Bakgrund: Inom palliativ vård sker det många etiska ställningstaganden som kräver beslut. Vårdteamet har olika ansvarsområden i den palliativa vården. Läkaren har huvudansvaret över beslut men för att en god palliativ vård ska kunna bedrivas krävs ett multiprofessionellt samarbete.Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av beslutsprocesser i det palliativa skedet. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats som bygger på 10 vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL och PubMed. De utvalda artiklarna granskades med en hjälp av SBU:s granskningsmall. Vidare analyserades artiklarna utifrån Graneheim & Lundmans innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras i tre kategorier: Sjuksköterskans delaktighet i beslutsprocesser, patienten och anhöriga i beslutsprocesser och vikten av samarbete i beslutsprocesser.Konklusion: Sjuksköterskan bör ha en tydligare roll och delaktighet i beslutsprocesser samt att ett nära samarbete i det multiprofessionella teamet är av stor vikt för att kunna bedriva en god palliativ vård. / Background: When working in palliative care one is often subjected to many difficult ethical dilemmas that needs to be dealt with. Within an interprofessional team those that are included have different areas of responsibility, out of which the doctor is the one who carries the main responsibility for making decisions. However, in order to give high quality palliative care it is essential that the cooperation within the group is functional.Aim: To illuminate the experiences of nurses that are within the process of decision-making concerning palliative care.Method: A literature review with a qualitative approach based on 10 scientific articles which were gathered from the databases CINAHL and PubMed. The chosen articles were reviewed using SBU’s reviewing template. From there on the articles were analyzed in accordance to the content analysis of Graneheim & Lundman.Result: Is presented in three separate categories: The nurses’ participation in decision-making, the patient and their relatives’ involvement in the process and the importance of cooperation within the interprofessional team in the process of making decisions.Conclusion: In order for the interprofessional team to be able to carry out a qualitative palliative care, it is essential that nurses are given a more clearly defined and participatory role when decisions are being made.

Introduktion: I Sverige drabbades cirka 13 000 personer av hjärtstopp enligt Hjärt- och Lungräddnings-registrets årsrapport från 2021. Hjärtstopp är ett livshotande tillstånd där hjärtats pumpförmåga upphör. Personer som överlevt ett hjärtstopp fick ofta fysisk, psykisk och kognitiv påverkan. Dessa konsekvenser påverkade överlevarens sociala liv och livskvalitet.  Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelse av livet efter hjärtstopp. Metod: Studien är en deskriptiv litteraturöversikt med kvalitativ ansats baserad på tio kvalitativa originalartiklar. Materialet är analyserat enligt Forsberg och Wengström (2015). Resultat: Fem kategorier och tretton subkategorier identifierades: Utmaningar i relation till vården belyste hur deltagarna i studien under sjukhusvistelsen kände sig trygga då de ständigt övervakades och hade vårdpersonal runt sig. I grunden hade de en tacksamhet mot vården och de personer som hade deltagit i livräddande åtgärder men ändå kände de sig övergivna efter utskrivning från sjukhuset. Hälsorelaterad påverkan beskriver fysiska, kognitiva och psykiska konsekvenser efter hjärtstopp vilket begränsade livet. Att söka efter en ny identitet beskriver en transformerande effekt av hjärtstopp på personlig identitet och livsstil. Vikten av familjestöd och deltagande i patientgrupper framgick under Behov av stöd. Existentiella tankar beskriver hur deltagarna i studien ifrågasatte varför det hade hänt dem, accepterande av döden och andlighet. Slutsats: Personer som har överlevt ett hjärtstopp får många komplikationer efter händelsen. Överlevaren har ett stort behov av trygghet och förberedelse för livet och sin framtid. Därför är det viktigt att sjukvården stödjer dem med adekvat information och utbildning för att förbättra deras välbefinnande. / Introduction: In Sweden, approximately 13,000 people suffered from cardiac arrest according to the cardiopulmonary resuscitation register's annual report from 2021. Cardiac arrest is a life-threatening condition in which the heart's pumping ability ceases. People who survived a cardiac arrest often had physical, psychological, and cognitive effects. These consequences affected the survivor's social life and quality of life. Purpose: The aim was to describe people's experience of life after cardiac arrest. Method: The study is a descriptive literature review with a qualitative approach based on ten qualitative original articles. The material was analysed according to Forsberg and Wengström (2015).  