Effektivare transporter i stadskärnorna är något som citylogistik har som huvudsyfte då det är många godstransporter inne i städerna som bidrar till trängsel. Ett förslag för förbättrad citylogistik är att flera distribuerande företag skickar sitt gods till en omlastningscentral där godset sorteras och lastas om innan leverans in till city. Genom att flera företag använder sig av en omlastningscentral minskar behovet av fordon då fyllnadsgraden, som ofta är låg vid transport inne i city, ökar vid samlastning av varor och fordonsbehovet minskar. Syftet är att utföra en kostnads- och nyttoanalys, cost-benefit analysis, detta för att kunna undersöka vilka effekter det finns av att införa samdistribution av varor inne i city men även att föra en diskussion kring vad denna typ av distribution kan leda till för de medverkande företagen och dess logistikkedja. Det kommer även en diskussion kring hur kostnads- och nyttoanalys kan användas för att fungera i andra städer, då stor del av data till detta arbete kommer från tidigare rapporter om samdistribution i Linköping city. I en kostnads- och nyttoanalys vägs kostnaderna och nyttorna mot varandra för att på så sätt se vilken av dessa som väger tyngst. Om nyttorna väger tyngre än kostnaderna så kommer projektet som är tänkt att genomföras att gynna samhället och det är då av intresse för de flesta parter att genomföra förändringen eller projektet. Rapporten ger en tydlig bild av vilka de stora kostnaderna samt nyttorna är med att genomföra samdistribution i city och vad detta kan leda till längre bak i logistikkedjan för de distribuerande företagen.

Att sträva mot en hållbar utveckling, inom alla dess aspekter, är i dagsläget högst aktuellt. Särskilt då medvetenheten ökat kring de negativa effekter som exempelvis utsläpp, föroreningar och buller ger upphov till. Dessa effekter finns alla närvarande när man utvecklar en av samhällets allra mest vitala funktioner, nämligen transportinfrastruktur. Transportsystemen är, och har länge varit, ohållbara då bilar och andra motorfordon, som har stor miljöpåverkan, har prioriterats. För att minska utsläppen från transporter har Europeiska kommissionen uttryckt att andra typer av transportmedel, som kollektivtrafik, gång och cykling, bör ges högre prioritet. Flera stora städer i Europa har infört cykelvisioner och planer för att förbättra möjligheterna för att just cykla. Stockholm är en av dessa städer och en handfull projekt har därför införts för att rusta upp stadens cykelnät. Trots dessa cykelsatsningar görs dock få hållbarhetsanalyser av cykelinfrastrukturprojekt, vilket kan vara problematiskt då beslutsfattare ofta saknar adekvat underlag för att motivera investeringar. Arbetet har undersökt den sociala, ekonomiska och ekologiska hållbarheten hos ett cykelinfrastrukturprojekt genom att jämföra projektets investeringskostnad mot dess samhällsvinster via kostnads- och nyttoanalys (CBA). Projektet som har undersökts innefattar en byggnation av en 400 m lång gång- och cykelbana längs Skärholmsvägen i sydvästra Stockholm. Tidigare har vägen kantats av cykelfält på vardera sida och ingen gångväg har funnits längs sträckan. Projektet väntas vara klart under 2015 och beräknas kosta 4,16-5 miljoner kronor. Vid CBA utreds inledningsvis vilka effekter, som projektet ger upphov till, som ska beaktas i analysen. I detta arbete har hälsovinst, tidsvinst, bekvämlighetsvinst, olycksriskskillnad och miljövinst analyserats. Efter att effekterna kvantifierats omvandlas dessa kvantiteter till monetära termer för att kunna jämföras med projektets budget. Värdet för hälsovinster ges av minskad dödsrisk och värdet av ett statistiskt liv (VSL), tidsvinsten fås av ökad medelhastighet, bekvämlighetsvinsten beräknas genom att cyklisterna separeras från biltrafik, olycksriskskillnaden ges av förändringar i cyklisternas trafiksituation och miljövinsten fås av den andel nytillkomna cyklister som tidigare pendlade via bil. Projektet kommer, enligt utförda beräkningar, resultera i en samhällsnytta på mellan 1,05 miljoner kronor och 2,88 miljoner kronor beroende på mängden genomförda antaganden. Den effekt som bidrog mest till denna nytta är hälsoeffekter med ett bidrag på mellan 919 000 kr och 2,76 miljoner kr. Den effekt som bidrog med minst nytta är miljövinst med ett bidrag på mellan 168 kr och 630 kr. Nyttan kan sedan jämföras med projektets budget vilken förmodas minst uppgå till 4.16 miljoner kronor. Den planerade kostnaden för projektet uppgår dock till 5 miljoner kronor. Projektet kommer alltså slutligen