Företag som kommunicerar sitt varumärke och eventuella tilläggsmärkningar utan medvetenhet om kundens uppfattning och förväntan riskerar att förlora sina kunder till konkurrenter. Därav syftar denna kandidatuppsats till att undersöka om det finns diskrepanser i ett företags kommunikation av en kvalitetsstämpel i förhållande till kundens uppfattning och förväntningar av denna kvalitetsstämpel. Vi kommer att beskriva diskrepanserna som gap och studien kommer att klargöra hur dessa gap kan ta sig uttryck samt utreda varför de uppstår. I vår studie undersöker vi AB Sporrong och deras kommunikation av kvalitetsstämpeln Kunglig Hovleverantör. Studien baseras på intervjuer med anställda på AB Sporrong samt kunder till företaget. Insamlad data har analyserats med hjälp av ett analysverktyg vi själva utvecklat med utgångspunkt ifrån Kapferers (2008) identitetsprisma samt teori inom ämnet varumärkeskommunikation. Likheter och diskrepanser återfinns i företagets kommunikation av det Kungliga Hovleverantörsskapet och kundens uppfattning och förväntan. De gap vi i studien har identifierat beror på bristande eller otydlig kommunikation och en undermålig medvetenhet kring kundens behov.

No description available.

The object of this thesis is Crown Princess Victoria's dress choices in her royal duties, primarily ceremonies, during the past three years based on visibility in media. The aim of the study is to investigate whether the Crown Princess has used fashion in a different way than other royals in history and today. Fashion scientific I have also examined how the Crown Princess fashion choices relates to her brand, an my studies has focused on subjects such as nationality, power, style, class and popular appeal. The questions relates to the Crown Princess' conscious clothing priorities, her wedding dress and the fashion effects on the Crown Princess' brand. The material includes: field observation at the wedding dress exhibition at the Royal Palace, interviews at the Royal Court, surveys of fashion magazines and a collection of photo material. The varied material, its scope and the time constraints have made me choose the ethnological method "the moving searchlight" as a flexible and systematic processing of the material based upon the overall research questions. I have used the theories by Erving Goffman and Pierre Bourdieu throughout the analysis with focus on use of Goffman ́s theory taken from the theater and enactments and Bourdieu with his theories in sociology as the visibility of taste in practices. The results from my analysis show that there are differences in the way the Crown Princess expresses her role in comparison with other historical and contemporary royals. These differences are mainly visible in her choice of clothing from a sustainability perspective but also based on the concept of popular appeal. The similarities are those concerning national origin in her choices of clothing. I have also come to the conclusion that academic analytical methods in her royal fashion choices, on the basis of history and deep academic analysis, could become key success factors in the developing of the Crown Princess style in terms of visibility and ultimately strengthening her brand for Sweden, The Royal Family and the Royal Court.

<p>Corporate Storytelling är ett relativt nytt begrepp inom marknadsföringsområdet. Mycket kortfattat kan det förklaras som en teknik där företag använder sig av berättelser för att förpacka varumärkets värderingar på ett fängslande sätt. På så sätt hoppas företaget väcka engagemang och intresse hos konsumenten samt få åhöraren att föra budskapet vidare. Corporate Storytelling är svårt att kvantifiera, då alla företag och deras berättelser är unika. Därför har vi valt att selektera en specifik grupp företag – Sveriges kungliga hovleverantörer. Dessa 140 företag har alla en sak gemensam, de levererar varor till hovet och har därmed både individuella och gemensamma berättelser kring detta. Uppsatsens syfte är dels att definiera Corporate Storytelling inom extern kommunikation, dels att undersöka om, och i så fall hur, de kungliga hovleverantörerna arbetar med detta verktyg. Slutligen är uppsatsens målsättning att kunna leverera ett antal råd till de kungliga hovleverantörerna, som skulle kunna vara intresserade av att arbeta med Corporate Storytelling. För att uppnå vår målsättning genomfördes en kvalitativ enkätundersökning där 38 företag svarade på ett frågebatteri via e-post. Resultatet av undersökningen ställdes därefter mot en teoretisk grund skapad utifrån ett större antal teorier samt en längre intervju med den professionelle Corporate Storytellern Matts Heijbel. Uppsatsens huvudsakliga slutsats är att hovleverantörskapet fungerar som en garanti för kvalité, gångbar både i Sverige och i utlandet. Dock har det även framgått att det inte är helt lätt för företagen som förtjänat utnämningen att fullt ut dra nytta av den, mycket tack vare reglerna kring det hela samt oviljan att överexponera eller urvattna hovleverantörskapet. Corporate Storytelling har i detta sammanhang visat sig vara ett användbart verktyg för att förmedla styrkorna kring hovleverantörskapet.</p>