Results: Five cathegories and thirteen sub-cathegories were identified: Challenges in relation to the healthcare highlighted how the participants in the study felt safe during the hospital stay where they were constantly monitored and had healthcare staff around. Essentially, they had a gratitude towards the health care and the people who had participated saving their life, but still felt abandoned when they left the hospital. Health-related impacts describes physical, cognitive, and psychological impacts, which became a limitation in life. Searching for a new identity describes the transformative effect of cardiac arrest on personal identity and lifestyle. Importance of family support and participation in patient groups appeared under Need for support. Existential thoughts describe how the participants in the study questioned why it had happened to them, accepted death and spirituality. Conclusion: People who have survived a cardiac arrest experience many complications after the event. Survivors have great need for security and preparation for life and their future. Therefore, it is important that the healthcare system supports them with adequate information and training to better well-being.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerdiagnosen bland kvinnor globalt. Kvinnorna som drabbats har ett stort omvårdnadsbehov som skall tillgodoses av sjuksköterskorna. För att uppfylla en komplett och personcentrerad omvårdnad behöver sjuksköterskorna tillgodose samtliga delar av kvinnornas behov i vården. Myra Estrin Levines bevarandemodell är en omvårdnadsteori som grundar sig på att helheten av en sjuk person måste bevaras, trots sjukdomen. Det kan göras genom både stödjande och behandlande omvårdnadsinsatser. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser vid omvårdnadssituationer hos kvinnor med bröstcancer. Metod: Kvalitativ ansats har använts genom litteraturstudien. Databaserna Cinahl och PubMed har använts vid sökning av studier. 12 studier valdes ut efter kvalitetsgranskas med SBU:s kvalitetsgranskningsmall och analyserats med stöd från en trestegs analysmetod. Resultat: Resultatet är indelat i tre huvudkategorier och sex subkategorier. Huvudkategorierna var emotionella upplevelser (psykiskt påfrestande arbete och Trivsamt, utvecklande och meningsfullt arbete), syn på omvårdnad (Relationen mellan sjuksköterska och patient och svåra samtal och känsliga frågor) och sjuksköterskans arbetsmiljö (otillräcklig utbildning och bristande kompetens och underbemanning och ekonomiska utmaningar). Resultatet visade att arbetsmiljön hade en betydande inverkan på sjuksköterskornas erfarenheter och upplevelser. Resultatet visade även att när sjuksköterskor arbetade under gynnsamma arbetsförhållanden beskrev de sitt arbete i mer positiva termer än sjuksköterskor som arbetade i en mer belastad arbetsmiljö. Utöver detta påverkades upplevelserna av kulturella och strukturella skillnader. Synen på personcentrerad omvårdnad och till vilken grad det holistiska perspektivet tillämpades var varierande. Även om sexuell hälsa och dess relaterade problematik ansågs vara av vikt vid vård av bröstcancerpatienter, var detta ämne sällan i fokus. Slutsats: Sjuksköterskors upplevelser vid omvårdnadssituationer av kvinnor med bröstcancer var mångfacetterade och komplexa. Dels var det ett arbete som ledde till känslor av frustration och sorg, samtidigt som det kändes meningsfullt och givande. / Background: Breast Cancer is the most common cancer diagnosis globally. The women who have been affected have a big nursing need which must be met by the nurses. The nurses need to accommodate the woman's needs in order to fulfill a complete person-centered care. Myra Estrin Levines’ conservation model is a nursing theory based on the fact that the whole of a sick person must be preserved, despite the illness. This can be done through both supportive and curative nursing inventions. Aim: The aim of this literature study was to investigate nurses experiences in nursing situations in women with breast cancer. Method: Qualitative approach has been used throughout the literature study. The databases Cinahl and Pubmed have been used when searching för studies. 12 studies were selected after quality review using SBU’s quality review template and analyzed with support from a three-step analysis method. Result: The results are divided into three main categories and six subcategories. The main categories were emotional experiences (psychologically stressful work and Pleasant, developing and meaningful work), views on nursing (The relationship between nurse and patient and difficult conversations and sensitive issues) and the nurses work environment (inadequate training and lack of competence and understaffing and financial challenges). The results showed that the work environment had a significant impact on the nurses experiences and experiences. The results also showed that when nurses worked under favorable working conditions, they described their work in more positive terms than nurses who worked in a more stressful work environment. In addition to this, the experiences were influenced by cultural and structural differences. The view of person-centered nursing and the degree to which the holistic perspective was applied varied. Although sexual health and its related problems were considered important in the care of breast cancer patients, this topic was rarely in focus. Conclusion: Nurses experiences in nursing situations of women with breast cancer were multifaceted and complex. In part, it was work that led to feelings of frustration and sadness, while at the same time it felt meaningful and rewarding.