ge upphov till en samhällskostnad på mellan 1,28 miljoner kr och 3,95 miljoner kr enligt genomförda beräkningar. Projektet kan möjligtvis anses vara samhällsekonomiskt gångbart om den procentuella bredden av gångbanan även motsvarar dess procentuella kostnad. Sedan miljöeffekten för projektet blev försumbar jämfört med övriga effekter kan ytterligare analysverktyg dock behövas för att vidare bedöma projektets miljöpåverkan. Detta är en indikation på att CBA är ett ofullständigt analysverktyg för att bedöma hållbarhet vad gäller cykelinfrastrukturprojekt. / Striving towards sustainable development, in all of its aspects, is currently exceedingly relevant. Particularly since the awareness of the negative side effects caused by emissions, pollution and noise have increased. These effects are all present while developing one of society’s most vital functions, namely transport infrastructure. The transport system is, and has long been, unsustainable as cars and other motor vehicles, having a large environmental impact, have been prioritized. To reduce transport emissions the European Commission has stated that other modes of transportation, such as commuting, walking and cycling, should be given higher priority. Several major European cities have implemented visions and plans to improve the possibility to bicycle. Stockholm is one of these cities and a handful of projects have thus been implemented to renovate the city’s cycling network. Despite these bicycle investments few sustainability analyses are made for bicycle infrastructure projects, which can be problematic since decision makers often lack proper support to justify investments. This work has examined the social, economic and ecological sustainability of a bicycle infrastructure project by comparing the investment costs of the project against its social benefits in a cost-benefit analysis (CBA). These benefits include health, time, comfort, accident risk and environment, which have been calculated through a cost benefit analysis (CBA). The examined project consists of a roughly 440 yard path for pedestrians and bicyclists located along Skärholmsvägen, southwest of the Stockholm city centre. Previously the road was lined with two bicycle fields on either side of the road with no path for pedestrians existing prior to the renovation. The project is planned to end during 2015 and the estimated cost amounts to 4,16-5 million SEK. In a CBA the effects which the project generates are initially investigated to assess which of the effects to consider in the analysis. In this work, health benefits, time benefits, comfort benefits, traffic accidents and environmental benefits have been analyzed. After the effects have been quantified these quantities are converted into monetary values to enable a comparison between the effects and the budget of the project. The value for health benefit is determined through decreased mortality risk and the value of a statistical life (VSL), the time benefit is calculated through an increased average velocity, the comfort benefit is determined through separating cyclists from car traffic, accident risk is estimated through the change in the bicyclists traffic conditions and the environmental benefit is calculated through the share of new cyclists who previously commuted by car. The project will, according to performed calculations, result in a societal benefit of in between 1.05 million SEK and 2.88 million SEK depending on the amount of performed assumptions. The effect which contributed the most to this benefit is the health benefit with a contribution of in between 919,000 SEK and 2.76 million SEK. The effect which contributed the least to the societal benefit is the environmental benefit with a contribution of in between 168 SEK and 630 SEK. The benefit can then be compared with the budget of the project which is estimated to amount to at least 4.16 million SEK. However the planned cost for the project amounts to 5 million SEK. The project will thus eventually yield a societal cost of in between 1.28 million SEK and 3.95 million SEK according to the calculations performed. The project can possibly be considered sustainable if the percentage of the width of the path corresponds to the percentage of its cost. Since the environmental effect could be neglected in this project compared to the other effects additional tools would thus be required to assess the environmental aspects of the project. This is an indication of CBA being an incomplete analysis tool to assess sustainability.

