<p>Uppsatsen belyser fysikundervisning ur ett kulturperspektiv. En multivariatanalys –</p><p>principalkomponentsanalys – har genomförts för att kartlägga fysikundervisningskulturer på</p><p>tidigare respektive senare år inom grundskolan. Syftet är att undersöka vilka likheter och</p><p>skillnader som finns mellan olika fysikundervisningskulturer för att – med hjälp av tidigare</p><p>forsking och litteratur – se vilka möjligheter och problem som kan uppstå för elever och lärare</p><p>i och med dessa fysikundervisningskulturer. Vi har utgått från begreppet border-crossing för</p><p>att behandla de kulturövergångar som kan uppstå när elever byter lärare och vilka</p><p>konsekvenser detta får för elever och lärare.</p><p>Undersökningen har funnit, beskrivit och jämfört fyra fysikundervisningskulturer:</p><p>’Praktikerna’, ’Ämnesinriktade’, ’Anpassarna’ och ’Återkopplarna’. Dessa</p><p>fysikundervisningskulturer beror inte på kön, ålder, ämnesbehörighet eller erfarenhet. Det</p><p>finns dock ett samband mellan vilka årskurser lärarna undervisar på men detta samband gäller</p><p>endast ’Anpassarna’ och ’Praktikerna’. Undersökningen har funnit att ’Ämnesinriktade’ och</p><p>’Anpassarna’ har inslag av tidigare beskriven vetenskapskultur. Undersökningen fann att</p><p>’Återkopplarna’ är en blandning av de andra tre funna fysikundervisningskulturerna. Eftersom</p><p>det uppstår kulturövergångar mellan dessa fysikundervisningskulturer skapar detta problem i</p><p>form av att elever och lärare inte känner igen varandras kulturer. Dessa kulturövergångar är</p><p>beskrivna ur både elev- och lärarperspektiv i undersökningen.</p> / <p>This essay surveys physics science education in the light of cultures. A multivariate analysis –</p><p>principal component analysis – has been used to map out the different cultures in middle</p><p>school and high school. The main purpose of this essay is to examine differences and</p><p>similarities between the different physics educational cultures found in the survey. Through</p><p>examining literature and prior research, it is also the purpose to examine what possibilities</p><p>and problems these physics educational cultures might impose on students and teachers.</p><p>Border-crossing has been a central concept in explaining how possible cultural bordercrossings</p><p>might affect the teachers and pupils.</p><p>The survey has found four different kinds of physics educational cultures which are:</p><p>‘Praktikerna’, ‘Ämnesinriktade’, ‘Anpassarna’ and ‘Återkopplarna’. These physics</p><p>educational cultures are not dependent of sex, age, appropriate teacher education or</p><p>experience. However there is a connection between which grades the teacher educates but</p><p>only for the physics educational cultures ‘Anpassarna’ and ‘Praktikerna’. The survey also</p><p>discovered that the physics educational cultures ‘Ämnesinriktade’ and ‘Anpassarna’ has to</p><p>some degree a connection to earlier examined science-cultures. ‘Återkopplarna’ seems to be a</p><p>mixture of the other three described physics educational cultures. Since cultural bordercrossings</p><p>do occur between the described educational cultures, the problems associated with</p><p>border-crossings also exist. The problems which are associated with border-crossings are: that</p><p>pupils and teachers don’t recognize each other’s physics educational cultures. These bordercrossings</p><p>are described in light of both the teachers’ points of view and the pupils’ points of</p><p>view.</p>

Uppsatsen belyser fysikundervisning ur ett kulturperspektiv. En multivariatanalys – principalkomponentsanalys – har genomförts för att kartlägga fysikundervisningskulturer på tidigare respektive senare år inom grundskolan. Syftet är att undersöka vilka likheter och skillnader som finns mellan olika fysikundervisningskulturer för att – med hjälp av tidigare forsking och litteratur – se vilka möjligheter och problem som kan uppstå för elever och lärare i och med dessa fysikundervisningskulturer. Vi har utgått från begreppet border-crossing för att behandla de kulturövergångar som kan uppstå när elever byter lärare och vilka konsekvenser detta får för elever och lärare. Undersökningen har funnit, beskrivit och jämfört fyra fysikundervisningskulturer: ’Praktikerna’, ’Ämnesinriktade’, ’Anpassarna’ och ’Återkopplarna’. Dessa fysikundervisningskulturer beror inte på kön, ålder, ämnesbehörighet eller erfarenhet. Det finns dock ett samband mellan vilka årskurser lärarna undervisar på men detta samband gäller endast ’Anpassarna’ och ’Praktikerna’. Undersökningen har funnit att ’Ämnesinriktade’ och ’Anpassarna’ har inslag av tidigare beskriven vetenskapskultur. Undersökningen fann att ’Återkopplarna’ är en blandning av de andra tre funna