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är kronisk luftrörs/lungsjukdom. World Health Organisation [WHO] informerar att KOL kommer bli den tredje största dödsorsaken globalt och 3 miljoner människor har dött på grund av KOL år 2012 i världen och samtidigt sjukdomen har ökat bland kvinnor. Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelserna av att leva med KOL hos kvinnor. Metod: En litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga, kvalitativa artiklar. I de inkluderade artiklarna kunde man läsa om kvinnors upplevelser. Artiklar analyserades utifrån beskrivning av allmän textanalys. Resultat: Resultat presenterades i följande tre kategorier, upplevelser av fysiska svårigheter och begräsningar såsom förlorat styrka att göra vardagliga saker, att vara begränsad till sitt rum, begränsad aktiviteter och sömn svårigheter. Upplevelser av oro och rädsla såsom om att bli andfådd, att dö i sömnen eller att andningstekniken inte ska fungera. Upplevelser av skuldkänslor relaterad till rökning, att man sätter skulden på myndigheterna då man inte fick information om konsekvenserna. Slutsats: Patienter med sjukdomen KOL kan uppleva begränsningar i vardagen på grund av sjukdomen. Deras sociala liv kan också påverkas då de ofta blir bundna till sina hem. Det kan man påstå att det behövs vidare forskning. / Background: Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is a chronic bronchial/pulmonary disease. World Health Organisation (WHO) informs that COPD will become the third largest cause of death globally and 3 million people have died due to this disease in the year 2012 in world and same time this disease have increased among women. Aim: The aim of this study was to examine the experiences of women living with COPD disease. Method: A general literature review was performed based on seven scientific qualitative articles. The included articles were about women´s experiences. Analysis of the selected qualitative studies was performed by a general text analysis. Results: The result was presented in three categories. The first category was about experiences of physical difficulties and limitations that dealt loss of the strength to do daily life things, being confined to own room or house, limited activities in and outside of house and insomnia. The second category was about experiences of anxiety and fear of being short of breath, dying in sleep and breathing techniques failure. Third category dealt with experiences of Guilt related to smoking, blaming authorities that they did not given information about consequences of smoking. Conclusion: Patients with COPD may experience limitations in daily life because of the disease. Their daily life can also be affected as they are often confined to their homes. It may be argued that it is needed further research.

