Ett skifte mot ett högre intresse för lokalproducerat livsmedel är i rörelse. Med det ökade intresset höjs också kraven hos producenterna att kunna förse den mängd livsmedel som efterfrågas. Idag har producenterna svårt att uppnå nuvarande och den ökade kundefterfrågan på grund av kostsamma transporter och för liten livsmedelsproduktion. Lokala producenter har idag inte möjligheten på ett lönsamt sätt att sälja till den mängd kunder som önskas då de inte når upp till de minimikrav som fraktbolagen har för ett samarbete.Syftet med denna enkätstudie är att ta fram ett förslag på en logistikmodell som kan användas av aktörer inom kategorin lokalproducerat livsmedel inom Gävleborgs län.Av den orsak att det inte finns mycket tidigare forskning och teori kring ämnet har ett induktivt angreppsätt använts. För att få fram relevant information har en kvantitativ och kvalitativ angreppsmetod använts, med en kvantitativ enkätundersökning och kvalitativa intervjuer och observationer. Skapandet av enkäten- och intervjufrågorna har gjorts i samråd med lokala producenter och andra personer och intresseorganisationer som på något sätt är engagerade i närproducerat livsmedel.Några av de sekundära källorna som har använts i studien vid skapandet av enkäten- och intervjufrågorna, förslaget av logistikmodellen samt som stöd vid insamling av empiri är bland annat Hub and Spoke, Supply chain management, tredjepartslogistik, förpackningens uppgift och planering av transporter.I studien har även de olika försäljningskanalerna kartlagts som lokala livsmedelsproducenter använder sig av. Några av dessa är dagligvaruhandel, gårdsbutiker, reko-ring och offentligt kök.Slutresultatet av studien presenteras med ett förslag på en logistikmodell som har som utgångpunkt att ge producenterna mer tid över åt att expandera sin kärnverksamhet, vilket är att producera livsmedel. Detta görs genom en transportlösning med tredjepartslogistik företag, standardiserade förpackningar för enkel lastning och förutsättningar för att nå ut till en större marknad. Som följd leder det till ökad sysselsättning och arbetar mot målet att Gävleborgs län ska bli självförsörjande. / A shift towards a higher interest in locally produced food is in motion. With the increased interest, producers also need to be able to provide the amount of food demanded. Today, producers have difficulty in achieving current and increased customer demand due to costly transportations and too little foodproduction. Local manifactures do not currently have the opportunity to profitably sell to the ammount of customers desired as they do not meet the minimm requirements that the shipping companies have for cooperation.The purpose of this survey is to develop a proposal for a logistics model that can be used by people in the category of locally produced food in Gävleborg County.For the reason that there is not much earlier research and theory on the subject, an inductive approach has been used. In order to obtain relevant information, a quantitative and qualitative approach has been used, with a quantitative questionnaire and qualitative interviews and observations. The creation of questionnaires and interview questions has been done in consultation with local producers and other people and associations which are in some way engaged in locally produced food.Some of the secondary sources used in the study of the questionnaire and interview questions, the proposal of the logistics model, as well as support for the gathering of empirical data include Hub and Spoke, Supply Chain Management, Third Party Logistics, Packagings Tasks and Planning of Transport.The study also analyzed the various sales channels that local food producers use. Some of these are grocery stores, farm shops, restaurants and public kitchens.The end results of the study is presented with a proposal for a logistics model which, as a starting point, has given the producers more time to expand their core business, which is to produce food. This is done through a shipping solution with third party logistics companies, standardized packages for easy loading and prerequisites for reaching out to a larger market. As a result, this leads to increased employment and aims at the goal of Gävleborg County to become self-sufficient.

