<p>Olika internationella och nationella studier visar på bekymret med att elever redovisar allt sämre kunskaper i matematik. Orsakerna till detta tros ligga i elevernas lärmiljö bland annat på grund av att eleverna får för lite träning i att föra olika slags matematiska resonemang. Denna studie syftar till att undersöka i vilken utsträckning elever ges möjlighet att lära sig kompetensen att föra den sorts resonemang som kallas kreativt matematiskt grundat resonemang, KMR.  Denna typ av matematiskt resonemang inriktar sig på en förståelse för <em>hur </em>och <em>varför</em> något görs, till skillnad från andra typer av resonemang som inriktar sig på en förståelse för endast <em>hur</em> något görs. Undersökningen studerar förekomsten av KMR i lärares genomgångar av problematiska uppgiftsexempel. Studien inriktar sig specifikt mot lärargenomgångar på gymnasienivå till skillnad från tidigare studier av lärargenomgångar på högstadiet, gymnasiet samt universitetet. Frågeställningen undersökningen utgår från är: <em>Presenteras kreativt matematiskt grundat resonemang under lärarens genomgångar, vid undervisningen på gymnasienivå, av problematiska uppgiftsexempel, och i så fall, på vilket sätt? </em>Genom att utgå från de tre aspekter (kreativ reflektion, argumentation och matematisk grund) som krävs för att resonemanget ska anses som ett KMR kan lärarnas genomgångar analyseras. Resultaten visar att KMR är förekommande i endast två av sju analyserade problematiska uppgiftsexempel och sammantaget kan man säga att lärargenomgångarna innehåller delar av KMR men att alla tre aspekter sällan eller aldrig förekommer samtidigt på ett uttömmande sätt. Den största bristen visade sig ligga i aspekten argumentation genom att lärarna sällan gav matematiskt välförankrade motiveringar till varför de olika strategivalen var rimliga. Det visar sig också att lärarna endast uppfyllde aspekten kreativ reflektion genom att ställa frågor till eleverna, frågor som i en majoritet av fallen var procedurfokuserade. De slutsatser man kan dra från resultaten i denna undersökning är att eleverna ges små möjligheter att lära sig KMR vid lärargenomgångar.</p>

Olika internationella och nationella studier visar på bekymret med att elever redovisar allt sämre kunskaper i matematik. Orsakerna till detta tros ligga i elevernas lärmiljö bland annat på grund av att eleverna får för lite träning i att föra olika slags matematiska resonemang. Denna studie syftar till att undersöka i vilken utsträckning elever ges möjlighet att lära sig kompetensen att föra den sorts resonemang som kallas kreativt matematiskt grundat resonemang, KMR.  Denna typ av matematiskt resonemang inriktar sig på en förståelse för hur och varför något görs, till skillnad från andra typer av resonemang som inriktar sig på en förståelse för endast hur något görs. Undersökningen studerar förekomsten av KMR i lärares genomgångar av problematiska uppgiftsexempel. Studien inriktar sig specifikt mot lärargenomgångar på gymnasienivå till skillnad från tidigare studier av lärargenomgångar på högstadiet, gymnasiet samt universitetet. Frågeställningen undersökningen utgår från är: Presenteras kreativt matematiskt grundat resonemang under lärarens genomgångar, vid undervisningen på gymnasienivå, av problematiska uppgiftsexempel, och i så fall, på vilket sätt? Genom att utgå från de tre aspekter (kreativ reflektion, argumentation och matematisk grund) som krävs för att resonemanget ska anses som ett KMR kan lärarnas genomgångar analyseras. Resultaten visar att KMR är förekommande i endast två av sju analyserade problematiska uppgiftsexempel och sammantaget kan man säga att lärargenomgångarna innehåller delar av KMR men att alla tre aspekter sällan eller aldrig förekommer samtidigt på ett uttömmande sätt. Den största bristen visade sig ligga i aspekten argumentation genom att lärarna sällan gav matematiskt välförankrade motiveringar till varför de olika strategivalen var rimliga. Det visar sig också att lärarna endast uppfyllde aspekten kreativ reflektion genom att ställa frågor till eleverna, frågor som i en majoritet av fallen var procedurfokuserade. De slutsatser man kan dra från resultaten i denna undersökning är att eleverna ges små möjligheter att lära sig KMR vid lärargenomgångar.