Bakgrund Syftet med denna avhandling är att få veta mer om hur elever skapar mening i mötet med innehållet i skolans naturvetenskap. De resultat som presenteras i avhandlingen är resultat som visar hur eleverna uttrycker sig under utvalda interaktioner från naturvetenskaplig undervisning. Elevernas uttryck för meningsskapande jämförs också med vad som tidigare forskning rapporterat som svårt i skolans naturvetenskap. Lärandet betraktas genomgående som en sociokulturell aktivitet. Metoder För att kunna besvara frågan om hur ett meningsskapande uttrycks har elevernas uttalanden under interaktioner karaktäriserats kvalitativt och med objektet för undervisningen i förgrunden. Datainsamlingen har gjorts med ljud- eller videoinspelningar. Ämnesinnehållet i interaktionerna är i fokus och hur eleverna samtalar om genetik, cellandning, blodomlopp eller genomförandet av en laboration är centralt i avhandlingens delstudier. De deltagande eleverna är från grundskolans årskurs fem, årskurs nio och från gymnasiet. Resultat Resultaten visar en variation i hur ofta elever diskuterar och uttrycker någon egen mening om de naturvetenskapliga förklaringsmodellerna. När elever konstruerar begreppskartor med utvalda begrepp uttrycker gruppen sitt meningsskapande på sätt som många gånger närmar sig det vetenskapliga. En undervisningsfilm presenterar många vetenskapliga förklaringsmodeller av blodomloppets funktion, men få av dem används av eleverna i det efterföljande samtalet. I interaktioner under laborationer uttrycker elever inte så ofta ett meningsskapande av de naturvetenskapliga förklaringsmodellerna. Sammanfattning Avhandlingens delstudier ger prov på flera tillfällen när eleverna diskuterar ett meningsskapande av de naturvetenskapliga förklaringsmodellerna. Det finns också exempel när förklaringsmodellerna inte diskuteras, även om de för en skolad naturvetare helt uppenbart presenteras. En viktig faktor för att elevernas naturvetenskapliga meningsskapande ska ske är i studierna om undervisningen uppmärksammar hur naturvetenskapliga förklaringsmodeller knyter samman synliga fenomen med molekylära förklaringar och symboler. En annan faktor är om undervisningen lyfter fram naturvetenskapens sätt att kommunicera. Ytterligare en viktig faktor för att de naturvetenskapliga förklaringsmodellerna ska bli ett verktyg för elevernas meningsskapande är om det nya innehållet knyter an till elevernas tidigare vardagserfarenheter eller erfarenheter från tidigare undervisning.

Bakgrund: Patientdelaktighet är en lagstadgad rättighet och ses som önskvärt och fördelaktigt. Det är dock vanligt förekommande att patienter hamnar utanför själva processen och bara blir ett instrument i den. Syfte: Syftet var att, ur ett patientperspektiv, beskriva hinder och möjligheter för vuxna patienters delaktighet i sin vård. Metod: En litteraturöversikt där 13 kvalitativa artiklar låg till grund för analys och resultat. Resultat: Hindren för delaktighet beskrevs som att känna rädsla, oro och skam, inget intresse visas för patienten, att sakna information och kunskap och patientens försämrade hälsostatus samt fysiska och mentala tillstånd. Möjligheterna beskrevs med fenomenen vårdpersonal som lyssnar, att det finns förtroende, vårdpersonal som uppmuntrar och skapar motivation, en informationssökande patient och att känna sig frisk. Slutsats: Patientdelaktighet påverkar personcentrerad omvårdnad och både patienten och vårdpersonalen har ett stort ansvar i huruvida patientdelaktighet och sedermera personcentrerad omvårdnad kan uppstå. Patienter och sjuksköterskor tycker ofta lika i sak vad gäller patientdelaktighet. Resultatet är ett verktyg för vårdpersonal att lättare identifiera vad som behövs för att möjliggöra respektive vad som hindrar patientdelaktighet. Ett arbetssätt för att göra patienten delaktig i sin vård är att vårdpersonal ska lyssna, visa intresse och delge patienten information. / Background: Patient participation is statutory and considered as desirable and profitable. Nevertheless it is common that patients are excluded from the patient participation process. Aim: The aim was to, from an adult patient perspective, describe barriers and facilitators to patient participation in their own care. Method: A literature review with 13 qualitative articles analysed to the result. Result: The barriers were described as patients feeling fear, anxiety and shame, no interest is shown towards the patient, not having information and knowledge and the patients’ impaired health status and physical and mental status. The facilitators were described as nursing staff are listening, available trust, nursing staff that encourages and creates motivation, an information seeking patient and to feel healthy. Conclusion: Patient participation affects person-centred care and the patient and nursing staff have a great responsibility in whether patient participation and later on person-centred care may arise. Patients and nurses often have similar thoughts about patient participation. The result is a tool designed for nursing staff to in an easier way identify what is needed to facilitate patient participation and what hinders it. A way of working in making the patient to participate in their care is that nursing staff shall listen, show interest and inform the patient.

