Uppsatsen behandlar Emma Ekwalls och Anna Nordgrens konstnärskap. Med genusperspektiv som teoretisk grund undersöker Två kvinnors konstnärskap – Ett nedslag och analys av Emma Ekwalls och Anna Nordgrens konstnärskap hur det såg ut för kvinnor och kvinnliga konstnärer i Sverige under 1800-talet. Då många kvinnor har blivit bortglömda eller dolda bakom sina manliga kolleger har Emma Ekwall och Anna Nordgren lyfts fram som verksamma konstnärer under 1800-talet. Analysen som genomförs av fyra olika verk belyser respektive konstnärskap och synliggör underliggande strukturer som har påverkat konstnärerna både motiviskt och hur motiven framställs. Genom att Emma Ekwall främst skildrade barn, rörde hon sig inom typiskt kvinnliga genremotiv, samtidigt som faktumet att hon var kvinna låste henne på ett sätt som skiljer som från männen under samma årtal. Här visas att även Anna Nordgren rörde sig till viss del inom vad som ansågs typiskt kvinnliga motiv, men hade däremot en bredare repertoar. Anna Nordgren var mer mobil och utvecklade såldes sitt konstnärskap mer tekniskt, men syntes även mer på konstscenen utomlands. I båda konstnärernas verk har kvinnor och flickor skildrats annorlunda från vad pojkar har gjorts. Detta visar på skillnaden mellan synen på män och kvinnor, samt hur århundradets sociala och politiska underliggande strukturer hade en väsentlig del i det hela.

This essay presents an example of the musical life of a female composer active in Sweden during the late 19th and early 20th centuries. Through a case study on composer Sara Wennerberg-Reuter (1875-1959), the essay contributes information to her biography, which had been lacking specific details. Wennerberg-Reuter's biography has been discussed regarding traditional roles of women in music, her relationship to her own artistry and other active women composers, and finally the contemporary reception of Wennerberg-Reuter as a legitimate composer. Aesthetical theories prevalent during Wennerberg-Reuter’s life has been applied in these discussions, such as those presented by Citron, Öhrström and Hanson, combined with Citron's additional theories considering masculine/feminine elements in the musical approach. The main conclusions reached regarding the specific conditions enabling a professional status as a composer and woman in Sweden during the given time are; a) the liberal permission by the family to pursue higher education in composing, since this was in opposition to the traditions of the time. b) the access to a network of musically active women, from which a sense of being part of a female community can be created. c) the acceptance from musical institutions such as higher educations, composer's societies and media critics.