During the financial crisis voices were raised towards the regulatory framework IAS 39 recognition and measurement of financial instruments and pointed out that it was inadequate. The complexity of the framework contributed to the fact that it was difficult to apply. IASB accelerated the modeling of the new to be regulatory framework IFRS 9. In this study we will focus on the reliability of accounting information, which is an important aspect from the stakeholder’s point of view, for example, to be able to make the best decisions the accounting information should be proper. The general purpose of this study is to clarify whether the qualitative characteristic, reliability, is to change when IAS 39 is replaced by IFRS 9. We will base our study on a qualitative content analysis were we have read and analyzed IAS 39 and IFRS 9. After that we lift the parts which we consider of interest to discuss out of a reliability point of view of the two regulations. The analysis of the study culminates in that some positive changes that will occur when the replacement takes place, on the other hand some negative changes that will occur as well. However, after taking in consideration, both the positive and negative aspects of the replacement, we come to the conclusion that there will be no significant difference (with some exceptions) in the reliability of the regulatory frameworks. Key words: IAS 39, IFRS 9, Reliability / Under finanskrisen höjdes röster för att regelverket IAS 39 för klassificering och värdering av finansiella instrument var bristfälligt. Regelverket var alltför komplext och därmed svårt att tillämpa. IASB påskyndade då utformningen av det nya regelverket IFRS 9 som ska ersätta IAS 39. Tidigare forskning har gjorts på områdets komplexitet och intressenters inställningar till IFRS 9. Vi inriktar oss på tillförlitligheten i redovisningsinformationen, vilken är en viktig aspekt ur intressenters synvinkel för att t.ex. fatta rätt beslut. Syftet med vår undersökning är att kartlägga huruvida den kvalitativa kriterien tillförlitlighet kommer att förändras när IAS 39 byts ut mot IFRS 9. Uppsatsen bygger på en kvalitativ innehållsanalys där vi har läst och analyserat IAS 39 och IFRS 9, sedan har vi lyft ut delar ur de båda regelverken som vi anser intressanta att diskutera ur ett tillförlitlighetsperspektiv. Studiens analys mynnar ut i att positiva förändringar kommer ske samtidigt som det även blir negativa förändringar. Efter avväganden mellan de positiva och negativa aspekterna kommer vi fram till att det inte förekommer någon större skillnad (med vissa undantag) i tillförlitligheten mellan regelverken. Nyckelord: IAS 39, IFRS 9, Tillförlitlighet,

<p>Sammandrag</p><p>Under vintern 2005 fick vi en förfrågan om vi ville åta oss uppdraget att förbättra Ovanåkers kommuns årsredovisning, eventuellt göra en mall. Detta tyckte vi var ett bra ämne för en C-uppsats. Vi insåg dock rätt snart att en mall inte är lämplig för en årsredovisning eftersom det låser redovisningen till en statisk modell. Vi anser istället att årsredovisningarna ska utvecklas i enlighet med den hermeneutiska spiralen.</p><p>Vårt primära syfte, att skapa en ökad förståelse för vikten av kommunala årsredovisningars utveckling, anser vi vara uppfyllt genom att vi svarar på de problemställningar vi har formulerat. En problemställning var att definiera ”målgrupp” och ”förbättra”. För att bestämma målgrupp har vi använt oss av vår uppdragsgivares definition.</p><p>För att få en måttstock på ”bra” bestämde vi oss för att använda de kvalitativa kriterierna tillförlitlighet, begriplighet och relevans. Vi upptäckte ganska snart att definitionerna av kriterierna inte är desamma i kommunal redovisning som i privat redovisning. Den stora skillnaden utgörs av kravet på öppenhet, som i första hand påverkar kriteriet ”relevant” i den kommunala redovisningen. Vi har ändå valt att utgå från dessa kriterier, eftersom om de är uppfyllda så är sannolikheten stor att informationen i årsredovisningen är användbar även för andra utöver den valda målgruppen.</p><p>Ytterligare en problemställning vi arbetat med är hur vi genom vårt arbete ska ge incitament till förståelse för att ständiga förändringar är nödvändiga. Detta har vi gjort genom att beskriva den hermeneutiska metoden och genom att arbeta utifrån den genom hela vårt arbete.</p><p>Vi har valt att lägga tyngdpunkten i vårt arbete på en jämförande studie, där vi har jämfört åtta kommuners årsredovisningar med lagtext, de kvalitativa kriterierna och med varandra för att på det sättet kunna plocka ut goda exempel. För att få tips om lämpliga årsredovisningar till vår studie vände vi oss till de två tävlingar som utser bästa kommunala årsredovisning respektive bästa förvaltningsberättelse. Resultatet av den jämförande studien presenterar vi i form av en innehållsförteckning till en årsredovisning, med de olika delarna i den följd som vi tycker är logisk.