has not been able to explain, and that these weaknesses are combated with measures more commonly found within Agency theory. The second theoretical contribution disputes previous research made on co-operatives, since we consider that internally acquired expertise should be an alternative to the externally recruited expertise.