Syfte: BIM ger möjligheter till att utföra byggprojekt på ett effektivare sätt, genom att dela framtagen information mellan aktörer genom projektets alla delar. Denna rapport går igenom de krav och hinder som finns för att utföra effektiva BIM-kalkyleringar samt skillnader mellan dessa och traditionella kalkyleringar. Metod: Studien har besvarats genom intervjuer med projektörer och entreprenörer som arbetar med BIM i sin verksamhet, samt litteraturstudier av tidigare gjorda räkneexempel. Insamlad empiri har sedan jämförts med ett teoretiskt ramverk som skapats genom litteraturstudie av tidigare forskningsarbete inom ämnet. Resultat: I dagsläget finns det flera problem som måste lösas för att BIM- kalkyleringar ska bli effektiva. Det första problemet är osäkerheten kring det juridiska ansvaret, vem som är ansvarig och när. Det andra problemet är att BIM-modellerna inte uppfyller den kvalité som krävs för att ska den ska vara kalkylerbar. Det tredje är avsaknaden av en standardisering och gemensamt språk för BIM-modellen inom branschen. Konsekvenser: Det största problemet vid BIM-kalkyleringar är att BIM-modellen inte uppfyller kvalitetskravet som ställs på modellerna, detta kan delvis avlägsnas genom kommunikation mellan entreprenör och projektör vid en totalentreprenad eller att byggherren beställer en kalkylerbar BIM-modell av projektören vid en utförandeentreprenad. Utöver detta måste en standardisering utformas som den som finns för 2D-ritningar. Det juridiska ansvaret måste ses över, för att projektören ska känna sig säker att lämna ifrån sig BIM-modeller, varpå entreprenören ska kunna lita på levererade BIM-modeller. Begränsningar: Arbetet har begränsats till att fokusera på nybyggnation. / Purpose: BIM provides opportunities to perform projects more efficiently, by sharing information between designers, engineers and contractors. This report examines the requirements and the obstacles to perfume effective calculation within BIM. Differences between calculation within BIM and the traditional way are also examined. Method: The study has been answered through interviews with architects, structural engineers and contractors that work with BIM. A study of literature has also been used to get information from previous studies and examples of calculations. Collected empirical data were compared with a theoretical framework created by studies of previous research on the subject. Findings: In the current situation, there are several problems that must be solved in order to be able to do effective e calculation within BIM. The first problem is the uncertainty surrounding the legal responsibility, regarding who is responsible for the BIM model in certain situations. The second problem is that the BIM model does not meet the required quality to be calculable. The third problem is the lack of standardization and a common language of the BIM models within the industry. Implications: The main problem with calculations within in BIM is that, the BIM model does not meet the requirement of quality imposed on the model. This can partially be removed by communication between designers, engineers and contractors at a turnkey, or that the client orders a calculable BIM model from the designer. The legal responsibility must be reviewed in order to make projectors feel safe to deliver BIM models to the contractors, which the contractors need to have reliability on. Limitations: The work has been limited to focusing on new construction.

Producing the strongest bio-based material called nanocellulose, in the form of filaments, has shown to be technically feasible at lab-scale, but the production costs remain unknown. The research has focused on technical feasibility and less on costs, which is a common phenomenon when developing new technologies. Constructing a Process-Based Cost Model (PBCM) can link the technical aspects of a technology to its costs of production. However, the accuracy of such a model might be dependent on the data availability of the technology. In this study, the technology of producing nanocellulose filaments has been evaluated along the scale of Technology Readiness Level (TRL) to understand the maturity of the technology and a PBCM has been constructed to show the economic prerequisites for the production of nanocellulose filaments. The main results indicate that at TRL 4, with parts of TRL 5 fulfilled, parameters such as Capital Expenditures cannot be allocated to unit production cost, only Operational Expenditures. Therefore, the relevant cost elements become material and energy as these constitute the currently available data. The PBCM can thus be used to estimate the production costs of different scenarios while highlighting the areas of future research. In the empirical context of nanocellulose filament production, utilizing deionized water in the production is a more promising option compared to utilizing solvents as the cost of recovering the solvent becomes high. Furthermore, using deionized water also becomes more promising due to the fact that other scenarios have not yet been evaluated experimentally. However, as the technology matures and more data becomes available, the model accuracy will increase as more parameters can be included in the model and the basis increases for decisionmaking regarding techno-economic concerns of the technology. / Produktionen av världens starkaste biobaserade material, nanocellulosa i filamentform, har visat sig vara tekniskt möjligt på labbskala, men produktionskostnaderna är idag okända. Forskning som fokuserar mer på den tekniska genomförbarheten och mindre på produktionskostnader är ett vanligt förekommande fenomen i utveckling av ny teknologi. Genom att konstruera en processbaserad kostnadsmodell (PBCM) kan en teknologis tekniska aspekt länkas till dess produktionskostnader. Dock påverkas en sådan modells noggrannhet av datatillgängligheten för teknologin. I denna studie har teknologin för produktionen av nanocellulosa filament utvärderats längs med Technology Readiness Level (TRL) skalan för att förstå teknologins mognadsgrad. Därefter har en PBCM konstruerats för att visa de ekonomiska förutsättningarna för en produktion av nanocellulosafilamenten på industriell skala. Huvudresultaten indikerar att på TRL 4, med delar av TRL 5 uppfyllda, kan somliga parametrar såsom investeringskostnader inte allokeras till enhetsproduktionskostnaden, utan bara löpande kostnader. De relevanta kostnadselementen blir därför material och energi då dessa utgör den aktuellt tillgängliga datan. PBCM kan därför användas för att beräkna produktionskostnader av olika scenarion och lyfta fram områden för framtida forskning. I den empiriska kontexten av produktionen av nanocellulosafilament är användningen av avjoniserat vatten ett mer lovande alternativ jämfört med användningen av lösningsmedel då kostnaden för återvinningen av lösningsmedlet blir högt. Dessutom är användningen av avjoniserat vatten mer lovande eftersom övriga scenarion inte har testats experimentellt än. Allteftersom teknologin mognar och mer data blir tillgänglig, så kommer modellens noggrannhet öka då fler parametrar kan inkluderas i modellen och därmed kan underlaget öka för beslutsfattning gällande teknoekonomiska frågor om teknologin.