</p><p>Vi har i detta arbete kommit fram till att en bra årsredovisning inte går att göra utan en väl formulerad målgrupp. Dessutom har vi konstaterat att eftersom de kvalitativa kriteriernas definitioner inte är lika i alla lägen är värdet av dem diskutabelt. Även de tävlingar vi konsulterat anser vi vara diskutabla, eftersom deras vinnande årsredovisning kräver goda kunskaper i ekonomi för att den ska kunna användas. Vi tycker att den borde vara mer lättillgängliga och lärande.</p><p>Vårt slutliga bidrag är att ge inspiration till ett utökat arbete med utveckling av årsredovisningar och att ge insikt om att kommunala årsredovisningar är (citat Brorström, 2005) ”Ett dokument av överordnad betydelse”.</p> / <p>Summary</p><p>During winter 2005 we received a request from Ovanåkers kommun if we wanted to undertake the assignment to improve their annual report, possibly make a model. We thought this was a good subject for a Bachelor´s degree in Business Administration. Pretty soon we realized that a model is not suitable for an annual report since it will limit the annual report to a static model. On the contrary we consider that the annual report shall develop in accordance with the spiral of hermeneutics.</p><p>We consider our primary gain, to create an increased understanding for the importance of the development of municipal annual reports, to be accomplished by answering the presentation of the problems we have formulated. One problem was to define “target group” and “improve”. To decide target group we have used the definition of our mandator. To have a benchmark to “good” we decided to use the qualitative criterions trustworthy, comprehensible and relevance. We soon realized that the definitions of the criterions not are the same in municipal accounting as in private accounting. The big difference is the demand for openness which at first affects the criterion “relevance” in the municipal accounting. In spite of that we have chosen to start out from these criterions. If they are accomplished the probability of their usefulness for others than the target group of the information in the annual report are increased.</p><p>Another problem we have worked with is how we by our work can give incentive to understand that constant changes are necessary. We have done this by describing the hermeneutic method and by working by this method all through our work.</p><p>We have chosen to put the centre point of our work on a benchmarking study where we have compared eight municipal annual reports to the law, the qualitative criterions and to each other. We did this to be able to pick out “good examples”. To be able to choose suitable annual reports we turned to the two competitions who appoint the best municipal annual report and the best administration annual report. We present the result of our benchmarking study in the form of a table of contents of an annual report and in the order of the different parts that we find logical.</p><p>In this work we have discovered that it is not possible to create a good annual report if there is not a well formulated target group. We have also established that the definitions of the qualitative criterions are discussable since they are not the same in the different accountings. We also question the two competitions we have turned to because if their winning annual report shall be useful it demands good economic knowledge. Our opinion is that annual reports should be easily accessible and learning.</p><p>Our final contribution is to give inspiration to an increased work by developing annual reports and to give the insight that municipal annual reports are (quotation Brorström, 2005) “A document of superior importance”.</p>

Sammandrag Under vintern 2005 fick vi en förfrågan om vi ville åta oss uppdraget att förbättra Ovanåkers kommuns årsredovisning, eventuellt göra en mall. Detta tyckte vi var ett bra ämne för en C-uppsats. Vi insåg dock rätt snart att en mall inte är lämplig för en årsredovisning eftersom det låser redovisningen till en statisk modell. Vi anser istället att årsredovisningarna ska utvecklas i enlighet med den hermeneutiska spiralen. Vårt primära syfte, att skapa en ökad förståelse för vikten av kommunala årsredovisningars utveckling, anser vi vara uppfyllt genom att vi svarar på de problemställningar vi har formulerat. En problemställning var att definiera ”målgrupp” och ”förbättra”. För att bestämma målgrupp har vi använt oss av vår uppdragsgivares definition. För att få en måttstock på ”bra” bestämde vi oss för att använda de kvalitativa kriterierna tillförlitlighet, begriplighet och relevans. Vi upptäckte ganska snart att definitionerna av kriterierna inte är desamma i kommunal redovisning som i privat