Effektivare transporter i stadskärnorna är något som citylogistik har som huvudsyfte då det är många godstransporter inne i städerna som bidrar till trängsel. Ett förslag för förbättrad citylogistik är att flera distribuerande företag skickar sitt gods till en omlastningscentral där godset sorteras och lastas om innan leverans in till city. Genom att flera företag använder sig av en omlastningscentral minskar behovet av fordon då fyllnadsgraden, som ofta är låg vid transport inne i city, ökar vid samlastning av varor och fordonsbehovet minskar. Syftet är att utföra en kostnads- och nyttoanalys, cost-benefit analysis, detta för att kunna undersöka vilka effekter det finns av att införa samdistribution av varor inne i city men även att föra en diskussion kring vad denna typ av distribution kan leda till för de medverkande företagen och dess logistikkedja. Det kommer även en diskussion kring hur kostnads- och nyttoanalys kan användas för att fungera i andra städer, då stor del av data till detta arbete kommer från tidigare rapporter om samdistribution i Linköping city. I en kostnads- och nyttoanalys vägs kostnaderna och nyttorna mot varandra för att på så sätt se vilken av dessa som väger tyngst. Om nyttorna väger tyngre än kostnaderna så kommer projektet som är tänkt att genomföras att gynna samhället och det är då av intresse för de flesta parter att genomföra förändringen eller projektet. Rapporten ger en tydlig bild av vilka de stora kostnaderna samt nyttorna är med att genomföra samdistribution i city och vad detta kan leda till längre bak i logistikkedjan för de distribuerande företagen.

Människans aktiviteter bidrar till att växthusgaser släpps ut vilket gör att Jordens klimat för- ändras. I Sverige genereras en tredjedel av koldioxidutsläppen av transportsektorn och det är vägtrafiken som bidrar till störst utsläpp. Utöver utsläpp av växthusgaser bidrar tunga trans- porter med partikelutsläpp och höjda bullernivåer i tätorter. Effektivisering av lastbilstrans- porterna måste genomföras för att möjliggöra en reduktion av den negativa miljöpåverkan. Syftet med examensarbetet är att ta fram en nulägesbild av Halmstads tätorts lastbilstranspor- ter och därigenom presentera lämpliga åtgärder för att minska transporternas negativa miljö- effekter. En enkätundersökning har genomförts för att undersöka verksamheters transportlogistik med lätta och tunga lastbilar. Samtliga verksamheter finns i Halmstads tätort och använder lastbi- lar i verksamheten. Resultatet av enkätundersökningen visar att det finns ett flertal förbättringsmöjligheter i Halmstads tätort som avser framkomligheten. Flera av företagen påpekar vikten av en förbin- delse mellan motorväg och hamn samt förbättrad vägförbindelse mellan Halmstads västra och östra sida. Samordning med andra verksamheter utförs hos knappt hälften av verksamheterna. Anledningen till att de samordnar transporterna är på grund av kundens krav, ekonomiska-, tidsmässiga- samt miljöskäl. I arbetet har en trafikkartläggning i Halmstads tätort utförts med inriktning på Halmstads öst- ra delar. Antalet tunga och lätta lastbilar har noterats och fordonsuppgifter har tagits fram. Resultatet som framkom är att majoriteten av de svenskregistrerade lastbilstransporterna har dieselmotorer och att majoriteten av de svenskregistrerade lastbilarna var av euroklass 5, tätt följt av euroklass 6. Andelen lätta lastbilar var en fjärdedel och resterande var tunga lastbilar. 
 Utöver enkätundersökningen och kartläggningen har en litteraturstudie gjorts för att ge en nulägesbeskrivning av lastbilstransporterna i Halmstad och övriga Sverige. Slutsatsen är att ett flertal förbättringsmöjligheter i Halmstads tätort finns för att minska last- bilarnas miljöpåverkan. Exempelvis behöver möjligheterna för att samordna transporterna i Halmstads tätort bli bättre. En kombiterminal i Halland hade fått mer gods överförd från väg- trafik till järnväg. En miljözon ställer krav på lastbilarnas miljöprestanda och bidrar till mind- re utsläpp och bättre luft. Den bristande framkomligheten på Laholmsvägen skapar köer, bul- ler och onödiga mängder utsläpp. Därför behöver åtgärder implementeras i Halmstad. / In Sweden, one third of the carbon dioxide emissions are generated by the transport sector. The biggest contributor of emission in this sector is road traffic. In addition to emissions of greenhouse gases, trucks contribute to particle emissions and noise in urban areas. The purpose of this thesis is to provide a status report of Halmstad's urban truck transports by means of a traffic survey, a questionnaire and a literature study, thus presenting measures to reduce the environmental impacts of trucks. The result found in the survey is that the majority of the Swedish-registered trucks have diesel engines and the majority were Euro 5. Approximately 75 percent of the vehicles were heavy trucks. The questionnaire showed that accessibility in Halmstad needs to be improved and less than half of the companies coordinate their transportation. The conclusion is that there are several opportunities to reduce the environmental impact of trucks in the urban area in Halmstad. For example, the possibilities for coordinating 
 transports in Halmstad's urban area needs to be improved. A transshipment terminal in 
 Halland can reduce road traffic and increase railway transports. An environmental zone would demand that the trucks should contribute to less emissions and better air.