fysikundervisningskulturerna. Eftersom det uppstår kulturövergångar mellan dessa fysikundervisningskulturer skapar detta problem i form av att elever och lärare inte känner igen varandras kulturer. Dessa kulturövergångar är beskrivna ur både elev- och lärarperspektiv i undersökningen. / This essay surveys physics science education in the light of cultures. A multivariate analysis – principal component analysis – has been used to map out the different cultures in middle school and high school. The main purpose of this essay is to examine differences and similarities between the different physics educational cultures found in the survey. Through examining literature and prior research, it is also the purpose to examine what possibilities and problems these physics educational cultures might impose on students and teachers. Border-crossing has been a central concept in explaining how possible cultural bordercrossings might affect the teachers and pupils. The survey has found four different kinds of physics educational cultures which are: ‘Praktikerna’, ‘Ämnesinriktade’, ‘Anpassarna’ and ‘Återkopplarna’. These physics educational cultures are not dependent of sex, age, appropriate teacher education or experience. However there is a connection between which grades the teacher educates but only for the physics educational cultures ‘Anpassarna’ and ‘Praktikerna’. The survey also discovered that the physics educational cultures ‘Ämnesinriktade’ and ‘Anpassarna’ has to some degree a connection to earlier examined science-cultures. ‘Återkopplarna’ seems to be a mixture of the other three described physics educational cultures. Since cultural bordercrossings do occur between the described educational cultures, the problems associated with border-crossings also exist. The problems which are associated with border-crossings are: that pupils and teachers don’t recognize each other’s physics educational cultures. These bordercrossings are described in light of both the teachers’ points of view and the pupils’ points of view.

The number of athletic migrants has increased over the last 20 years. In the past, transitions have been difficult for transnational and migrant athletes. The objective of this study was to explore professional cultural transition experiences of Icelandic handball players who moved to Denmark in terms of demands, resources, barriers, and coping strategies throughout three phases of the transition process. The study used a qualitative approach centred on postpositivism. Eight active professional handball players were interviewed about their cultural transition experiences on moving to Denmark, and the data was then analysed using a thematic analysis. The focus was to identify themes in the data within each category and phase of the transition. In the findings, we present an empirical model of the cultural transition of Icelandic professional handball players. The model provides a description of the players' transition experiences (i.e., perceived demands, resources, barriers, coping strategies, and outcomes) within each of the three cultural transition phases (pre-transition, acute cultural adaptation, and sociocultural adaptation). The empirical model can be useful for sport psychology practitioners working with handball players and sporting national governing bodies (NGB). The results can also be implemented by handball clubs in Iceland and in coaching education. / Antalet atletiska migranter har ökat under de senaste 20 åren. Tidigare har övergångar varit svåra för transnationella och migrerande idrottare. Syftet med denna studie var att utforska professionella erfarenheter av kulturövergången hos isländska handbollsspelare som flyttade till Danmark i form av krav, resurser, barriärer och copingstrategier under tre faser av övergångsprocessen. Studien använde ett kvalitativt tillvägagångssätt med fokus på postpositivism. Åtta aktiva professionella handbollsspelare intervjuades om sina erfarenheter av kulturövergång när de flyttade till Danmark, och data analyserades sedan med en tematisk analys. Fokus var att identifiera teman i datan inom varje kategori och fas av övergången. I resultaten presenterar vi en empirisk modell av den kulturella övergången för isländska professionella handbollsspelare. Modellen ger en beskrivning av spelarnas övergångsupplevelser (d.v.s. upplevda krav, resurser, barriärer, copingstrategier och resultat) inom var och en av de tre kulturella övergångsfaserna (för-transition, akut kulturell anpassning och sociokulturell anpassning). Den empiriska modellen kan vara användbar för idrottspsykologiska rådgivare som arbetar med handbollsspelare och idrottsliga nationella styrande organ (NGB). Resultaten kan även implementeras av handbollsklubbar på Island och i tränarutbildningar.