Background: The disease HIV was brought to attention in the 1980s. Today, there is effective treatment for the disease that allows a well-treated person to live a long life as others, without the risk of infecting someone. Living with HIV means lifelong contact with healthcare. This put demands on the healthcare personnel, including the nurse, to offer good care and good treatment. Aim: To describe how people living with HIV experience the encounter with the healthcare personnel. Method: A qualitative literature review. The databases CINAHL and PubMed were used to produce ten articles that were analyzed through a qualitative content analysis. Results: Two categories were identified, discriminatory meetings and confirmed meetings. Six subcategories were identified based on the two categories. Conclusions: A prerequisite for good care is a working meeting between the health care personnel and the patient. People living with HIV have experiences of both good and bad encounters with health care personnel. The healthcare personnel need increased knowledge about HIV to improve their encounters with people living with HIV. / Bakgrund: Sjukdomen hiv uppmärksammades på 1980-talet. Idag finns det effektiv behandling mot sjukdomen som gör att en medicinskt välbehandlad person kan leva ett lika långt liv som andra, utan risk att smitta någon. Att leva med hiv innebär en livslång kontakt med hälso- och sjukvården. Detta ställer krav på vårdpersonalen inklusive sjuksköterskan att erbjuda en god vård och ett bra bemötande. Syfte: Att beskriva hur personer som lever med hiv upplever mötet med vårdpersonalen. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt. Databaserna CINAHL och PubMed användes för att ta fram tio vetenskapliga artiklar som sedan analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två kategorier identifierades, diskriminerande möten och bekräftade möten. Sex subkategorier identifierades utifrån de två kategorierna. Slutsatser: En förutsättning för god vård är ett fungerande möte mellan vårdpersonal och patient. Personer som lever med hiv har erfarenheter av både bra och dåliga möten med vårdpersonalen. Vårdpersonalen behöver ökad kunskap om hiv för att kunna förbättra mötet med personer som lever med hiv.

Bakgrund: Palliativ vård är en viktig aspekt av hälso- och sjukvården, särskilt under den sista fasen av livet. Sjuksköterskor spelar en central roll i denna process, de är ofta i frontlinjen för att ge stöd och omsorg för patienten. Sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter i livets slut kan ge värdefulla insikter i hur denna vård kan förbättras utifrån sjuksköterskans perspektiv. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelse av att palliativt vårda patienter i livets slutskede. Metod: För att besvara syftet genomfördes en kvalitativ litteraturstudie enligt Willmans metod. Databassökningar genomfördes på PubMed och CINAHL. Artiklarnas kvalité granskades enligt SBU:s mall Resultat: Två kategorier identifierades där den första benämndes som "utmanande arbete" med de fyra subkategorierna; emotionella och etiska utmaningar, otillräcklig kunskap och kompetens, svårigheter i samverkan och kommunikation och tidsbrist. Andra kategorin som identifierades var “ett meningsfullt arbete” med de två subkategorierna; nya perspektiv på livet, och en känsla av att göra skillnad i ett viktigt skede. Det framkom att flera organisatoriska faktorer inte fungerade på bästa sätt för att möjliggöra en personcentrerad vård, vilken ansågs vara av yttersta vikt. Konklusion: Litteraturstudiens resultat visar att sjuksköterskor möter många utmaningar vid vård av patienter i livets slutskede, såsom emotionella och etiska dilemman, kunskapsbrist, otillräcklig samverkan och tidspress. Bristande stöd och samarbete inom det multiprofessionella teamet kan förvärra dessa problem, vilket leder till känslor av otillräcklighet och frustration. Trots dessa utmaningar finns också en känsla av meningsfullhet i arbetet. Studien understryker vikten av adekvat utbildning, stöd och resurser för att hantera dessa utmaningar, vilket kan bidra till att förbättra både patientvården och sjuksköterskornas arbetsmiljö och välbefinnande. / Background: Palliative care is a critical aspect of healthcare, particularly in the management of incurable diseases. Nurses play a central role in this process, often being on the front line of providing support and care at the end of a patient's life. Their experiences and perceptions can provide valuable insights into how this care can be improved, both for the patient and the caregiver. Aim: To shed light on nurses' experiences of providing palliative care to patients at the end of life. Method: This study was a literature review according to Willman's method and a qualitative study design. Database searches were conducted on PubMed and CINAHL, then quality articles were reviewed according to SBU's template. Results: Two main categories were identified where the