Bakgrund Endometrios är en gynekologisk sjukdom där livmoderslemhinnan även växer utanför livmodern på exempelvis bukhinnan eller äggstockarna. Även livmoderslemhinnan utanför livmodern blöder under menstruation och kan skapa stora smärtproblem. Andra symtom är kroniska smärtor i buken och/eller bäcken samt samlagssmärtor. Att få diagnosen endometrios tar tid och tidigare forskning visar att kvinnor med endometrios bemöts med misstro inom hälso- och sjukvården. Syfte Att beskriva hur kvinnor med diagnosen endometrios upplever sig ha blivit bemötta inom hälso- och sjukvården. Metod Till studien valdes kvalitativ semistrukturerad intervjustudie som metod då detta tillvägagångsätt ansågs bäst lämpat för att inringa varje kvinnas egen upplevelse av bemötandet inom hälso- och sjukvården med hjälp av öppna frågor. I studien deltog sju kvinnor mellan åldrarna 25-50 år och det insamlade materialet analyserades med en manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat Det tog i genomsnitt 6,3 år för kvinnorna i vår studie att få diagnosen endometrios från deras första vårdbesök. Kunskapen kring sjukdomen var låg hos hälso- och sjukvårdspersonal och studien visade att ju mer kunskap personalen hade om endometrios desto bättre blev bemötandet. Att bli misstrodd utav hälso- och sjukvårdspersonalen påverkade kvinnorna negativt och minskade deras förtroende till hälso- och sjukvården. Kvinnorna fick kämpa för att få den vård de behövde. Trots bristande kunskap hos hälsooch sjukvårdspersonal ansåg kvinnorna att förståelse för problematiken ändå borde finnas. Att bli lyssnad på och förstådd var något som kvinnorna framhävde som viktigt. Slutsats Bemötandet visat från hälso- och sjukvårdspersonal upplevdes av kvinnor diagnostiserade med endometrios som bristfälligt. Otillräcklig kunskap om endometrios och att inte bli trodd som patient inom hälso- och sjukvården ledde till en försenad diagnos med påverkan på kvinnornas hälsa. Efter diagnostiseringen tog inte hälso- och sjukvårdspersonalen diagnosen endometrios på allvar och kvinnorna fick kämpa för att få den vård de var i behov av. Endometriossmärtor normaliseras till vanliga menstruationssmärtor utan sjuklig karaktär och samarbetet mellan olika professioner inom hälso- och sjukvården upplevdes som bristfälligt. Hälso- och sjukvårdspersonal med bättre kunskap om sjukdomen visade bättre bemötande.

Bakgrund: Endometrios är en av de vanligaste gynekologiska sjukdomarna som drabbar cirka tio procent av den kvinnliga befolkningen i fertil ålder. Sjukdomen är kronisk och associerad med ohälsa samt försämrad livskvalitet hos kvinnor. Hormonell behandling är idag en vanlig behandlingsmetod som även den kan ha en inverkan på kvinnors livskvalitet. Syfte: Att undersöka kvinnors upplevda livskvalitet med hormonell behandling vid endometrios. Metod: En litteraturstudie där 12 kvantitativa originalartiklar granskades och där resultatet sammanställdes och analyserades med en innehållsanalys. Resultat: Majoriteten av de artiklar som ingick i litteraturstudien visade en förbättrad upplevd livskvalitet med hormonell behandling för kvinnor med endometrios. Den upplevda livskvaliteten förbättrades fysisk, psykisk, socialt och sexuellt oberoende av de biverkningar som redovisades. Endast två artiklar visade antingen försämrad eller oförändrad livskvalitet. Slutsats: Endometrios leder till en minskad livskvalitet hos kvinnor som lider av sjukdomen och hormonell behandling kan förbättra livskvaliteten fysisk, psykisk, socialt och sexuellt hos dessa kvinnor oberoende av de biverkningar som förekom. / Background: Endometriosis is one of the most common gynecological diseases affecting approximately ten percent of the female population of reproductive age. It is a chronic disease associated with illness and impaired quality of life among women. A common method of treatment today is hormonal treatment which also has an impact in women's quality of life. Aim: To examine perceived quality of life among women with endometriosis receiving hormonal treatment. Method: A literature review where 12 original articles with quantitative method where reviewed and the results analysed with content analysis. Results: The majority of the included articles showed an improved quality of life among women with endometriosis receiving hormonal treatment. Regardless of the side effects from the hormonal treatment the quality of life was improved in the physical, psychological, social and sexual areas. Only two articles showed either impaired or unchanged quality of life. Conclusion: Endometriosis leads to impaired quality of life in women with the disease and hormonal treatment may improve the quality of life physical, psychological, social and sexual among these women regardless of the side effects that occurred.

Bakgrund: Patofysiologin är inte fastställd men den främsta teorin är att endometrios uppkommer genom retrograd menstruation. Ungefär var tionde kvinna i fertil ålder drabbas. Det finns flera teorier kring etiologin och symtombilden är bred, det vanligaste symtomet är smärta av olika slag. Diagnostiseringsmetoden är invasiv och utdragen. Sjuksköterskan har en viktig roll i bemötandet och vid behandlingen som främst består av farmakologiska och icke-farmakologiska åtgärder.   Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med endometrios.  Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats av tretton kvalitativa artiklar analyserades utifrån en analysmodell beskriven av Friberg.   Resultat: Resultatet presenteras i tre kategorier; Min endometriosdiagnos var krävande,  Endometrios förändrade mitt liv och Endometrios påverkade min framtid. Det framkom att kvinnor upplevde diagnostiseringsprocessen som långdragen och att endometrios påverkar flera aspekter av en kvinnas liv. Kvinnors syn på sin framtid förändrades av endometrios och de strävade efter att hitta mening med sitt lidande.   Slutsats: Resultatet ger en bild av hur kvinnor upplevde livet med endometrios och fördjupar förståelsen för dess innebörd. Endometrios behöver större plats inom verksamheter och inom forskningssamhället för att minska stigmatisering och kunskapsbrist. / Background: The pathophysiology is not established but the most common theory is that endometriosis appears mostly through menstruation disturbances. Ruffly every 10th woman of reproductive age is affected. There are several theories about the etiology and there is a large variety of symptoms, the most common is different types of pain. The diagnostic method is invasive and long. Nurses have an important role in the care and treatment of patients, which mostly contain pharmacological and non-pharmacological interventions.   Aim: This study aimed to describe women’s experiences of living with endometriosis.   Method: A literature review with an inductive approach of 13 qualitative articles was analysed based on an analytic model presented by Friberg.   Result: The result was presented in three categories; My endometriosis diagnosis was demanding, Endometriosis changed my life and Endometriosis affected my future. It emerged that women experienced the diagnostic process as protracted and that endometriosis affects several aspects of a woman’s life. The women’s vision of the future changed due to endometriosis, and they strived to find meaning in their suffering.   Conclusion: The result presents how women experienced life with endometriosis and expands the understanding of its meaning. Endometriosis requires increased acknowledgment in the workplace and by the research community to reduce stigmatisation and educate the population.