En förskolan med plats för varje enskilt barn och alla barnen. En förskola med gemenskap och plats för alla, samtidigt som varje enskilt, fantastiskt och unikt barn kan finna sin egna vrå.  Fokus på den förskolan jag ritat ligger i att ge plats för alla dessa unika barn, tillsammans och enskilt. Därför var mina ledord genom arbetet motsatspar så som Helhet - Del, Stort - Litet, Inne - Ute, Gemensam - Enskild, Ljud - Tystnad, Ljust - Mörkt. Jag har själv formulerat uppgiften och tagit kontakt med de aktörer som är berörda, för att ta fram all den information som behövdes kontinuerligt under arbetets gång. Det var viktigt att arbetet fick så stor verklighetsförankring som möjligt. Under arbetets gång har dialog med aktörer från kommunen varit drivande; Anders Wedin, (skolchef på bildningsförvaltningen), Henrik Hedqvist (utbildningschef på bildningsförvaltningen), David Lanthén (plan- och exploateringschef), Torkel Lindgren (handläggande planarkitekten). Nära dialog, studiebesök och enkätundersökningar med tre olika förskolor lade också grunden för mitt arbete; Sonja Derkert (förskolelärare Gökboets förskola), Personalen på Gökboets förskola, Ing-Britt Andersson (förskolechef Norrbodas förskola), Emil Spanos (kock Norrbodas förskola), Personalen på Norrbodas förskola, Susanne Johansson (verksamhetsansvarig Storstugans förskola), Emelie W Bernemyr (Stockholms universitet, Förskolelärare Storstugans förskola), Personalen på Storstugans förskola. Mitt förslag på förskola vid Ringvägen i Kungsängen kommer att vara med under utställningen inför antagandet av detaljplanen för Ringvägen. Detta tillsammans med att bildningsförvaltningen visat intresse för fortsatt dialog har gjort att mitt mål om verklighetsförankring känns uppnått. Arkitektoniskt har jag skapat en förskola av beständiga material, där möjlighet till flexibilitet över tid finns. En robust och genomarbetad grund gör att de unika karaktärsdragen bibehålls över tid även om de lösare inre delarna förändras. / A preschool with space for each child and all the children. A preschool with the community, and space for all, while each individual, amazing and unique child can find their own corner. Focus on the preschool I have designed is to make room for all these unique children, together and individually. Therefore my motto’s through the work has been opposites as Holistic - Part, Large - Small, Inside - Outside, Common - Single, Noise - Silence, Light - Dark. I have formulated the task and made contact with the actors concerned, in order to provide all the information needed continuously during the work. It was important that the work was as realistic as possible. During the work the dialogue with the actors from the municipality has been driving; Anders Wedin, (skolchef at bildningsförvaltningen), Henrik Hedqvist (utbildningschef at bildningsförvaltningen), David Lanthén (plan- och exploateringschef), Torkel Lindgren (handläggande planarkitekten). Close dialogue, field visits and questionnaires with three different preschools also laid the foundation for my work; Sonja Derkert (preschool teachers Gökboets preschool), staff at Gökboets preschool, Ing-Britt Andersson (preschool head Norrbodas preshool), Emil Spanos (chef Norrbodas preschool), staff at Norrbodas preschool, Susanne Johansson (preshool head Storstugans preschool), Emelie W Bernemyr (Stockholm University, Preschool Teacher Storstugans preschool), staff at Storstugans preschool. My suggested preschool at Ringvägen in Kungsängen will be featured during the exhibition for the acceptance of the new zoning of Ringvägen. This, together with that the bildningsförvaltningen expressed interest in continuing the dialogue has made my goal of reality reached. Architecturally, I have created a nursery with resistant materials with the possibility of flexibility over time. A robust and thorough basis makes that the unique characteristics are maintained over time, even if the more loose internal parts change.

