Syfte: Syftet med denna undersökning är att analysera och generera en djupare förståelse för utvecklingen av politiken som inverkar på kvinnors entreprenörskap inom branschen vård och omsorg. Metod: För att besvara undersökningens forskningsfråga samt uppfylla dess syfte har studien genomförts med en kvalitativ forskningsansats där en kvalitativ textanalys har genomförts. Detta i syfte att finna information samt analysera de lagändringar och andra incitament som införts för att främja kvinnors entreprenörskap. Empiri och analys: Det materialunderlag som grundar studien utgörs av Riksdags-/Regeringsdokument, dokument från Statens offentliga utredningar samt dokument från Tillväxtverket och andra myndigheter som alla har använts och noggrant studerats för att identifiera de mest framstående och relevanta teman utifrån studiens syfte och den tidigare presenterade teoretiska referensramen. Slutsatser: Slutsatsen som kan dras är att politiken som har haft en inverkan på kvinnors entreprenörskap har varit varierande, med incitamentsatsningar som både hämmat och motiverat kvinnors entreprenörskap inom branschen. Vi har identifierat att de politiska satsningar som genomförts haft utgångspunkter i bland annat främjandet av regelverken som styr kvinnors entreprenörskap. Historiska laghinder lever kvar än idag och förklarar de skillnader som föreligger mellan män och kvinnors entreprenörskap varför det följaktligen krävs en revidering av regelverken. Utöver revidering av regelverk krävs en förbättrad kunskap men också satsningar på att bryta de normer och stereotypa bilder som finns om kvinnors företagande genom att jämna ut segregationen mellan kvinnors och mäns entreprenörskap. För att främja kvinnors entreprenörskap behöver de få samma rätt till extern finansiell hjälp för att starta, driva och utveckla företag som det motsatta könet, det vill säga mannen. / Purpose: The purpose of this study is to analyze and generate a deeper understanding of the development of the policies that affect women’s entrepreneurship within the health and social care. Method: In order to answer the research question and to fulfill its purpose, the study has been conducted with a qualitative approach where a qualitative text analysis has been conducted. This in order to find information as well as analyze the legislative changes and other incentives introduced to promote women’s entrepreneurship. Empiricism andAnalysis: The material underpinning the study consists of Government documents, documents from the State Public Investigations and documents from the Swedish Agency for Growth and other Authorities, all of which have been used and carefully studied to identify the most prominent and relevant themes based on the purpose of the study and the previously presented theoretical reference framework. Conclusions: The conclusion that can be drawn is that policies that have had an impact on women’s entrepreneurship have been varied, with incentive initiatives that both inhibited and motivated women’s entrepreneurship in the industry. We have identified that the policy initiatives undertaken had starting points including the promotion of regulations that govern women’s entrepreneurship. Historic law barriers still exist today, explaining the differences between men and women’s entrepreneurship, which means that it is therefore necessary to revise the regulations. In addition to revising regulatory frameworks, improved knowledge, but also efforts to break the norms and stereotypical images about women’s entrepreneurship, are required by evening segregation between women’s and men’s entrepreneurship. In order to promote women’s entrepreneurship, they need the same right to external financial assistance to start, run and develop companies like the opposite sex, that is, the man.