Expanderande städer resulterar i ökande behov av godstransporter och för att behålla en fungerande godsdistribution kan åtgärder behöva vidtas. Trafikstockning och försämrad stadsmiljö är negativa effekter som kan förknippas med en dåligt fungerande godsdistribution. Citylogistik handlar om att kontrollera och optimera godstransporter i urbana områden (city) så att negativa effekter minimeras. Olika typer av citylogistiska åtgärder och koncept har identifierats. Till dem hör till exempel samdistribution, reglering av godstransporter och avancerade IT-system. Inom ramen för projektet SAMLIC, som startades i Linköping 2004, genomfördes pilotförsöket PILOT med det övergripande syftet att utvärdera ekonomisk potential med samdistribution i Linköpings city. Under PILOT omsattes ett samdistributionskoncept i praktiken. En databas med information om godsdistributionen under försöket upprättades för senare analys. Syftet med detta examensarbete har varit att formulera matematiska modeller över godsdistributionen i ett medelstort city, som kan ge underlag för utvärdering av citylogistiska koncept och i synnerhet samdistributionskoncept. De matematiska modeller som tagits fram är optimeringsmodeller för ruttplanering och metoder för att lösa optimeringsmodellerna har implementerats. För att utvärdera modellerna och metoderna har en fallstudie av Linköpings city gjorts, med datamaterial från PILOT. Modellerna ger möjlighet till effektiva analyser och jämförelser av citylogistiska koncept. Fallstudien visar dessutom att optimering av godsdistributionen i city innebär god förbättringspotential vilket ger ytterligare motiv till att använda modeller som verktyg. / Urbanization and city expansion result in an increasing need of transportation of goods, and in order to maintain efficiency, measures are needed. The aim of city logistics is to minimize negative impacts associated with city center goods distribution, such as traffic congestion and negative impacts on the living environment. Several city logistic measures have previously been suggested, such as freight consolidation, governance and advanced IT systems. Within the SAMLIC project started in 2004, a demonstration project known as PILOT was carried out in central Linköping, wherein the concept of freight consolidation was applied in reality. The objective was to evaluate the economic potential of freight consolidation. The aim of this thesis was to formulate mathematical models of the distribution of goods in a medium sized Swedish city. The models are to be used in the evaluation of city logistic measures, focusing on freight consolidation. The distribution problem is modelled as a vehicle routing problem, and methods for solving the resulting optimization problems have been implemented. Using data from PILOT, the models have been applied on Linköping with the purpose of evaluating the methods, as well as investigating the potential of using models for planning the distribution of goods. Conclusions involve that analyses of, and comparisons between, city lo-gistic measures can be efficiently made using mathematical models. The case study also indicates that goods distribution can be improved through the use of optimization methods, which further motivates mathematical modelling.

As the cities are becoming more crowded, the urban distribution has become a major logistical challenge. Some commonproblems in the inner cities arelimited accessibility and idling. Many of Sweden's municipalities are above the limit values for PM10limit set by the EU.Sundsvall is one of these municipalities and has the vision to create a sustainable city and region. Sundsvall LogistikparkAB is part of an EU project, SMARTSET, which is collaborationbetween several cities in Europe. SMARTSETSundsvall is about to develop a market-based sustainable model for city logistics. Itsobjective has been to compare and assess the potential of two business models forcoordinated goods distribution, with a micro terminal, in to Sundsvall Stenstad,with the current status. To achieve the purpose of the survey is the mapping of the current situation made with the help of interviews with shippers and identification of criteria for a multi-criteria analysis. In the result, the interviews compiled and formed the basis of the data used in the MCA. To get the values of the different criteria, the calculations are made and then the dependency between the different criteria illustrated in the scatter plots. It has been found that business model 1 and 2 is better than the current statusofthe majority of the criteria. The study's main purpose has been fulfilled when the MCA has shown that both the business modelsare profitable for shippers and reduces emissions in Sundsvall. The study has also shown that there are more factors than just the profitability and environmental impacts that affect an imple-mentation of any of these business models. To further develop this survey is required that more shippers interviewed and that the stores specifications are compiled. To get a project with a longer lifethan the contribution period required financing method identified. / I och med att städerna blir allt mer befolkade har stadsdistributionen blivit en stor logistisk utmaning. Några vanliga problem i innerstäderna är begränsad framkomlighet och tomgångskörning. Många av Sveriges kommuner ligger överde gränsvärden för PM10som bestämts av EU. Sundsvall är en av dessa kommuner och har som vision att skapa en hållbar stad och region. Sundsvall Logiskpark AB ingår i ett EU-projekt, SMARTSET, som är ett samarbete mellan flera städer i Europa. SMARTSET Sundsvall handlar om att fram en marknadsmässigt hållbar modell för citylogistik. Undersökningens syfte äratt jämförasamt bedöma potentialen hostvå logistikmodellerför samordnad varudistribution,med en mikroterminal,in till Sundsvalls Stenstadmed nuläget.För att uppnå undersökningens syfte har kartläggning av nuläget gjorts med hjälp av interjuver med speditörer samt identifiering av kriterier för en multikriterieanalys. I resultatet har intervjuerna sammanställts och legat till grund för dedata som har använts i multikriterieanalysen. För att få värden på de olika kriterierna har beräkningar gjorts och sedan har beroendet mellan de olika kriterierna illustrerats i scatter plots. Det har visat sig att logistikmodell1 och 2 är bättre än nuläget på majoriteten av kriterierna.Undersökningens huvudsakliga syfte har uppfyllts då multikriterieanalysen harvisat att båda logistikmodellernaär lönsam för speditörerna samt minskar utsläppen i Sundsvall. Undersökningen har också visat att det är fler faktorer än bara lönsamhet och miljöpåverkan som påverkar en implementation av någon av dessa logistikmodeller.För att vidareutveckla denna undersökning krävs det att fler speditörer intervjuas samt att butikernas kravspecifikation sammanställs. För att få ett projekt med längre livslängd än bidragsperioden behövs finansieringssätt identifieras.