Majoriteten av medelstora till stora verksamheter använder sig i dag av IT-system vars syfte är att stödja verksamheten vid t.ex. lagerhantering, fakturering och informationshantering. Ett sådant IT-system som används inom en affärskontext benämns ofta som ett affärssystem. För att kunna säkerställa att affärssystemet stödjer verksamhetsmålen bör det stödja de handlingar som existerar inom verksamheten. Ett affärssystem med dålig handlingsbarhet kommer få det svårt att stödja de processer som existerar inom verksamheten då dess användare kommer få det svårt att uppnå de mål som har satts av verksamheten. Metodmässig handlingsbarhet är därför ett väldigt viktigt perspektiv vid utvärdering och utveckling av affärssystem då det är helt avgörande gällande hur handlingsbart affärssystemet kommer bli för dem som arbetar samt den nytta det kommer bidra med till verksamheten. Syftet med uppsatsen har därför varit att fördjupa mig inom ämnet handlingsbarhet. Jag har gjort detta genom att utföra en utvärdering på ett större affärssystem för att sedan reflektera över vad det var som fungerande bra och vad som skulle kunna förbättras gällande den teori som existerar inom metodmässig handlingsbarhet. I studien har jag kommit fram till att utvärderingar med hjälp av metodmässig handingsbarhet är ett krävande arbete då handlingsbarhet som metodverktyg inte är helt färdigutvecklad och kräver ytterligare forskning innan det kan ses som en komplett utvärderingsmetod.

<p>Syftet med undersökningen har varit att bedöma metodmässig handlingsbarhet för utvärderingar av IT-system enligt sex generiska typer. Generiska typer som är framtagna av VITS-forskarna Stefan Cronholm och Göran Goldkuhl vid Linköpings universitet med avsikt att stödja olika val hur man utför utvärdering beroende på situationen. VITS är ett forskningsnätverk inom informatikområdet företrädd bland annat vid Linköpings universitet. Som underlag för min undersökning har jag använt mig av en fallstudie där jag utvärderat ett IT-system på sex olika sätt i enlighet med de generiska typerna. </p><p>Resultatet av undersökningen visar att handlingsbarhetsorienterad utvärdering är ett omfattande arbete och det finns i dag inga färdigutvecklade utvärderingsmetoder att arbeta efter. De framtagna generiska typerna ser jag som metoder under utveckling även om jag använt dem som informella metoder. I dagsläget krävs eftertänksamhet i val av både kombinationer samt ordningsföljd av utförande. Beroende på vilka resurser man har till sitt förfogande, kreativt tänkande och önskad riktning av utvärderingen kan man välja att göra på olika sätt. Jag har efter gjorda utvärderingar svårt att se att en generisk typ för sig själv skulle ge tillräcklig bredd och djup för ett helhetsmässigt intryck av IT-systemet. Speciellt gäller det handlingsbarheten gentemot verksamheten. </p><p>Min uppfattning är att med de generiska typerna för utvärdering finns det bra förutsättningar för att få fram handlingsbara utvärderingsmetoder. Detta visade sig också när jag la på handlingsbarhet som ett raster i min analys. Av sex typer var det fem som uppfyllde över hälften av alla kriterier. Hälften av typerna hamnade uppemot 75 % kriterieuppfyllnad. Det är några arbetssteg som behöver utvecklas ytterligare och vidare undersökas empiriskt i en mer omfattande och resursrik studie än detta.</p>

Syftet med denna uppsats har varit att pröva en kombination av fyra olika metoder för att utvärdera ett IT-system. Metoderna som kombinerades var: processbaserad utvärdering, kriterie- och målbaserad utvärdering av systemet i användning samt kostnad "nytto"-analys. Som underlag för min undersökning har jag använt mig av en fallstudie. För att utvärdera respektive metod har jag använt ramverket NIMSAD (Normative Information Model-based Systems Analys och Design) som är utvecklat utifrån erfarenheter av problemlösning inom aktionsforskning, industrin och konsultuppdrag. Ramverket kan användas för att utvärdera olika typer av utvecklingsmetoder och bygger på fyra väsentliga beståndsdelar (metodens kontext, användare, metoden samt utvärdering av dessa). För att en utvärdering ska bli effektiv bör den vara bra strukturerad och därför har jag valt Ramverkets tre element ?problemsituationen?, problemlösningsprocessen och problemlösningen som grundval för utvärderingen och i dessa steg utvärderas före åtgärdandet, under och efter åtgärdandet. Resultatet av utvärderingen redovisas och jag beskriver utförligt hur det har varit att arbeta med metoderna.Det kan av vissa praktiker uppfattas som onödigt att kombinera flera metoder, dels pga. tidsåtgång men även att vissa av metoderna fokuserar på användbarhet, vilket kan ses som oväsentligt i en utvärderingssituation, eftersom de funktionella kraven har en högre status. En forskare däremot kan se fördelen med olika angreppssätt för att säkerställa utvärderingens resultat.Att använda kostnad "nytto"-analys kan av en praktiker upplevas som svårt eftersom man måste förstå olika ekonomiska begrepp och se till hela verksamheten, men metoden påvisar svagheter och styrkor som en praktiker många gånger tar för givet.Resultatet av undersökningen visar den styrka det blir att kombinera olika metoder när en utvärdering ska göras av ett IT-system. Metoderna med sina olika angreppssätt gör resultatet mer säkert i form av överensstämmelser, bristande överensstämmelser och motsägelser, allt för att säkerställa utvärderingen. Min uppfattning är att jag i den givna situationen lyckades med god säkerhet identifiera de problem som respektive målgrupp upplevde, men även de fördelar som IT-systemet hade.Styrkan är just att metoderna har olika angreppssätt, vilket gör att kombinationen känns tillförlitlig. En annan styrka är att respektive värderingsresultat kan ställas mot de övriga och granskas.