first was termed 'challenging work' with four subcategories; emotional and ethical challenges, insufficient knowledge and skills, difficulties in interaction and communication and lack of time. The second category identified was "meaningful work" with two subcategories: new perspectives on life, and a sense of making a difference at an important stage. It emerged that several organizational factors were not functioning optimally to enable person centered care, which was considered to be of utmost importance. Conclusion: The study highlights the challenges nurses face when caring for patients at the end of life, including emotional and ethical dilemmas, lack of knowledge, insufficient collaboration and time pressure. Lack of support and collaboration within the multiprofessional team exacerbates these problems, leading to feelings of inadequacy and frustration. Despite these challenges, there is also a sense of meaningfulness in the work. The study highlights the importance of adequate training, support and resources to address these challenges, which can help to improve both patient care and nurses' work environment and well-being.

Bakgrund: Inom den psykiatriska heldygnsvården arbetar många grundutbildadesjuksköterskor med omvårdnad som profession. Trygghet, säkerhet och integritetär begrepp som kan hjälpa till att utforma den personcentrerade omvårdnaden somkrävs för ett adekvat tillfrisknande. Trots att dessa ord är välkända inom vårdenrapporterar patienter att det inom den psykiatriska heldygnsvården blir bemötta påett otidsenligt sätt, vilket blir motsägelsefullt och lämnar frågetecken. Därförbehöver patientens egna röst få ta mer plats. Tvångsvården har en betydande roll iakuta situationer när någon exempelvis riskerar att skada sig själv eller intemedverkar till behandling i öppenvård. Syfte: Att belysa patienters upplevelser avtvångsvård. Metod: En litteraturstudie gjordes med innehåll av 10 kvalitativavetenskapliga artiklar som framtagits genom litteratursökningar från databasernaCinahl, PubMed och PsycInfo. Resultat: Två huvudkategorier identifierades: Attvårdas mot sin vilja som resulterade i två underkategorier: När vården togs medacceptans samt negativ syn på vården. Vårdrelationens betydelse blev den andrahuvudkategorin och resulterade i fem underkategorier: En känsla av att tappakontrollen, bemötande, önskan om delaktighet, önskan om information samtönskan om att bli sedd som en människa. Konklusion: Patienterna behövde tidför att skaffa sig insikt i deras egna vårdbehov, men en förståelse för tvångsvårdenväxte till sist fram hos de flesta patienter. Önskan om att få bli mer delaktig i sinegna vård menade patienterna kunde bidra till en mer positiv upplevelse avtvångsvården. Patienter upplevde det problematiskt när de inte fick möjlighet tillen god vårdrelation som främjade goda kontakter. Så fort patienten är i tillståndför en övergång till frivillig vård borde detta ske för att minska den negativaupplevelsen och främja patientens självbestämmande. / Background: Within psychiatric inpatient care many newly graduated nurseswork with nursing as a profession. Safety, security, and integrity are concepts thatcan help shape the person-centered care required for adequate recovery. Despitethe fact that these words are well known in healthcare, patients report that in theround-the-clock psychiatric care they are treated in an old-fashioned way, whichbecomes contradictory and leaves question marks. Therefore, the patients’ ownvoice needs to be given more space. Coercion care has a significant role in acutesituations when, for example, someone is in a risk of harming themselves or doesnot participate in treatment in outpatient care. Aim: To illustrate patients'experiences of involuntary treatment. Method: A literature study was conductedwith the content of 10 qualitative scientific articles produced through literaturesearches from the databases Cinahl, PubMed and PsycInfo. Results: Two maincategories were identified: Being cared for against one's will, which resulted intwo subcategories: When the care was taken with acceptance and a negative viewof the care. The meaning of the relationship within the care became the secondmain category and resulted in five subcategories: A feeling of losing control,treatment in health care, a wish for participation, a wish for information and awish to be seen as a human being. Conclusion: The patients needed time to gaininsight into their own care needs, but an understanding of coercion care eventuallyemerged in most patients. The wish to be more involved in their own care meantthe patients could contribute to a more positive experience of coercion care.Patients found it problematic when they didn’t have the opportunity for a goodrelationship with their caregivers that promoted good contacts. As soon as thepatient is in a condition for a transition to voluntary care this should take place toreduce the negative experience and promote the patients' autonomy.

