Syftet med denna studie är att jämföra fem kommuners krishanteringsplaner för att ge ökad kunskap om förskolors krishanteringsplaner och krisberedskap genom att studera hur pedagogens roll och ansvar beskrivs i krishanteringsplanerna samt studera vilka likheter och skillnader som kan ses i krishanteringsplanernas innehåll och struktur. För att kunna svara på studiens syfte och frågeställningar har krishanteringsplanerna analyserats genom en innehållsanalys. Resultatet visar likheter i agerandefasen med delegering och krisgruppens arbete. Skillnader går att se i strukturen av planerna. Krishanteringsplanerna innehåller detaljerade beskrivningar av vad som ska göras vid specifika händelser men att hur detaljerade planerna är beror på dess utformning och antalet sidor. De planerna som innehöll flest sidor var också mer detaljrika. Skillnader gick också att se hur den stöttande och delegerande pedagogen går att identifieras. I kommunikationsfasen ses likheter i att skapa förståelse för kris. Planerna är också relativt samstämmiga i hur pedagogen ska lyssna och visa omtanke. Skillnader går att se utifrån att barns reaktioner skrivs fram. I hanterandefasen ses enbart likheter i korrekt information, barns bearbetning och att ett praktiskt uttrycks ses. I återgångsfasen ses skillnader i att remittera vidare till andra yrkeskategorier, återgå till normala rutiner och i att kompetensutveckling beskrivs. Slutsatserna av denna studie är att krishanteringsplanerna förbereder pedagogen för att hantera krissituationer i det akuta skedet av en kris men att det saknas verktyg för det långsiktiga arbetet.