Kostnadsavvikelser inom byggnadsprojekt är något som sker i bred omfattning inom offentliga organisationer. Det finns positiva och negativa konsekvenser av kostnadsavvikelser.  En kostnadsavvikelse sker när den aktuella budgeten passerar sitt kostnadstak vilket kan ställa till med problem. Dock kan kostnadsavvikelser även sluta med ett positivt utfall om avvikelsen kan tillfredsställa en ny efterfrågan. Syftet med studien är att genom en kvalitativ fallstudie undersöka hur kostnadsavvikelser kan legitimeras i kommunala projekt. Det kommer ske genom en granskning av del- och årsrapporter, uttalanden i dagspress, andra utsagor samt en intervju. Enligt tidigare teori blir de som kalkylerar projekt varken bättre eller sämre på att uppskatta kostnader för projekt vilket kan ses underligt då utvecklingen, utbildningen och erfarenheterna inom projektering blir bättre över tid. Teorin nämner också att det går att legitimera organisationen genom att använda sig av en viss retorik, transparens och kommunikation. För att analysera hur kostnadsavvikelser kan legitimeras har projektet ABK undersökts. Den analysen som utförs baserad på uttalanden i års- och delårsrapporter samt dagspressen och andra pressmeddelanden, visar att kommunen legitimerar kostnadsavvikelser med hjälp av transparens och kommunikation. Resultatet visar att kostnadsavvikelser för projektet har inträffat med 98% till följd av oförutsedda kostnader såsom asbestsanering och en elevökning på Lejonströmsskolan. Dessa legitimerar kommunen i uttalanden till dagspressen och i egna utsagor som att en ambitionsökning har skett samt att oförutsedda kostnader som varit nödvändiga att ta har inträffat. Vidare forskning skulle kunna beröra det nya kulturhuset i Skellefteå som även det redan innan färdigställandet, präglas av kostnadsavvikelser.

Denna studie är ett examensarbete och det avslutande momentet inom utbildningen byggteknik på Linköpings Universitet, campus Norrköping. Examensarbetet fokuserar på att ta reda på och kartlägga kostnadsavvikelser mellan kalkylerade och verkliga byggkostnader. Bakgrunden till studien ligger i att båda författarna har erfarenheter från byggbranschen och vet att kostnadsutfallet för projekt inte alltid blir som planerat. Därför togs beslutet att djupare analysera om vad orsakerna till avvikelser kan bero på. Syftet med studien är att undersöka om möjliga avvikelser finns mellan kalkyler och verkliga byggkostnader samt finna orsaker och åtgärder till avvikelserna. För att framställa ett resultat till studien ställdes tre övergripande frågeställningar som hela arbetet strävar efter att besvara. Dessa är “hur ser kalkyleringsprocessen ut?”, “vilka kostnadsavvikelser finns mellan kalkylerade och verkliga byggkostnader?” och “hur åtgärdas eventuella avvikelser?”. Arbetet har genomförts genom projektuppföljning för tre projekt hos ett företag där kostnader jämförts mellan anbudskalkylen och det verkliga utfallet för projektet. Studien tar endast hänsyn till projektkostnaden vilket innebär att det begränsas genom att inte räkna med centraladministration och vinst vilket anbudssumman annars också består av. Orsaker till avvikelser har fastställts via intervjuer med platscheferna för respektive projekt. Resultatet som uppnåtts visar på att avvikelser förekommer relativt ofta och främst på grund av ett fåtal orsaker. De poster som visar störst avvikelser genomgående i alla tre projekt är armering/ingjutningsgods, isolering, betong och arbetsplatsomkostnader. De största orsakerna till negativa avvikelser visade sig vara kalkyleringsfel, svåra arbetsplatsförhållanden och dåligt utfört arbete av underentreprenörer. Största orsakerna till att positiva avvikelser uppstått berodde på prutat pris för inköp samt ändrade arbetsmetoder. Det studien kommit fram till är att företaget bör skapa bättre rutiner för erfarenhetsåterföring från yrkesarbetare till kalkylarbetare. Ett annat förbättringsförslag är att även bli bättre på att besöka den tänkta arbetsplatsen innan start av kalkylering. Detta för att förebygga att avvikelserna uppstår i framtida projekt.

Infrastrukturella projekt har ofta kalkylavvikelser, vilket har varit huvudanledningen till inriktningen för detta examensarbete. Rapporten beskriver mot en teoretisk referensram, kostnadskalkylering vid olika skeden i byggprocessen. Det redogörs hur kalkyleringen förändras och blir mer detaljerad i takt med att fler faktorer om det aktuella projektet efterhand blir kända. I rapporten läggs viss tyngdpunkt på uppföljningar av fyra stycken infraprojekt som kalkylerats hos Bygganalys på ÅF-Infrastructure AB. Kalkylerna har gjorts på uppdrag av beställaren Stockholms stad trafikkontor. Kostnadsuppskattningarna har ställts mot respektive entreprenörs anbudskalkyl/prissatta mängdförteckning för att identifiera vilka kostnadsposter som bidrar till kalkylavvikelser för de fyra projekten. Det redovisas även en uppföljning av den uppskattade ÄTA-summan som gjorts av Bygganalys för projekten, vilket ställts mot den verkliga ÄTA-summan. I uppföljningen av ÄTA-posterna har det även gjorts en identifikation av vilka avvikelser som orsakats av projekteringsfel och vilka som berott på ändrad arbetsomfattning eller kvalitetshöjande arbeten. I rapporten förekommer även slutsatser om orsaker till avvikelserna i kostnadsuppskattningarna och en redogörelse om vad avvikelserna kan bero på. / Infrastructural projects do often have calculated deviations, which has been the main reason to the selected orientation for this exam report. The report describes against a theoretical framework, cost accounting at different stages in the building process and how the calculations change and get more detailed as more factors about the current project gradually becomes known. The point of balance in the report is put on follow-ups of four infraprojects that has been calculated on Bygganalys at ÅF-infrastructure AB in request of the client Stockholm city traffic office. The calculations have been set against each entrepreneurs tender document/priced amount list to identify which costing post that contributes to the calculated deviation for the four projects. It also describes a follow-up of the estimated changed, additional and outgoing work sum that has been made by Bygganalys for the projects, which has been pledged against the actual outcome for changed, additional and outgoing work sum. In the follow-up of changed, additional and outgoing work posts it has also been made an identification of which deviations that has been caused by project planning failures and which that has been caused by changes in the amount of work or quality improvements.