Öppen länkad data används i kulturarvssektorn för att strukturera och publicera data och metadata på nätet. Tekniken används för att förbättra interoperabilitet mellan separata system och för att möjliggöra nya typer av utforskande och upptäckande av kulturarv. Öppen länkad data kan implementeras på olika sätt och tidigare forskning visar att den mängd beslut som måste fattas ses som ett hinder för spridningen av tekniken. En brist på kunskap och expertis i sektorn har även identifierats genom tidigare studier. Denna studie har för avsikt att underlätta användandet av öppen länkad data i kulturarvssektorn genom att undersöka hur implementeringar framställs i dokumentation. Detta fokus kan sammanfattas genom följande forskningsfråga: Vilka aspekter av implementeringar av öppen länkad data i kulturarvssektorn förekommer i dokument?  Studien använder en kvalitativ dokumentanalys genom vilken innehållet i relevanta dokument har kodats genom en induktiv metod. Det material som analyserats är dokument som är producerade i samband med fyra svenska kulturarvsprojekt som använder öppen länkad data. Genom analysen har 17 aspekter identifierats. Dessa aspekter är indelade i följande sju kategorier: Bakgrund, Data, Databehandlingsprocesser, Externa källor, Kulturarv, Publicerad data, och Resultat. Aspekterna och kategorierna har sammanställts i en konceptuell modell som visar hur implementeringar av öppen länkad data framställs i dokument. En analys av relationer mellan förekomsterna av aspekterna visar att modellering av data, databehandlingsprocesser, och typ av kulturarv framställs som de mest centrala aspekterna av implementeringar av öppen länkad data. Det faktum att databehandlingsprocesser inte kunde nyanseras ytterligare visar hur flexibel tekniken är och hur många beslut som måste fattas av de institutioner som implementerar öppen länkad data. Detta resultat stämmer överens med tidigare forskning. / Linked open data is used in the cultural heritage sector to structure and publish data and metadata on the Web. The technology is used to improve interoperability between separate systems and to enable new forms of exploration and discovery of cultural heritage. Linked open data can be implemented in various ways, and research shows that the number of decisions that have to be made is seen as an obstacle in the diffusion of the technology. A lack of knowledge and expertise in the sector has also been identified through previous studies. The purpose of this study is to simplify the usage of linked open data in the cultural heritage sector by examining how implementations are expressed in documents. This focus can be summarized by the following research question: Which aspects of cultural heritage linked open data implementations are expressed in documents?  This study employed a qualitative document analysis through which the content of relevant documents were coded through an inductive method. The analyzed material consisted of documents produced in relation to four Swedish cultural heritage projects which utilize linked open data. 17 aspects were identified through this analysis. These aspects were grouped into the following seven categories: Background, Cultural heritage, Data, Data processing methods, External sources, Outcomes, and Published data. The aspects and the categories were compiled in a conceptual model which displays how implementations of linked open data are expressed in documents. An analysis of the relations between the occurrences of the aspects showed that data modelling, data processing methods, and type of cultural heritage are perceived as the most central aspects of implementations of linked open data. The fact that data processing methods could not be split into multiple aspects shows how flexible the technology is. It also illustrates the many decisions that implementing institutions have to make. These results match results from previous studies.

The adoption and implementation of Building Information Modelling (BIM), as technologies and processes, in the Architecture, Engineering and Construction (AEC) industry marked a significant step forward in advanced digital transformation. One of the distinctive features of the AEC industry is that it necessitates a collaborative effort between several actors from different domains to realize building projects effectively. The involved actors employ different BIM platforms and tools that best suit the task they perform. In addition, the actors rely on one another for information to successfully perform their tasks indicating the crucial importance of digital collaboration and information exchanges between the involved actors. Building product manufacturers are among the important actors in the AEC industry and digitizing how building product data is shared and exchanged is an essential factor for the success of digital BIM processes. The Industry Foundation Classes (IFC) is a widely used data schema for representing building information in a neutral format to support information exchanges between different digital tools. Currently, IFC is supported by several BIM applications employed in the industry and can successfully exchange geometric information of a product. However, the IFC data schema does not cover explicit semantic definitions for domain-specific, innovative or multifunctional product data descriptions, making semantic enrichment of product data difficult. In addition, semantic queries, consistency checking, reasoning and automated data processing are challenging to apply on the IFC models. Several studies suggest using web-based standards and technologies, including the semantic web, to digitally manage and share information. Therefore, the purpose of this research is to investigate how the semantic web technologies can support information interoperability and data integration processes between the manufacturing and building industries. As a proof of concept, a prototype is developed to investigate and demonstrate the feasibility of using the semantic web technologies for information exchanges. The design science research methodology frames the research work presented in this thesis and guides the development and evaluation of the prototype. The prototype is evaluated, with industry representatives, based on product description requirements derived from the research problem and related studies. The outcome demonstrates the feasibility of applying the semantic web technologies in the AEC industry, implying the potential benefits the semantic web could provide in addressing the industry's long-standing information interoperability challenge. / Implementeringen av Byggnads Information Modeller (BIM) har varit en katalysator för digitaliseringen inom samhällsbyggnadssektorn. En av de utmärkande egenskaperna hos samhällsbyggnadssektorn är att det krävs samarbete mellan ett stort antal aktörer, från olika domäner, för att effektivt realisera byggprojekt. De inblandade aktörerna använder oftast olika digitala verktyg, anpassade för de uppgifter aktören utför. De olika aktörerna är också helt beroende av de andra aktörernas information för att framgångsrikt kunna utföra sina uppgifter. Detta gör att ett väl fungerande digitalt samarbete och informationsutbyte är av avgörande betydelse. Då byggnader och anläggningar till stor del består av produkter från tillverkningsindustrin så är tillverkarna en kategori viktiga aktörer inom samhällsbyggnadssektorn och digitaliseringen av produktdata är en väsentlig faktor för digitaliseringen av sektorn. Informationsutbyten mellan aktörerna sker idag främst med hjälp av Industry Foundation Classes (IFC). IFC täcker inte explicita semantiska definitioner för domänspecifika, innovativa eller multifunktionella produktdatabeskrivningar vilket gör det svårt att semantiskt berika produktdata. Dessutom är sökning efter produktdata, med hjälp av semantiska frågor, och automatiserad databehandling utmanande i dagsläget. P g a dessa problem föreslår flera studier att man bör applicera standarder och tekniker framtagna för WWW, inklusive teknologier från området semantiska nätverk, för att digitalt hantera och dela information. Syftet med denna forskning är att undersöka hur dessa teknologier kan stödja informationsutbytet mellan tillverknings- och byggindustrin. Forskningen utfördes enligt forskningsmetodiken Design Science Research (DSR). En prototyp har implementerats. Prototypens funktionalitet och användbarhet utvärderades tillsammans med branschrepresentanter. Dessutom utvärderades prototypen med hjälp av en kravlista som utformades med hjälp av vetenskaplig litteratur inom området. Resultaten från utvärderingen visar att teknologin från området semantiska nätverk kan användas för att informationsutbyten av produktdata mellan tillverknings- och byggindustrier. Resultaten visar också att denna teknologi kan lösa vissa av de problem som länge varit en utmaning i samhällsbyggnadssektorn.