redovisning. Den stora skillnaden utgörs av kravet på öppenhet, som i första hand påverkar kriteriet ”relevant” i den kommunala redovisningen. Vi har ändå valt att utgå från dessa kriterier, eftersom om de är uppfyllda så är sannolikheten stor att informationen i årsredovisningen är användbar även för andra utöver den valda målgruppen. Ytterligare en problemställning vi arbetat med är hur vi genom vårt arbete ska ge incitament till förståelse för att ständiga förändringar är nödvändiga. Detta har vi gjort genom att beskriva den hermeneutiska metoden och genom att arbeta utifrån den genom hela vårt arbete. Vi har valt att lägga tyngdpunkten i vårt arbete på en jämförande studie, där vi har jämfört åtta kommuners årsredovisningar med lagtext, de kvalitativa kriterierna och med varandra för att på det sättet kunna plocka ut goda exempel. För att få tips om lämpliga årsredovisningar till vår studie vände vi oss till de två tävlingar som utser bästa kommunala årsredovisning respektive bästa förvaltningsberättelse. Resultatet av den jämförande studien presenterar vi i form av en innehållsförteckning till en årsredovisning, med de olika delarna i den följd som vi tycker är logisk. Vi har i detta arbete kommit fram till att en bra årsredovisning inte går att göra utan en väl formulerad målgrupp. Dessutom har vi konstaterat att eftersom de kvalitativa kriteriernas definitioner inte är lika i alla lägen är värdet av dem diskutabelt. Även de tävlingar vi konsulterat anser vi vara diskutabla, eftersom deras vinnande årsredovisning kräver goda kunskaper i ekonomi för att den ska kunna användas. Vi tycker att den borde vara mer lättillgängliga och lärande. Vårt slutliga bidrag är att ge inspiration till ett utökat arbete med utveckling av årsredovisningar och att ge insikt om att kommunala årsredovisningar är (citat Brorström, 2005) ”Ett dokument av överordnad betydelse”. / Summary During winter 2005 we received a request from Ovanåkers kommun if we wanted to undertake the assignment to improve their annual report, possibly make a model. We thought this was a good subject for a Bachelor´s degree in Business Administration. Pretty soon we realized that a model is not suitable for an annual report since it will limit the annual report to a static model. On the contrary we consider that the annual report shall develop in accordance with the spiral of hermeneutics. We consider our primary gain, to create an increased understanding for the importance of the development of municipal annual reports, to be accomplished by answering the presentation of the problems we have formulated. One problem was to define “target group” and “improve”. To decide target group we have used the definition of our mandator. To have a benchmark to “good” we decided to use the qualitative criterions trustworthy, comprehensible and relevance. We soon realized that the definitions of the criterions not are the same in municipal accounting as in private accounting. The big difference is the demand for openness which at first affects the criterion “relevance” in the municipal accounting. In spite of that we have chosen to start out from these criterions. If they are accomplished the probability of their usefulness for others than the target group of the information in the annual report are increased. Another problem we have worked with is how we by our work can give incentive to understand that constant changes are necessary. We have done this by describing the hermeneutic method and by working by this method all through our work. We have chosen to put the centre point of our work on a benchmarking study where we have compared eight municipal annual reports to the law, the qualitative criterions and to each other. We did this to be able to pick out “good examples”. To be able to choose suitable annual reports we turned to the two competitions who appoint the best municipal annual report and the best administration annual report. We present the result of our benchmarking study in the form of a table of contents of an annual report and in the order of the different parts that we find logical. In this work we have discovered that it is not possible to create a good annual report if there is not a well formulated target group. We have also established that the definitions of the qualitative criterions are discussable since they are not the same in the different accountings. We also question the two competitions we have turned to because if their winning annual report shall be useful it demands good economic knowledge. Our opinion is that annual reports should be easily accessible and learning. Our final contribution is to give inspiration to an increased work by developing annual reports and to give the insight that municipal annual reports are (quotation Brorström, 2005) “A document of superior importance”.