Vindkraft för generering av el har under de senaste åren vuxit kraftigt i Sverige och utbyggnaden väntas fortsätta. Ett viktigt steg när nya vindkraftsparker skall byggas är att göra en vindanalys för det aktuella området. Vindanalysen är ett viktigt underlag för att avgöra om en investering i vindkraftverk kommer vara ekonomiskt lönsamt på den aktuella platsen.      Som underlag till vindanalysen sätts vanligen mätutrustning upp i området och vindförhållandena på platsen mäts upp. Att installera och underhålla mätmaster är kostsamt och därför mäts vindarna på ett begränsat antal platser i det intressanta området. Sedan används olika beräkningsprogram för att extrapolera de uppmätta vindresurserna till positioner där mätningar saknas. För närvarande används programmet WAsP som standard av många vindkraftsprojektörer. WAsP:s beräkningsmodell är relativt enkel och tar till exempel inte hänsyn till turbulens som uppkommer då terrängen är kuperad. Som ett alternativ till WAsP har olika CFD-program introducerats på marknaden under senare år. Dessa programs modeller är mer avancerade och de kräver därför längre beräkningstid jämfört med WAsP, men förhoppningen är att de skall ge mer tillförlitliga modelleringsresultat. I denna studie har vindmodelleringar i det linjära modelleringsprogrammet WAsP jämförts med modelleringar i CFD-programmet WindSim. Syftet har varit att undersöka om WAsP ger tillförlitliga modelleringsresultat i svenskt kuperat skogslandskap och om WindSims CFD-beräkningar kan ge en ökad noggrannhet i jämförelse. Prestandan hos respektive program har utvärderats genom att jämföra extrapolerade medelvindar med faktiska mätningar. Vindmätningar har funnits att tillgå från en period av 12 månader från två mätmaster med givare på 60, 80 och 100 meters höjd. Avståndet mellan masterna är cirka 10 kilometer.            Resultaten från studien tyder på att WindSim kan ge en något ökad noggrannhet jämfört med WAsP, men resultaten visar samtidigt att en CFD-modellering inte med automatik ger mer tillförlitliga modelleringsresultat. Studien har visat att resultatet från WindSim är starkt beroende av hur modellen sätts upp och det kan därför vara enklare att göra fel i WindSim jämfört med WAsP. Det blev också tydligt att en modell där den simulerad vindskjuvning (variation av vindhastigheten i höjdled) stämde bra överens med den uppmätta inte behöver betyda att WindSim-modellen gör bra extrapolationer av vindförhållandena från den ena masten till den andra. Vidare visade sig WAsP missbedöma effekter från topografin något och om vindmätningar görs på utmärkande höjder är det sannolikt att WAsP överskattar vindförhållandena i de lågt belägna delarna av terrängen. I WindSim undersöktes två olika modelluppsättningar, en med WindSims skogsmodul där skogen simuleras som 3D objekt och en modell där skogen hanteras med på samma sätt som i WAsP med råhetslängd och nollplansförskjutning. När skogsmodulen användes var det inte möjligt att erhålla en modellerad vindskjuvning som stämde överens med den uppmätta i en neutral atmosfär, vilket är WindSims standardinställning för atmosfärsstabiliteten. I en neutral atmosfär med skogsmodulen överskattades vindhastigheten på låga höjder. Om atmosfären simulerades som stabil i medeltal var det möjligt att få den simulerad vindskjuvning att stämma överens med den uppmätta, men extrapolationerna i horisontalled blev inte bra med denna modell. Om atmosfären skall simuleras som stabil i WindSim tyder resultaten från studien på att vindmätningarna måste delas in efter rådande atmosfärstabilitet för den aktuella tidpunkten för mätningen. Det fungerade inte tillfredställande att använda alla vindmätningar i samma modell och försöka hitta ett passande medelvärde för stabiliteten.  Om vindmätningarna skall delas upp efter rådande stabilitet kommer varje stabilitet kräva en egen modellering vilket betyder att beräkningstiden kommer öka markant. Att simulera skogen i WindSim med en råhetslängd och en nollplansförskjutning visade sig fungera bra. En modellerad vindskjuvning som stämde bra överens med den uppmätta kunde erhållas i en neutral atmosfär och denna modell presterade sammantaget bäst av alla undersökta modeller i den här studien. Det studerade området består övervägande av skog och vindmätningarna som använts är utförda inom skogsområdet. WindSim skogsmodul kan tänkas vara mer användbar och viktig om skog förekommer i begränsade partier och då tänkta vindturbiner inte placeras direkt inom skogsområdet. En förhoppning på CFD-program är att vindmätningar utförda på låg höjd skall kunna användas för att förutse vinden på högre höjder med större noggrannhet jämfört med WAsP. Resultat från den här studien visar dock att det kan vara svårt att uppnå en bra modellerad vindskjuvning i WindSim. Även i WindSim är således viktigt att ha vindmätningar från flera olika höjder för att kunna verifiera modellen mot innan programmet kan förväntas förutse vinden på högre höjder korrekt.    Sammanfattningsvis förefaller en bra inställd WindSim-modell kunna ge en något ökad noggrannhet av extrapolerade vindförhållanden jämfört med WAsP, men om extrapolationer skall göras mellan liknade områden i terrängen, till exempel från en kulle till en annan kulle, är det tveksamt om den lilla ökade noggrannheten ger skäl för den ökade beräkningstiden i WindSim. / An evaluation of wind energy software: a comparison of wind resource calculations made with the software WAsP (linear model) and the CFD software WindSim over a hilly forested area.  Results produced from the wind modeling linear program WAsP were compared with modeling results produced by the CFD program WindSim. The aim was to investigate whether WAsP achieves accurate calculation results over a hilly forested area in Sweden, and if the CFD modeling in WindSim provides more accurate results than WAsP. The performance of each program was evaluated by comparing extrapolated average wind speed data to actual measurements. The study shows that WindSim may achieve an increased accuracy of extrapolated wind conditions compared to WAsP, as well as indicates that a CFD calculation does not automatically provide more reliable extrapolations than linear modeling in WAsP. The accuracy of the WindSim extrapolations was highly dependent on how the model was set up, and hence it may be easier to make errors with WindSim compared to WAsP. A model in WindSim with accurate simulated wind shear did not necessarily mean that the model made good extrapolations of wind conditions horizontally. Furthermore, WAsP was shown to slightly misjudge orographic effects, and when wind measurements are made over hilltops, WAsP most likely overestimates the average wind speed in the lower parts of the terrain.     When a good model was established, WindSim provided slightly more accurate results than WAsP, but if extrapolations are to be made between similar areas in the terrain, for example from one hill to another hill, it is doubtful that the small increase in accuracy gives enough reason for the increased time in calculation required by WindSim.