As the cities are becoming more crowded, the urban distribution has become a major logistical challenge. Some commonproblems in the inner cities arelimited accessibility and idling. Many of Sweden's municipalities are above the limit values for PM10limit set by the EU.Sundsvall is one of these municipalities and has the vision to create a sustainable city and region. Sundsvall LogistikparkAB is part of an EU project, SMARTSET, which is collaborationbetween several cities in Europe. SMARTSETSundsvall is about to develop a market-based sustainable model for city logistics. Itsobjective has been to compare and assess the potential of two business models forcoordinated goods distribution, with a micro terminal, in to Sundsvall Stenstad,with the current status. To achieve the purpose of the survey is the mapping of the current situation made with the help of interviews with shippers and identification of criteria for a multi-criteria analysis. In the result, the interviews compiled and formed the basis of the data used in the MCA. To get the values of the different criteria, the calculations are made and then the dependency between the different criteria illustrated in the scatter plots. It has been found that business model 1 and 2 is better than the current statusofthe majority of the criteria. The study's main purpose has been fulfilled when the MCA has shown that both the business modelsare profitable for shippers and reduces emissions in Sundsvall. The study has also shown that there are more factors than just the profitability and environmental impacts that affect an imple-mentation of any of these business models. To further develop this survey is required that more shippers interviewed and that the stores specifications are compiled. To get a project with a longer lifethan the contribution period required financing method identified. / I och med att städerna blir allt mer befolkade har stadsdistributionen blivit en stor logistisk utmaning. Några vanliga problem i innerstäderna är begränsad framkomlighet och tomgångskörning. Många av Sveriges kommuner ligger överde gränsvärden för PM10som bestämts av EU. Sundsvall är en av dessa kommuner och har som vision att skapa en hållbar stad och region. Sundsvall Logiskpark AB ingår i ett EU-projekt, SMARTSET, som är ett samarbete mellan flera städer i Europa. SMARTSET Sundsvall handlar om att fram en marknadsmässigt hållbar modell för citylogistik. Undersökningens syfte äratt jämförasamt bedöma potentialen hostvå logistikmodellerför samordnad varudistribution,med en mikroterminal,in till Sundsvalls Stenstadmed nuläget.För att uppnå undersökningens syfte har kartläggning av nuläget gjorts med hjälp av interjuver med speditörer samt identifiering av kriterier för en multikriterieanalys. I resultatet har intervjuerna sammanställts och legat till grund för dedata som har använts i multikriterieanalysen. För att få värden på de olika kriterierna har beräkningar gjorts och sedan har beroendet mellan de olika kriterierna illustrerats i scatter plots. Det har visat sig att logistikmodell1 och 2 är bättre än nuläget på majoriteten av kriterierna.Undersökningens huvudsakliga syfte har uppfyllts då multikriterieanalysen harvisat att båda logistikmodellernaär lönsam för speditörerna samt minskar utsläppen i Sundsvall. Undersökningen har också visat att det är fler faktorer än bara lönsamhet och miljöpåverkan som påverkar en implementation av någon av dessa logistikmodeller.För att vidareutveckla denna undersökning krävs det att fler speditörer intervjuas samt att butikernas kravspecifikation sammanställs. För att få ett projekt med längre livslängd än bidragsperioden behövs finansieringssätt identifieras.

Seit einiger Zeit kann zunehmend die Bildung von Unternehmensnetzwerken und Kooperationen beobachtet werden. Diese Dissertation beschäftigt sich mit horizontalen Logistikkooperationen. Hierbei streben Unternehmen die Erzielung von Größen- und Verbundeffekte mit Unternehmen auf der gleichen Wertschöpfungsstufe an. In der Arbeit wird ein strukturiertes Vorgehensmodell entwickelt, welches Unternehmen bei der Entscheidungsfindung für oder gegen eine horizontale Kooperation unterstützt. Dazu zerlegt der Autor den Prozess der Kooperationsetablierung in einzelne Teilphasen, die er sowohl mit empirischen Erkenntnissen aus der Erfolgsfaktorenforschung als auch mit Methoden zur Bearbeitung dieser Phasen verknüpft. Dabei werden die Partnerauswahl und der Synergieermittlung ganzheitlich analysiert und zu einem klaren Vorgehensmodell ausgearbeitet.

