Wiss. Hochsch. für Unternehmensführung, Diss., 2004--Vallendar.

Diss. Wirtsch.-wiss. St. Gallen, 2000 ; Nr. 2395. / Literaturverz.

Thesis (doctoral)--Universität St. Gallen, 2005.

Zugl.: Frankfurt (Main), Universiẗat, Diss., 2007.

Diss.--Berlin--Humboldt-Universität, 1995. / Bibliogr. 119-126.

Univ., Diss.--Zürich, 2000.

<p>För att företag ska möta en ökande konkurrens, drivs de till att finna nya lösningar i syfte att ständigt förse de allt mer medvetna kunderna med nya produkter. En förbättrad produktutvecklingsprocess kan hjälpa företag att uppnå konkurrensfördelar genom att bemästra produktens allt kortare livscykel. Under produktutvecklingen arbetar flera av företagets avdelningar parallellt, vilket kräver ett väl fungerande samarbete.</p><p>Externa parter har en viktig roll vid framtagning av nya produkter, eftersom relationen mellan kund och leverantör medför tillgång till varandras kunskapsområden. Det är dock inte lätt att utveckla en nära relation, eftersom många problem kan uppstå vid ett samarbete. Företag inser vikten av att ta del av leverantörens specialistkunskap, men har ännu inte lärt sig hur de ska hantera samarbetet. Följaktligen behövs det ytterligare forskning kring hur företag kan koordinera produktutvecklingsarbetet, när leverantör är delaktig i projektet.</p><p>Studien har för avsikt att skapa förståelse, för hur produktutvecklingsarbetet ur ett inomorganisatoriskt perspektiv kan koordineras, när en leverantör medverkar. Genom kvalitativa fallstudier ämnar vi undersöka vilka koordinationsmekanismer företag använder för att koordinera produktutvecklingsarbetet. Fallstudierna bygger på sju djupgående intervjuer av personer som arbetar med produktutvecklingsarbete på två fallföretag.</p><p>Studien tar upp teorier som belyser fenomenet produktutveckling och de mekanismer som används, för att koordinera produktutvecklingsarbetet och hur leverantören integreras i utvecklingsprojektet. Studiens teoretiska referensram redogör vidare för tekniken ”concurrent engineering”, koordination av projektmedlemmarnas beroende och skilda förväntningar samt projektens karaktäristiska drag.</p><p>Studien visar att koordinationsmekanismer är viktiga för att företag ska kunna samordna sina produktutvecklingsaktiviteter. Behovet av koordinationsmekanismer bestäms utifrån i vilken fas produktutvecklingen är och i vilken utsträckning leverantören medverkar i produktutvecklingsprojektet. Företagets organisationskultur har en viktig roll i att koordinera projektmedlemmarnas beroende. Genom att utvecklingsarbetet sker i form av projekt måste projektmedlemmarnas olika intressen och förväntningar möta varandra för att åstadkomma synergieffekt i projektet. Vidare finns det ett positivt samband mellan projektens karaktäristiska drag och behovet av samverkan mellan projektmedlemmarna. Med andra ord ska koordinationsaktiviteterna anpassas efter produktutvecklingsprojektets karaktäristiska drag.</p>

