<p>Denna studies avsikt är att ta reda på hur uppföljning och tillvaratagande av projektmedlemmarnas kollektiva kunskap utifrån projektet sker. Syftet är även att ta reda på hur denna kunskap ska kunna förmedlas till dem som är i behov av denna.</p><p>Vi har valt att arbeta med uppsatsen utifrån en kvalitativ metod och ett abduktivt angreppssätt. Vår problemdiskussion tog sin början i en tankekarta där vi använde oss av antal olika teoretiska begrepp som det valda problemområdet kunde tänkas handla om. De teorier vi huvudsakligen valt att bygga upp vårt teorikapitel utifrån är teorier kring knowledge management, lärande organisationer och kunskapsöverföring. Utifrån dessa teorier genomförde vi sedan sex intervjuer med sju intervjupersoner för att bringa klarhet i hur det ser ut i verkligheten. De fallföretag som vår empiri grundar sig på är Sustainable Sweden Southeast AB, Vatten och Samhällsteknik AB, Puck och Tunga fordon.</p><p>Studien har resulterat i att vi har kunnat få en del indikationer från de intervjuade personerna och organisationerna. Vi kommer slutligen i uppsatsen att presentera några rekommendationer för hur vi anser att nätverksorganisationer skulle kunna förbättra sin erfarenhetsåtervinning. Slutsatsen kan därmed sägas vara vår resa till förståelse.</p>

Denna studies avsikt är att ta reda på hur uppföljning och tillvaratagande av projektmedlemmarnas kollektiva kunskap utifrån projektet sker. Syftet är även att ta reda på hur denna kunskap ska kunna förmedlas till dem som är i behov av denna. Vi har valt att arbeta med uppsatsen utifrån en kvalitativ metod och ett abduktivt angreppssätt. Vår problemdiskussion tog sin början i en tankekarta där vi använde oss av antal olika teoretiska begrepp som det valda problemområdet kunde tänkas handla om. De teorier vi huvudsakligen valt att bygga upp vårt teorikapitel utifrån är teorier kring knowledge management, lärande organisationer och kunskapsöverföring. Utifrån dessa teorier genomförde vi sedan sex intervjuer med sju intervjupersoner för att bringa klarhet i hur det ser ut i verkligheten. De fallföretag som vår empiri grundar sig på är Sustainable Sweden Southeast AB, Vatten och Samhällsteknik AB, Puck och Tunga fordon. Studien har resulterat i att vi har kunnat få en del indikationer från de intervjuade personerna och organisationerna. Vi kommer slutligen i uppsatsen att presentera några rekommendationer för hur vi anser att nätverksorganisationer skulle kunna förbättra sin erfarenhetsåtervinning. Slutsatsen kan därmed sägas vara vår resa till förståelse.

Studiens syfte är att öka förståelsen för hur kunskapsöverföringen sker mellan projekt i en organisation. För att besvara syftet har två forskningsfrågor använts. Vilken kunskap överför projektledaren mellan projekt i organisationen? Hur överför projektledaren kunskap mellan projekt i organisationen? För att besvara forskningsfrågorna och därmed besvara syftet användes en kvalitativ metod. Åtta djupgående, semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta olika projektledare inom en och samma organisation. Intervjuerna analyserades sedan med hjälp av en tematisk analys och relevanta teman identifierades. Första forskningsfrågan, om vilken kunskap som överförs mellan projekt, resulterade i tre kunskapsområden med underteman. Den kunskap som överförs av projektledaren mellan projekt handlar om ledning av människor och om ledning av processen. Domänkunskap överförs även det mellan projekt, men är mest framträdande i kunskapsöverföringen mellan byggprojekt. Den andra forskningsfrågan, om hur kunskapen överförs, resulterade i fyra teman. Kunskapsöverföring sker genom att projektledaren själv tar med sig kunskap mellan projekt och detta är ett ledande överföringssätt i studien. När problem eller en ny situation uppstår och projektledaren själv inte har kunskapen, frågar projektledaren sina kollegor utan att något formellt möte sätts in. Överföring sker även via formella projektledarmöten, studiebesök, nätverk och dokument, de överföringssätten är dock inte lika framträdande i studien.