Titel: Vad är skogen verkligen värd? En kvalitativ studie ur redovisningsupprättares perspektiv Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Josefine Dalman och Maria Husberg Rådström Handledare: Alice Schmuck Datum: 2023 - juni Syfte: Syftet är att undersöka hur värdering av biologiska tillgångar till verkligt värde enligt IAS 41 leder till att redovisningsinformation betraktas som användbar i enlighet med IASB:s primära kvalitativa kriterier. Syftet undersöks utifrån redovisningsupprättares perspektiv. Forskningsfrågan fokuserar på att utreda på vilket sätt redovisningsupprättare anser att IASB:s kriterier om relevans och verklighetstrogen representation uppfylls när biologiska tillgångar värderas till verkligt värde.  Metod: I studien har en kvalitativ metod tillämpats och empirin är insamlad med hjälp av semistrukturerade intervjuer där redovisningsupprättare i svenska skogsbolag har intervjuats. Datan är analyserad och redovisad med hjälp av tematisk analys.  Resultat och slutsats: I studien framkom resultat som i huvudsak ger stöd för att det kvalitativa kriteriet om relevans blir uppfyllt när skogen värderas till verkligt värde. Kriteriet om verklighetstrogen representation uppfylls till viss del men den subjektivitet som värdering till verkligt värde innefattar kan inte avhjälpas fullt ut. Resultaten i studien visar att det finns en viss motstridighet i värdering av biologiska tillgångar till verkligt värde och IASB:s primära kvalitativa kriterier.  Examensarbetets bidrag: Examensarbetet har bidragit till att belysa redovisningsupprättares syn på värdering av skog till verkligt värde och på vilket sätt de betraktar värderingen som användbar utifrån en kvalitativ metod. Det bedöms vara värdefullt att utröna om redovisningsupprättare som ska tillämpa IAS 41 betraktar standarden som användbar och den kvalitativa metoden har bidragit till djup i den analysen. Förslag till fortsatt forskning: Det har framkommit från respondenter i studien att värdering till verkligt värde är en kostsam metod som därmed främst genererar relevant redovisningsinformation i noterade skogsbolag. Som grund för fortsatt forskning föreslås därför att undersöka om nyttan med redovisningsinformation till följd av IAS 41 överstiger kostnaden i onoterade skogsbolag till den grad att produktionen av sådan redovisningsinformation kan motiveras.  Nyckelord: IAS 41, verkligt värde, biologiska tillgångar, IASB:s primära kvalitativa kriterier, relevans och verklighetstrogen representation / Title: What is the forest really worth? A qualitative study from the perspective of accountants Level: Bachelor's degree thesis in business administration  Authors: Josefine Dalman and Maria Husberg Rådström Supervisor: Alice Schmuck Date: 2023 - june Aim: The purpose is to investigate how valuation of biological assets at fair value according to IAS 41 leads to accounting information being considered useful in accordance with the IASB's primary qualitative criteria based on the perspective of accountants. The research question focuses on investigating how accountants believe that the IASB's criteria of relevance and faithful representation are met when biological assets are valued at fair value. Method: In the study, a qualitative method has been applied and the empirical evidence has been collected using semi-structured interviews where accountants in Swedish forestry companies have been interviewed. The data is analyzed and reported using thematic analysis. Results and conclusion: The study produced results that essentially provide support for the qualitative criterion of relevance being met when the forest is valued at its fair value. The criterion of faithful representation is fulfilled to some extent, but the subjectivity that valuation at fair value involves cannot be fully remedied. The results of the study show that there is a certain contradiction in the valuation of biological assets at fair value and the IASB's fundamental qualitative characteristics. Contribution of the thesis: The thesis has contributed to elucidate accountants' views on the valuation of forests at fair value and in what way they consider the valuation useful based on a qualitative method. It is considered valuable to find out whether accountants who must apply IAS 41 consider the standard useful and the qualitative method has contributed to the depth of that analysis. Suggestions for future research: It has emerged from respondents in the study that valuation at fair value is a costly method which thus mainly generates relevant accounting information in listed forest companies. As a basis for continued research, it is therefore proposed to investigate whether the benefit of accounting information as a result of IAS 41 exceeds the cost in unlisted forest companies to the extent that the production of such accounting information can be justified. Key words: IAS 41, fair value, biological assets, IASB fundamental qualitative characteristics, relevance and faithful representation