Friskolereformen 1992 innebar att den svenska skolan konkurrensutsattes. Expansionen av friskolor var snabb och idag går mer än 25 procent av alla gymnasieelever i en friskola. Denna studie avser att studera kunskapsutfallet av friskolereformen i den svenska gymnasieskolan. Studien baserar sig på en jämförelse mellan 19 län och studerar de förändringar som skett under åren 2004 till 2011 när andelen elever i friskola har förändrats. Som utfallsvariabler studeras gymnasiets slutbetyg, högskoleprovsresultatet samt övergången till högskola. Studien använder sig av multipel regression med länsfixa och årsfixa effekter. Resultaten visar att slutbetyget inte påverkas av andelen elever i friskola, däremot påverkas resultatet på högskoleprovet marginellt negativt. Studien finner dock samtidigt att andelen elever i friskola påverka övergången till högskolan marginellt positivt. / The number of independent schools in Sweden expanded rapidly as a result of the 1992 voucher reform. The effects were most noticeable in the upper secondary school with more than 25 percent of all Swedish students currently attending a private school. The aim of this paper is to examine the effects on upper secondary students' study-results as a result of the voucher reform. The paper compares study-results for 19 counties covering the years 2004-2011. The measured outcome variables used are grade point average, SweSAT-scores and transitions to higher education. The tool of analysis used is a multiple regression with county- and year fixed effects. The results from this paper show that grade point average is not affected by the number of students attending private schools, the SweSAT-scores drop marginally with a higher number of students in private schools. Finally the results display a weak positive link between the number of students attending private schools and transitions to higher education.