För att företag ska möta en ökande konkurrens, drivs de till att finna nya lösningar i syfte att ständigt förse de allt mer medvetna kunderna med nya produkter. En förbättrad produktutvecklingsprocess kan hjälpa företag att uppnå konkurrensfördelar genom att bemästra produktens allt kortare livscykel. Under produktutvecklingen arbetar flera av företagets avdelningar parallellt, vilket kräver ett väl fungerande samarbete. Externa parter har en viktig roll vid framtagning av nya produkter, eftersom relationen mellan kund och leverantör medför tillgång till varandras kunskapsområden. Det är dock inte lätt att utveckla en nära relation, eftersom många problem kan uppstå vid ett samarbete. Företag inser vikten av att ta del av leverantörens specialistkunskap, men har ännu inte lärt sig hur de ska hantera samarbetet. Följaktligen behövs det ytterligare forskning kring hur företag kan koordinera produktutvecklingsarbetet, när leverantör är delaktig i projektet. Studien har för avsikt att skapa förståelse, för hur produktutvecklingsarbetet ur ett inomorganisatoriskt perspektiv kan koordineras, när en leverantör medverkar. Genom kvalitativa fallstudier ämnar vi undersöka vilka koordinationsmekanismer företag använder för att koordinera produktutvecklingsarbetet. Fallstudierna bygger på sju djupgående intervjuer av personer som arbetar med produktutvecklingsarbete på två fallföretag. Studien tar upp teorier som belyser fenomenet produktutveckling och de mekanismer som används, för att koordinera produktutvecklingsarbetet och hur leverantören integreras i utvecklingsprojektet. Studiens teoretiska referensram redogör vidare för tekniken ”concurrent engineering”, koordination av projektmedlemmarnas beroende och skilda förväntningar samt projektens karaktäristiska drag. Studien visar att koordinationsmekanismer är viktiga för att företag ska kunna samordna sina produktutvecklingsaktiviteter. Behovet av koordinationsmekanismer bestäms utifrån i vilken fas produktutvecklingen är och i vilken utsträckning leverantören medverkar i produktutvecklingsprojektet. Företagets organisationskultur har en viktig roll i att koordinera projektmedlemmarnas beroende. Genom att utvecklingsarbetet sker i form av projekt måste projektmedlemmarnas olika intressen och förväntningar möta varandra för att åstadkomma synergieffekt i projektet. Vidare finns det ett positivt samband mellan projektens karaktäristiska drag och behovet av samverkan mellan projektmedlemmarna. Med andra ord ska koordinationsaktiviteterna anpassas efter produktutvecklingsprojektets karaktäristiska drag.

Strategic management literature suggests that especially in young and dynamic industries Virtual Corporations are more likely to emerge, as this type of organization is flexible enough to deal with rapidly changing environments. This paper challenges the proposition that environ-mental uncertainty and technological change lead to organizational adaptation towards virtual structures. We analyzed companies of two Austrian industries, data processing and engineering, which are characterized by different rates of innovation and environmental uncertainty, and compare their strategic, structural, and process characteristics by measuring their Degree of Virtualization. Results indicate almost no difference in the Degree of Virtualization. From these findings, we draw implications for the theoretical concept of Virtual Corpora-tions as well as for empirical research. (author's abstract) / Series: Report Series SFB "Adaptive Information Systems and Modelling in Economics and Management Science"

In dieser Arbeit wird der Einfluss von höheren (bis 9 Ma.%) Eisenoxidgehalten auf die Struktur und Eigenschaften von zwei Typen der Silikatgläser untersucht. Die Aufklärung der Struktur erfolgte durch den Einsatz der Mössbauer- und der Lichtspektroskopie. Es konnte gezeigt werden, dass Eisen unabhängig von der Wertigkeit in Alkali- Erdalkali-Silikatgläsern bei oxidierenden Bedingungen in tetraedrischer Koordination vorliegt, während unter reduzierenden Bedingungen die oktaedrische Koordination bevorzugt wird. Bei Alumosilikatgläsern liegt Fe2+ stets 6 fach-koordiniert vor, während Fe3+ die Koordination von 4 zu 6 ändert. Auf Grund ihrer Bedeutung für die Schmelze und Verarbeitung der Gläser wurden die Viskosität in zwei Bereichen, der Transformations- und Einsinkpunkttemperatur, die Wärmedehnung, die Mikrohärte, die Dichte, die Kristallisation und die elektrische Leitfähigkeit der Schmelze näher untersucht. Mit Hilfe der Strukturuntersuchungen konnte die Änderung erklärt werden.