Seit einiger Zeit kann zunehmend die Bildung von Unternehmensnetzwerken und Kooperationen beobachtet werden. Diese Dissertation beschäftigt sich mit horizontalen Logistikkooperationen. Hierbei streben Unternehmen die Erzielung von Größen- und Verbundeffekte mit Unternehmen auf der gleichen Wertschöpfungsstufe an. In der Arbeit wird ein strukturiertes Vorgehensmodell entwickelt, welches Unternehmen bei der Entscheidungsfindung für oder gegen eine horizontale Kooperation unterstützt. Dazu zerlegt der Autor den Prozess der Kooperationsetablierung in einzelne Teilphasen, die er sowohl mit empirischen Erkenntnissen aus der Erfolgsfaktorenforschung als auch mit Methoden zur Bearbeitung dieser Phasen verknüpft. Dabei werden die Partnerauswahl und der Synergieermittlung ganzheitlich analysiert und zu einem klaren Vorgehensmodell ausgearbeitet.:Inhaltsverzeichnis I Abbildungsverzeichnis IV Tabellenverzeichnis VII Abkürzungsverzeichnis VIII 1 Einführung - 1 - 1.1 Motivation und Problemstellung - 1 - 1.2 Betrachtungsfokus der Arbeit - 4 - 1.3 Stand der Forschung und Zielsetzung der Arbeit - 6 - 1.4 Forschungsmethodische Einordnung der Arbeit - 15 - 1.5 Gang der Untersuchung - 21 - 2 Horizontale Kooperationen in der Distributionslogistik als Untersuchungsgegenstand - 24 - 2.1 Grundlegende Betrachtung der Logistik - 24 - 2.1.1 Der Logistikbegriff - 24 - 2.1.2 Phasenspezifische Einordnung der Distributionslogistik ins Logistiksystem - 29 - 2.1.3 Leistung und Kosten der Distributionslogistik - 32 - 2.1.4 Planungsaufgaben der Distributionslogistik - 37 - 2.2 Kooperationen als logistische Gestaltungsoptionen - 56 - 2.2.1 Begriffsdefinition und Abgrenzung des Kooperationsbegriffs - 56 - 2.2.2 Ausprägungen von Kooperationen - 58 - 2.3 Outsourcing von Logistikleistungen - 70 - 2.3.1 Motive zum Outsourcing - 70 - 2.3.2 Klassifikation logistischer Dienstleister - 73 - 2.4 Kooperationsmotive - 75 - 3 Grundlagen zur Entwicklung eines Vorgehensmodells zur Kooperationsetablierung in der Logistik - 81 - 3.1 Planungsmethoden als Grundstein der Modellbildung - 81 - 3.1.1 Der Planungsbegriff - 81 - 3.1.2 Strukturierung von Problemen zur Reduktion der Komplexität - 84 - 3.2 Modellbildung in der Logistik - 87 - 3.2.1 Der Modellbegriff - 87 - 3.2.2 Bildung von Modellen - 90 - 3.2.3 Darstellung der wesentlichen Modellarten - 94 - 3.3 Entwicklung von Vorgehensmodellen - 96 - 3.3.1 Grundlagen zum Modellcharakter - 96 - 3.3.2 Die Systemtheorie als Methode zur Problemstrukturierung - 99 - 3.4 Kooperationsetablierungsmodelle in der Literatur - 104 - 3.5 Erläuterung und Abgrenzung der Kooperationsetablierungsphasen - 107 - 3.6 Phasenspezifische Berücksichtigung empirischer Ergebnisse - 115 - 3.6.1 Erfolgsfaktoren - 115 - 3.6.2 Hemmnisse und Risiken - 119 - 4 Vorgehensmodell zur strategischen Positionierung horizontaler Distributionskooperationen - 123 - 4.1 Analyse der Ist-Situation des initiierenden Unternehmens - 123 - 4.1.1 Charakterisierung der Ist-Aufnahme - 123 - 4.1.2 Eingrenzung des Untersuchungsbereiches - 125 - 4.1.3 Erhebung der Ist-Situation - 128 - 4.1.4 Analyse der Ist-Situation - 131 - 4.2 Zielbildung in Distributionskooperationen - 138 - 4.2.1 Charakterisierung der Zielbildungsproblematik - 138 - 4.2.2 Vorgehen zur Zielformulierung - 139 - 4.3 Suche nach geeigneten Kooperationspartnern - 145 - 4.3.1 Charakterisierung der Partnersuchphase - 145 - 4.3.2 Erstellung eines Anforderungsprofils - 147 - 4.3.3 Identifikation möglicher Partner - 157 - 4.3.4 Bewertung und Vorauswahl möglicher Partner - 159 - 4.4 Analyse der Kooperationsauswirkungen - 170 - 4.4.1 Charakterisierung der Wirkungsanalyse - 170 - 4.4.2 Kostenbezogene Wirkungsanalyse - 172 - 4.4.3 Leistungsbezogene Wirkungsanalyse - 200 - 4.5 Auswahl von Kooperationspartnern - 207 - 4.5.1 Charakterisierung der Partnerauswahlphase - 207 - 4.5.2 Zusammenführung und Bewertung der Informationen zur zielgerichteten Partnerauswahl - 208 - 4.6 Zusammenfassende Darstellung der strategischen Positionierungsphase - 211 - 5 Exemplarische Modellanwendung mit empirischem Datenmaterial - 213 - 5.1 Darstellung der Methodik zur Auswertung der Fallstudie - 213 - 5.2 Darstellung des Kooperationsprojektes der Fallstudie - 219 - 5.3 Durchführung und Evaluation der strategischen Positionierungsphase - 219 - 5.3.1 Problemwahrnehmung - 220 - 5.3.2 Ist-Analyse des initiierenden Unternehmens - 220 - 5.3.3 Ziele des Initiators - 224 - 5.3.4 Suche nach potenziellen Projektpartnern - 225 - 5.3.5 Wirkungsanalyse - 232 - 5.4 Ergebnis der Fallstudie - 247 - 6 Abschlussbetrachtung und Ausblick - 249 - 6.1 Zusammenfassung und kritische Würdigung der Forschungsarbeit - 249 - 6.2 Ausblick auf weiteren Forschungsbedarf - 255 - Literaturverzeichnis - 258 -