Corporate Storytelling är ett relativt nytt begrepp inom marknadsföringsområdet. Mycket kortfattat kan det förklaras som en teknik där företag använder sig av berättelser för att förpacka varumärkets värderingar på ett fängslande sätt. På så sätt hoppas företaget väcka engagemang och intresse hos konsumenten samt få åhöraren att föra budskapet vidare. Corporate Storytelling är svårt att kvantifiera, då alla företag och deras berättelser är unika. Därför har vi valt att selektera en specifik grupp företag – Sveriges kungliga hovleverantörer. Dessa 140 företag har alla en sak gemensam, de levererar varor till hovet och har därmed både individuella och gemensamma berättelser kring detta. Uppsatsens syfte är dels att definiera Corporate Storytelling inom extern kommunikation, dels att undersöka om, och i så fall hur, de kungliga hovleverantörerna arbetar med detta verktyg. Slutligen är uppsatsens målsättning att kunna leverera ett antal råd till de kungliga hovleverantörerna, som skulle kunna vara intresserade av att arbeta med Corporate Storytelling. För att uppnå vår målsättning genomfördes en kvalitativ enkätundersökning där 38 företag svarade på ett frågebatteri via e-post. Resultatet av undersökningen ställdes därefter mot en teoretisk grund skapad utifrån ett större antal teorier samt en längre intervju med den professionelle Corporate Storytellern Matts Heijbel. Uppsatsens huvudsakliga slutsats är att hovleverantörskapet fungerar som en garanti för kvalité, gångbar både i Sverige och i utlandet. Dock har det även framgått att det inte är helt lätt för företagen som förtjänat utnämningen att fullt ut dra nytta av den, mycket tack vare reglerna kring det hela samt oviljan att överexponera eller urvattna hovleverantörskapet. Corporate Storytelling har i detta sammanhang visat sig vara ett användbart verktyg för att förmedla styrkorna kring hovleverantörskapet.

The organized and controlled form of collecting consumption taxes and toll from the import and export trade goes back to the 17th century in Sweden. The customs administration and procedure were regulated by royal announcements, and the majority of the documents found in the customs archives represent thus records stipulated by such notifications. The customs archives can be used for research on several levels; the announcements reflect currents within both the domestic and foreign politics, while the account lists for financial statistics portray the extent of the trade. The various lists of compilation can be further used to follow for instance the development of different units of measurement, the expansion of tax rates, the value of trade goods or the changes in monetary units or systems. The diaries, architectural plans of the customs offices and maps of the toll areas place the customs officials and their work within the local scenery. The thesis focuses on archives deriving from customs located at harbors and on the Swedish-Norwegian border in the county of Dalarna. Examples of documents originating from the collection of agricultural tariffs have been included, as well as cases from a tariff court (accisrätt). These selected archives cover both the different kinds and levels of customs administration found in Sweden from the 17 the century and onward. This is a one year master’s thesis in Archival Science.

In 1704 Hedvig Eleonora, the dowager queen of Sweden, commissioned a portrait of herself and her great-grandson, Karl Fredrik, the duke of Holstein-Gottorp, four years of age. The portrait by court portraitist David von Krafft is quite formal in style, and alludes to other royal portraits in a number of dynastic symbols and visual conventions although it is unusual in its composition and subject-matter. There are two very similar copies of this painting, one in the collections of the Swedish National Museum, and one in Schloss Eutin in Germany. The Swedish painting has attracted little interest from art historians and has not been exhibited for many years. The aim of this study is to analyse the paiting in its historical, political and dynastic context. What was the purpose of the painting and what message was it to convey? A comprehensive comparision of royal portraits, commissioned in the late 1600:s and early 1700:s, reveals that many have visual conventions and status-enhancing details in common. However, the double-portrait differs from them in some important aspects. The composition of the portrait was most probably carefully considered. Hedwig Eleonora was an experienced art commissioner after 60 years of shaping the dynastic image-building of her son Charles XI and grandson Charles XII. She was also well versed in the visual use of symbolism and dynastic symbols. When the portrait was painted the unmarried king Charles II had been away in war for several years. The question of succession was pressing and the double-portrait can be read as a visual opinion piece on behalf of one of two possible heirs to the throne, the young Karl Fredrik. The young boy was the current duke of of Holstein Gottorp and the dowager queen herself was born a princess of Holstein-Gottorp. The double-portrait testifies to her life-long efforts to forward the cause of the dukedom. Perhaps it is also a testament to her failure. The king fought a long, wrenching war and when he died, another regent was chosen.