Bakgrund: Palliativ vård definieras som vård i syfte att lindra lidande och främja livskvaliteten för patienter med progressiv sjukdom. Palliativa vården innefattar fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov och bör även inkludera stöd till anhöriga. Vid palliativ vård i hemmet får anhöriga ta ett stort ansvar över vårdandet. Joyce Travelbee var en omvårdnadsteoretiker som arbetade utifrån ett mellanmänskligt förhållningssätt och belyser vikten av att bygga upp en tillitsfull relation mellan sjuksköterska, anhöriga samt patient. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa anhörigas upplevelser av palliativ vård av närstående i hemmet. Metod: Litteraturstudien har baserats på 12 primärstudier med kvalitativ ansats. Databaserna Cinahl och Pubmed har använts vid sökning av studier. Artiklarna har analyserats med stöd av Popenoe m.fl. (2021) analysmetod. Resultat: Tre huvudkategorier och sex subkategorier identifierades. Huvudkategorierna var Förändrad tillvaro (Ny roll som vårdansvarig och Moralisk handling), Känslomässigt påverkade (Emotionellt berörda och Ambivalenta känslor) och Behov av olika former av stöd (Existentiellt stöd och Varierat stöd av sjukvården och familj). Resultatet visade att de anhöriga upplevde att tillvaron förändrades när de tog på sig rollen som vårdgivare. De blev mycket känslomässigt påverkade och upplevde förbjudna tankar som ledde till skuldkänslor. Behov av stöd från sjukvården var en viktig aspekt och upplevdes ibland bristande. Trots svårigheter var det många som upplevde vårdandet som en positiv upplevelse och många menade på att de uppfyllde deras närståendes sista önskan i livet. Slutsats: Resultatet visar en stor variation av upplevelser av palliativ vård vilket belyser att det är viktigt att utföra en personcentrerad omvårdnad där även anhöriga är i centrum. / Background: Palliative care is defined as care with the aim of alleviating suffering and promoting the quality of life of patients with progressive disease. Palliative care includes physical, psychological, social and existential needs and should also include support for relatives. With palliative care at home, relatives have to take a great deal of responsibility for the care. Joyce Travelbee was a nursing theorist who worked from an interpersonal approach and highlighted the importance of building a trusting relationship between nurses, relatives and patients. Aim: The aim of the literature study was to shed light on relatives’ experience of palliative care by loved ones at home. Method: The literature study was based on 12 primary studies with a qualitative approach. The databases Cinahl and Pubmed have been used when searching for studies. The articles have been analyzed with the support of Popenoe et al (2021) analysis method. Result: Three main categories and six subcategories were identified. The main categories were Changed existence (New role as caregiver and Moral action), Emotionally affected (Emotionally feelings and Ambivalent feelings) and Need for different forms of support (Existential support and Varied support from the healthcare system and family). The results show that the relatives felt that their life changed when they took on the role of caregiving. They were very emotionally affected and experienced forbidden thoughts that led to feelings of guilt. The need for support from healthcare was an important aspect and was sometimes perceived as lacking. Despite difficulties, many experienced the care as a positive experience and many believed that they fulfilled their loved ones' last wish in life.  Conclusion: The results show a great variety of experiences of palliative care, which highlights that it is important to carry out a person-centered care where relatives are also at the center.