Syftet med denna rapport är att utreda hur kultur värdesätts i samhället. Tanken är att strukturera upp den kulturpolitiska debatten och sammanföra olika begrepp och perspektiv i en överskådlig modell. Rapporten fokuserar på de kulturverksamheter som är mål för den svenska kulturpolitiken, nämligen konstarterna, medierna, bildningsarbetet och kulturarven. Till grund för min analys ligger särskilt Anders Frenanders forskning kring den svenska kulturpolitiska historien. När det gäller att värdera kultur finns två dominerande synsätt genom historien. Med ett ”kulturkonservativt” synsätt uttalar man sig om vad som är bra och värdefull kultur i allmängiltig bemärkelse. Det ”kulturrelativistiska” synsättet innebär dock att det inte går att säga generellt vad som är bra kultur i och med att kulturella värden är relativa eller subjektiva. I min framtagna modell sätter jag denna värdering av kultur i förbindelse med kulturens finansieringskällor. De är också uppdelade i två kategorier, nämligen politik och kommersiell marknad. Politiken bedömer värdet för samhället i stort och den kommersiella marknaden bedömer det ekonomiska värdet baserat på utbud och efterfrågan. Med dessa perspektiv på kulturell värdering har jag analyserat och kategoriserat olika argument kring kulturens värden som lagts fram i debattboken ”Att vara eller inte vara – visioner om en annan kulturpolitik”, som kom i maj 2010. De slutsatser jag kunnat dra av detta är att det blir en stor utmaning för svensk kulturpolitik i framtiden att hitta utvecklade metoder för att sätta värde på kultur och att hitta nya former för dess finansiering. / The aim of the report is to examine how culture is being valued in society. The idea is to structure the Swedish cultural policy debate around certain terminologies and to bring different perspectives together in a clear and simple model. The report focuses on culture expressions covered within Swedish cultural policy, namely the visual arts, the media, the “learning-movement” and the cultural heritage. In terms of valuing culture, there are two principal perspectives dominating the debate through history, namely a “conservative” perspective that is highly normative in terms of what is good and bad culture, and a “relativistic” perspective, that is more individualistic and relative in nature. Additionally, cultural values are linked to sources of finance and support, which are also divided in two categories – the political sphere and the commercial marketplace. The political sphere measures the value for the society at large and the commercial marketplace works out the economic value based on the preferences of buyers and sellers. I have developed a model on cultural values based on these perspectives. This model lays the framework for analysing and categorising different arguments on cultural values found in 14 written documents in a contemporary debate book on cultural policy from a coalition of cultural organisations in Sweden. The conclusions I have drawn from this analysis is that it will pose a big challenge for cultural policy makers to find appropriate and elaborate measures to assess and finance culture in the future.

For the past decades, culture has been given a role as a factor for local and regional development. But what is meant by development and in what ways culture can be of importance in this aspect can be unclear. This thesis examines the perception of the role for local and regional development of one specific cultural place and network – the cultural cooperative Not Quite in Fengersfors, Sweden. I study the way the role as developer is expressed and interpreted in the discourse of the cultural workers who are members of the network and in the discourse of public cultural policy in the region Västra Götaland and in Åmål municipality. The study shows that there are both similarities and differences between the discourses concerning how the role as developer is expressed. What differs is the focus on economic growth, which is expressed to be of great importance in the public cultural policy discourse. The cultural workers within Not Quite express a lack of interest in economic growth, or even a negative attitude towards it. They instead express a ”discourse of meaning”. For them, the main purpose of their artistic work is to create meaning and value for other people rather than economic growth. However, the practical effects of the differences seem quite small. There seem to be a balance between the different kinds of development Not Quite is expected to contribute to, and the cultural workers express a relaxed attitude to goals and expectations from the Västra Götaland region and Åmål municipality.