Syftet med undersökningen har varit att bedöma metodmässig handlingsbarhet för utvärderingar av IT-system enligt sex generiska typer. Generiska typer som är framtagna av VITS-forskarna Stefan Cronholm och Göran Goldkuhl vid Linköpings universitet med avsikt att stödja olika val hur man utför utvärdering beroende på situationen. VITS är ett forskningsnätverk inom informatikområdet företrädd bland annat vid Linköpings universitet. Som underlag för min undersökning har jag använt mig av en fallstudie där jag utvärderat ett IT-system på sex olika sätt i enlighet med de generiska typerna. Resultatet av undersökningen visar att handlingsbarhetsorienterad utvärdering är ett omfattande arbete och det finns i dag inga färdigutvecklade utvärderingsmetoder att arbeta efter. De framtagna generiska typerna ser jag som metoder under utveckling även om jag använt dem som informella metoder. I dagsläget krävs eftertänksamhet i val av både kombinationer samt ordningsföljd av utförande. Beroende på vilka resurser man har till sitt förfogande, kreativt tänkande och önskad riktning av utvärderingen kan man välja att göra på olika sätt. Jag har efter gjorda utvärderingar svårt att se att en generisk typ för sig själv skulle ge tillräcklig bredd och djup för ett helhetsmässigt intryck av IT-systemet. Speciellt gäller det handlingsbarheten gentemot verksamheten. Min uppfattning är att med de generiska typerna för utvärdering finns det bra förutsättningar för att få fram handlingsbara utvärderingsmetoder. Detta visade sig också när jag la på handlingsbarhet som ett raster i min analys. Av sex typer var det fem som uppfyllde över hälften av alla kriterier. Hälften av typerna hamnade uppemot 75 % kriterieuppfyllnad. Det är några arbetssteg som behöver utvecklas ytterligare och vidare undersökas empiriskt i en mer omfattande och resursrik studie än detta.

<p>Syftet med denna uppsats har varit att pröva en kombination av fyra olika metoder för att utvärdera ett IT-system. Metoderna som kombinerades var: processbaserad utvärdering, kriterie- och målbaserad utvärdering av systemet i användning samt kostnad "nytto"-analys. Som underlag för min undersökning har jag använt mig av en fallstudie. För att utvärdera respektive metod har jag använt ramverket NIMSAD (Normative Information Model-based Systems Analys och Design) som är utvecklat utifrån erfarenheter av problemlösning inom aktionsforskning, industrin och konsultuppdrag. Ramverket kan användas för att utvärdera olika typer av utvecklingsmetoder och bygger på fyra väsentliga beståndsdelar (metodens kontext, användare, metoden samt utvärdering av dessa). För att en utvärdering ska bli effektiv bör den vara bra strukturerad och därför har jag valt Ramverkets tre element ?problemsituationen?, problemlösningsprocessen och problemlösningen som grundval för utvärderingen och i dessa steg utvärderas före åtgärdandet, under och efter åtgärdandet. Resultatet av utvärderingen redovisas och jag beskriver utförligt hur det har varit att arbeta med metoderna.Det kan av vissa praktiker uppfattas som onödigt att kombinera flera metoder, dels pga. tidsåtgång men även att vissa av metoderna fokuserar på användbarhet, vilket kan ses som oväsentligt i en utvärderingssituation, eftersom de funktionella kraven har en högre status. En forskare däremot kan se fördelen med olika angreppssätt för att säkerställa utvärderingens resultat.Att använda kostnad "nytto"-analys kan av en praktiker upplevas som svårt eftersom man måste förstå olika ekonomiska begrepp och se till hela verksamheten, men metoden påvisar svagheter och styrkor som en praktiker många gånger tar för givet.Resultatet av undersökningen visar den styrka det blir att kombinera olika metoder när en utvärdering ska göras av ett IT-system. Metoderna med sina olika angreppssätt gör resultatet mer säkert i form av överensstämmelser, bristande överensstämmelser och motsägelser, allt för att säkerställa utvärderingen. Min uppfattning är att jag i den givna situationen lyckades med god säkerhet identifiera de problem som respektive målgrupp upplevde, men även de fördelar som IT-systemet hade.Styrkan är just att metoderna har olika angreppssätt, vilket gör att kombinationen känns tillförlitlig. En annan styrka är att respektive värderingsresultat kan ställas mot de övriga och granskas.</p>