Klimatförändringar till följd av den ökande halten koldioxid i atmosfären är en växande utmaning. Som följd av detta har Uppsala kommun ökat sina hållbarhetsinsatser, varav biokol har visat sig vara ett lovande alternativ. Biokol fungerar som en kolsänka genom att lagra kol långsiktigt i marken, samtidigt som det förbättrar jordens struktur och näringsinnehåll. Denna rapport syftar till att utforska möjligheterna till att upprätta en biokolsanläggning inom Uppsala kommun. För att utreda möjligheterna till en sådan anläggning utförs analys av tillgängligt biomassaflöde, utvärdering av pyrolysteknik samt identifiering av platsspecifika begränsningar. Därtill har tillstånd och krav på en anläggning identifierats och sammanställts.  Metoden bygger på ett teoretiskt ramverk, som appliceras för att utvärdera och sedan maximera lönsamheten vid rekommendation av plats. Intervjuer har genomförts, för att skapa en förståelse för teknik och drift samt för att fastställa diverse kostnadsposter. En budgetkalkyl har sedan skapats utifrån kartlagda kostnader, för vilken en finansiell analys sedan utförts. Med utgångspunkt i den analysen har lämpliga platser valts ut, vilka kompletterats med en rekommendation av optimal teknik och resurshantering. Miljörelaterade externaliteter för rekommenderade platser har tilldelats ett monetärt värde, för att sedan sammanvägas med det finansiella resultatet i en kostnads- och nyttoanalys Utifrån avgränsningen att det finns en stabil marknad och efterfrågan på biokol, har analysen resulterat i en hög avkastning på de rekommenderade investeringarna, samt en märkbar förbättring då externaliteterna inkluderas. Resulterande slutsatser har varit klimatnyttor skulle utgöra en stor del av lönsamheten för Uppsala kommun, men att avgränsningen riskerar att ge missvisande finansiella resultat. Framtida arbeten bör med fördel kartlägga marknaden för biokolsproduktion, samt analysera och utvärdera pris och efterfrågan för avsättningar. / Climate change due to the increasing levels of carbon dioxide in the atmosphere, is a growing challenge. As a result, Uppsala Municipality has increased its sustainability efforts, among which biochar has proven to be a promising alternative. Biochar acts as a carbon sink by storing carbon long-term in the soil, while also improving soil structure and nutrient content. This report aims to explore the possibilities for establishing a biochar facility within Uppsala Municipality. To investigate the feasibility of such a facility, an analysis of available biomass flow, evaluation of pyrolysis technology, and identification of site-specific constraints are conducted. Additionally, the permits and requirements for a facility have been identified and compiled. The methodology is based on a theoretical framework, applied to evaluate and then maximize profitability when recommending a site. Interviews have been conducted to understand technology and operations, and to determine various cost items. A budget calculation has been created based on identified costs, for which a financial analysis has then been performed. Based on this analysis, suitable sites have been selected, complemented with a recommendation of optimal technology and resource management. Environmental externalities for recommended sites have been assigned a monetary value, which is then combined with the financial result in a cost-benefit analysis. Assuming a stable market and demand for biochar, the analysis has resulted in a high return on the recommended investments, along with a noticeable improvement when externalities are included. The resulting conclusions indicate that climate benefits would constitute a significant part of the profitability for Uppsala Municipality, but that the assumption risks providing misleading financial results. Future work would benefit from mapping out the market for biochar production, as well as analyzing and evaluating the price and demand for biochar outputs.