I denna uppsats undersöks unga kvinnors förhållningssätt till ideal, utseendepresentation och bekräftelse på Instagram, ett socialt medium för fotodelning. Undersökningen har utförts genom fem kvalitativa intervjuer med kvinnor i åldrarna 16–24 år som har öppna Instagramprofiler där de regelbundet publicerar bilder eller videor föreställande dem själva. Uppsatsen har en abduktiv ansats, som låter forskningen utvecklas med hjälp av såväl teoretisk ram som analys av empirisk data och där respondenternas meningsskapande är centralt. Analysen bygger således på tematisering av intervjusvar, som stärks av Giddens (1999) teori om identiteten som ett reflexivt projekt, Gills (2007), Bartkys (2003) och Ambjörnssons (2003) teorier om kvinnan och det samhälleliga idealet, samt Swanns (1987) teori om individers självbilder och bekräftelsebehov.    Hur respondenterna i undersökningen väljer att presentera sina utseenden påverkas i flera fall av huruvida de får gilla-markeringar och kommentarer från andra Instagramanvändare, något som de själva ofta väljer att tolka som en slags bekräftelse. I analysen framkommer att Instagram är en plattform som likt resten av samhället genomsyras av den femininitet som har högst status, men att det på Instagram också skapas nya utseendetrender som kan påverka samhällets kvinnoideal. Många unga kvinnor använder sig av disciplineringspraktiker på Instagram för att uppnå det samhälleliga kvinnoidealet, som emellertid för de flesta är ouppnåeligt. Detta leder till att många unga kvinnor mår dåligt över sina egna kroppar och utseenden.