Bakgrund: Vårdskador är ett internationellt problem inom vården och en stor del av dessa är läkemedelsrelaterade. Följderna blir skador eller i värsta fall döden för patienten. Ofta kan det resultera i förlängda vårdtider och emotionell påverkan för sjuksköterskan som har begått misstaget. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter om vilka orsaker som bidrar till att fel begås vid hantering av läkemedel. Metod: Arbetet gjordes som en litteraturöversikt. Vetenskapliga artiklar i form av primärkällor söktes i databaserna PubMed och Cinahl. Fjorton artiklar hittades med hjälp av relevanta vedertagna söktermer. Dessa granskades med hjälp av granskningsmall och analyserades genom att de lästes upprepade gånger därefter sammanställdes i en översiktstabell. Likheter och skillnader jämfördes. Sex huvudområden identifierades med hjälp av färgkodning. Resultat: Huvudområdena som framkom var pressade arbetssituationer, brister i arbetsmiljön, otydlig information, brister i samarbete och laganda, brist på uppmärksamhet och brist på kunskap och erfarenhet. Diskussion: Bemanningen bör motsvara arbetstyngden på avdelningen, arbetsmiljön kan förbättras för att undvika distraktioner, tekniska system för läkemedelshantering kan bidra till att höja säkerheten. Slutsats: Förbättrad kunskap om bakomliggande orsaker till bristande läkemedelshantering kan bidra till högre patientsäkerhet på sjukhus. Mera forskning i ämnet kring orsaker och preventionsarbete behövs.

Bakgrund: Läkemedel är den vanligaste behandlingsformen inom sjukvården och samtidigt det är det bästa och mest effektiva alternativet, så är användningen av läkemedel förenat med risker och bieffekter. Dessa bieffekter är en av de ledande anledningarna till dödsfall i de flesta länder. Upp till 60 % av läkemedelsrelaterade problem skulle kunna undvikas. Det kan vara ett fel som kommer att skada, eller har potential att skada patienten, även kallad undvikbar läkemedelsavvikelse, som kan förekomma i läkemedelskedjan. I SVerige avlider 3150 personer per år av sådana skador. Syfte: Syftet med studien är att beskriva de undvikbara läkemedelsavvikelser som har rapporterats inom Synergi i Landstinget i Östergötland under 2011. Metod: Genomgång av landstinget avvikelserapporteringssystem Synergi med rapporter relaterade till läkemedel. Utifrån beskrivningen i fritexten bedömdes det som det handlade om en undvikbar läkemedelsavvikelse. Resultat: Under 2011 inkom 2750 rapporter varav 2320 klassades som undvikbara läkemedelsavvikelser och 6,7 % (n=155) av dessa ledde till skador. En patient avled till följd av en undvikbar läkemedelsavvikelse. Den vanligaste typen av fel var brist i rutin (n=1255) och vanligaste konsekvensen var uteblivna doser (n=604). Warfarin var det läkemedel som förekom i flest rapporter (n=140), medan uteblivna/för låga doser av heparin ledde till flest allvarliga skador (n=3). Slutenvården stod för 52 % (n=1211) av alla rapporter och även 80 % (n=125) av skadorna. Slutsats: Bristande rutiner kan vara en vanlig orsak till läkemedelsavvikelser. Därför behöver den svenska sjukvården satsa på att förbättra och förenkla sina rutiner, både mellan avdelningar och enskilt för att förbättra patientsäkerheten. Den har kommit en bit på väg, men behöver tydligare riktlinjer och mer utbildning och information till både avdelningar och de enskilda personer som arbetar inom sjukvården. / Background: Drugs are the most common way to treat illnesses in healthcare and the best and most efficient alternative. At the same time you must keep i mind that the use of drugs is always associated with risks and side effects. These side effects or adverse drug reactions are among the leading causes of death in many countries. At least 60 % of adverse drug reactions are preventable. A preventable drug reation is called a medication error. A medication error occurs when a failure in the treatment leads to harm to the patient, or has the potential to lead to harm to the patient. The treatment process is a chain of several events, from the diagnosis of an illness and the choice of drugs, to monitoring the administration. There are many steps from start to the end that all have the potential to lead to mistakes. Medication errors can lead to great costs for healthcare, poor quality of life for the patient or even death. In Sweden it is estimated that 3150 patients die annually caused by medication errors. Purpose: The purpose of this study was to describe medication errors in Landstinget i Östergötland (the County Council of Östergötland) in 2011. Method: Search was done through the error report system, Synergi, with medication error as a priority. From the description in the primary text judge if the report described a medication error. Results: During 2011 2750 reports were submitted to Synergi, and 2320 of these were identified as medication errors. 6,7 % (n=155) of these medication errors had caused harm to the patient, one of them died due to medication error. The most common type of failure was some sort lack of routine (n=1255) and it usually lead to errors of omission; whern a dose that should have been given was not (n=604). Warfarin, an anticoagulantia, was the most frequent drug in the reports (n=140), while a low dose/missed dose of heparin, another anticoagulantia, lead to harm that was classified as serious, to the patients (n=3). MOre than halfr of the reports were fro inpatient care, 52 % (n=1211) and also 80 % (n=125) of medication errors that caused harm to the patients. Conclusion: Lack of routine can be a major cause of medication errors and therefore Swedish healthcare needs to improve routines and even simplify them for easier and faster access for the staff. The cooperation between members of the staff in hospitals, health centers and community home care sholud be better to improve the safety of patients. The healthcare needs more guidance and education to overcome the lack of routines and even more resources for a labor intensive activity where the need for healthcare is increasing

Bakgrund Den geriatriska patienten är särskilt utsatt i vården. Äldres läkemedelsanvändande har ökat de senaste 25 åren enligt Socialstyrelsen vilket ställer högre krav på individuell anpassning och ökad kunskap hos sjuksköterskor. Sjuksköterskans ansvar att upprätthålla hög patientsäkerhet beskrivs både i lagstiftning och i kärnkompetensen säker vård. Trots detta uppskattade Socialstyrelsen 2015 att var 10:e patient drabbas av vårdskador i Sverige. Att flertalet patienter drabbas av vårdskador trots uttalad lagstiftning och åtgärder utgör problematik för säker vård. Syfte Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av läkemedelsavvikelse för säker geriatrisk vård. Metod Studien genomfördes med kvalitativ metod med induktiv ansats. En semistrukturerad intervjumetod genomfördes med 12 intervjuer. Intervjuerna bearbetades med en manifest innehållsanalys. Resultat Samtliga sjuksköterskor i studien beskrev en komplicerad vårdsituation relaterat till den geriatriska patienten och en hög arbetsbelastning i relation till den tillgängliga tiden för arbetet. De beskrev rutiner de utarbetat för att motverka eventuella läkemedelsavvikelser. Sjuksköterskorna benämnde teknisk problematik och kommunikationsbrist i det dagliga arbetet. Slutsats Vården av den geriatriska patienten är komplex och kan innebära svårigheter rörande iordningställande och administrering av läkemedel för sjuksköterskor. Tidsbrist och organisatoriska brister framkom, vilket riskerar leda till läkemedelsavvikelser och därmed bristande patientsäkerhet. Sjuksköterskorna arbetade riskmedvetet och tillämpade kritiskt tänkande, vilket kan ha skyddat från läkemedelsavvikelser.