Bakgrund  Den ökande äldre befolkningen står inför komplexa utmaningar relaterade till åldersrelaterade sjukdomar och hälsotillstånd, vilket kräver hantering av omfattande behandlingsplaner med flera samtidiga läkemedel och rekommendationer. Trots detta möter äldre hinder som påverkar följsamheten till deras behandlingsplaner. Svårigheter som bristande kunskap, otydliga riktlinjer, vårdpersonalens utbildning och socioekonomiska förhållanden kan alla bidra till dessa hinder. För att förbättra äldre personers läkemedelsföljsamhetär det avgörande att öka förståelsen för de specifika utmaningar och attityder de står inför vid hanteringen av flera läkemedel samtidigt. Detta ökade insikter kommer att ligga till grund för identifiering av lösningar och strategier för att underlätta denna komplexa process.  Syfte  Syftet var att beskriva faktorer som påverkar äldre personers följsamhet till ordinerad läkemedelsbehandling, med fokus på deras upplevelser, utmaningar och individuella uppfattningar. Metod  En icke-systematisk litteraturstudie genomfördes genom en omfattande sökning av engelskspråkiga artiklar i CINAHL och PubMed. Efter att ha tillämpat inklusions- och exklusionskriterier granskades 15 relevanta artiklar, bedömda enligt Sophiahemmet Högskolas kvalitetskriterier. Resultaten  sammanställdes och analyserades genom en integrerad dataanalys. Resultat  Läkemedelsföljsamhet är avgörande för att säkerställa effektiv behandling hos äldre människor. Tyvärr är bristande följsamhet vanligt förekommande, vilket kan leda till suboptimala resultat och ökad risk för komplikationer. Fysiska och kognitiva begränsningar, komplexa behandlingsregimer, bristande förståelse och svårigheter att hantera läkemedlen är faktorer som kan påverka äldres följsamhet av sina behandlingar. Slutsats  För att förbättra läkemedelsföljsamheten krävs en personcentrerad vårdmodell och individanpassade åtgärd, inklusive patientutbildning, användning av tekniska hjälpmedel, regelbundna uppföljningar och samarbete mellan olika vårdgivare. En tvärvetenskaplig och holistisk strategi, involverande sjuksköterskor, läkare, apotekare och andra vårdgivare, är nödvändig. Ytterligare forskning behövs för att utforska olika åtgärder  och strategier samt utvärdera deras effektivitet och genomförbarhet. / Background  The growing elderly population faces complex challenges related to age-related diseases and health conditions, necessitating the management of comprehensive medical treatment plans involving multiple concurrent medications and recommendations. Despite this, older individuals encounter barriers that affect adherence to their treatment plans. Difficulties such as lack of knowledge, unclear guidelines, healthcare personnel training, and socio-economic conditions can all contribute to these obstacles. To improve adherence to treatment plans among older individuals, it is crucial to enhance understanding of the specific challenges and attitudes they face when managing multiple medications simultaneously. These increased insights will form the basis for identifying solutions and strategies to facilitate this complex process.  Aim  The aim was to describe factors influencing older individuals' adherence to prescribed drug treatment, with a focus on their experiences, challenges, and individual perceptions.  Method  A non-systematic literature review was conducted through a comprehensive search of English-language articles in CINAHL and PubMed. After applying inclusion and exclusion criteria, 15 relevant articles were reviewed, assessed according to Sophiahemmet University College's quality criteria. The results were compiled and analyzed through an integrated data analysis. Results  Medication adherence is crucial to ensure effective treatment in older patients. Unfortunately, poor adherence is common, leading to suboptimal outcomes and an increased risk of complications. Physical and cognitive limitations, complex treatment regimens, lack of understanding, and difficulties in managing medication are factors that can affect the medication adherence of older individuals.  Conclusions  To improve medication adherence, a person-centred care model and individual measures are required, including patient education, use of technological aids, regular follow-ups and collaboration between different healthcare providers. An interdisciplinary and holistic approach, involving nurses, doctors, pharmacists and other healthcare providers, is necessary. Further research is needed to explore different measures and strategies and evaluate their effectiveness and feasibility.