• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 4
  • Tagged with
  • 4
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Nivågrupperad idrottsundervisning : idrottslärares syn på nivågruppering

Sandström, Peter January 2010 (has links)
Syftet med denna studie var att avgöra vilka attityder idrottslärare har till nivågruppering inom ämnet Idrott och Hälsa samt vilka argument de har för att använda eller inte använda sig av arbetssättet. Studien undersöker även vilka för- och nackdelar idrottslärarna ser med nivågruppering samt hur de löser det rent praktiskt.   Den metod som använts är en kvalitativ metod i form av halvstrukturerade intervjuer och målgruppen har varit lärare som undervisar i ämnet Idrott och Hälsa. En jämförelse har gjorts mellan idrottslärare med lång erfarenhet och idrottslärare med kortare erfarenhet för att se om erfarenhet av yrket påverkar synen på arbetssättet.   Resultatet visar att majoriteten av idrottslärarna är positivt inställda till nivågrupperad undervisning men att de inte kan använda sig av arbetssättet så ofta de vill på grund av bristande resurser. Samtliga idrottslärare i undersökningen var överens om att den idrottsliga utvecklingen gick snabbare för alla elever i en klass, oavsett vilken grupp de tillhörde, när nivågruppering användes jämfört med sammanhållen undervisning. Den slutsats som kan dras av undersökningen är att nivågruppering kan gynna alla elever i en klass om det används på rätt sätt. Lågpresterande elever får lättare att nå målen och ett godkänt betyg samtidigt som högpresterande elever får större utmaning. En lärare måste dock vara medveten om de risker som arbetssättet kan innebära och endast använda det under väl genomtänkta tillfälliga moment.
2

Lärarperspektiv på individintegrering av särskoleelever på högstadiet : En kvalitativ studie

Östlund, Emma January 2014 (has links)
Syftet med studien var att undersöka hur lärare på högstadiet upplever och tänker om att ha individintegrerade särskoleelever i sin klass på högstadiet. Vilka för- och nackdelar de upplever och hur de anser att stödet ska utformas kring dessa elever. Intentionen var också att skapa förståelse och kunskap utifrån lärarens vardag, vilket skulle kunna bidra till att utveckla ett proaktivt kring individintegrerade särskoleelever. Samspelet med individintegrerade särskoleelever framkallar tankar och funderingar hos lärare hur de i vardagen ska få helheten att fungera för läraren själv och för den individintegrerade eleven. Utifrån hur vårt utbildningssystem är uppbyggt kan det vara centralt att studera hur detta dilemma tar sig i uttryck i skolan, för att försöka förstå verksamhetens olika trångmål och för att kunna möta det. Claes Nilholm (2007) uttrycker att dilemman alltid kommer att finnas i skolan och därför måste studeras för att möjliggöra lösningar. Begrepp som är centrala är integrering och inkludering och fungerar som teoretisk ram i studien. Metoden som används för att genomföra studien är en kvalitativ intervjustudie där Kvale och Brinkmanns (2009) metodologiska process med de sju stadierna (se bilaga 4), kom att utgöra grunden för organisationen av detta arbete. I de olika stadierna beskrevs utförligt processen, som ett sätt att försöka uppnå struktur och tydlighet. 8 högstadielärare deltog i intervjustudien, alla med erfarenhet av individintegrerade särskoleelever i sin undervisning. Resultatet visade att lärarna upplever det som positivt att särskoleelever har möjlighet att individintegreras. Flertalet upplever dock svårigheter med det då t.ex. tid inte räcker till och viss ovisshet kring hur man ska gå tillväga finns. Respondenterna kan se både för- och nackdelar med individintegrerade särskoleelever på individ-, grupp-, och organisationsnivå. Respondenter beskriver också att de behöver stöd på olika sätt kring dessa elever. Studien kan utgöra ett bidrag till ytterligare reflektion kring hur man som specialpedagog kan möta upp, handleda, samordna och fördela resurser.   Nyckelord: integrering, inkludering, individintegrering av särskoleelever, lärare, lärarintervju.
3

Hon blev kung över monstren, eller "Hntd dkö" : Ett vidgat perspektiv på elevers skrivande i tidiga skolår

Spörndly, Christina, Tovinger, Anders January 2012 (has links)
Studiens övergripande syfte är att vidga synen på elevers tidiga skrivutveckling. För att undersöka detta har elevtexter från årskurs 1 analyserats genom en kvalitativ textanalys med fokus på innehållet. Vidare har undervisningssituationen för dessa texter studerats genom en intervju med elevernas lärare samt observation av skrivundervisningen. Dessa två delar har sedan kopplats samman i en diskussion kring hur undervisningen, samt en vid syn på elevers skrivande, kan möjliggöra skriftspråklig utveckling. Studiens resultat visar att elevers texter, i hög grad, utvecklas formmässigt under det första skolåret, men att de innehållsmässiga aspekterna i texten inte följer samma utveckling. Vidare visar resultatet att eleverna i undervisningen ges bättre förutsättningar att utveckla de formmässiga aspekterna av sitt skrivande. I studien presenteras exempel där elever som skriver med starkt innehåll och mindre stark form utvecklar sitt skrivande formmässigt, men att deras texter inte gör någon nämnvärd innehållsmässig utveckling. Samtidigt visas att inte heller elever som redan tidigt i årskurs 1 skriver med stark form och mindre starkt innehåll, utvecklar de innehållsmässiga aspekterna.  I studien identifieras explicit undervisning om texternas formmässiga kvalitéer, medan den innehållsmässiga undervisningen i stor utsträckning bedrivs implicit, även om innehållets betydelse betonas starkt av läraren. Resultatet visar även på att eleverna har svårt att fokusera både form och innehåll samtidigt. Texternas formmässiga och innehållsliga kvalitet har varierat i olika skrivsituationer, vilket ses som en följd av skrivuppgiftens och undervisningens utformning. Beroende på skrivuppgiftens tema och instruktioner har således vissa skrivsituationer givit upphov till många texter med stark form respektive mindre starkt innehåll och vice versa.
4

Vad spelar språkriktigheten för roll? : En studie om hur fyra svensklärare uppfattar och arbetar med språkriktighet. / Does standard language matter? : An study on how four teachers of Swedish perceive and teach standard language.

Björkegren, David January 2019 (has links)
This study examines how four teachers of Swedish perceive the knowledge requirement that says that a student should mainly be able to follow the rules concerning standard written language, how often they teach standard language and to what extent students’ written language affect assessment. The results show that the teachers of Swedish agree that the most important aspect of a text is how it is perceived in its entirety, as well as its flow and how well a reader can understand the text. Some nonstandard expressions are allowed by the teachers, while others are not. The study also shows that the teaching of standard language depends on which school the teachers belong to. In a public school the standard language is taught in isolated situations, while the teachers in a private school do it continuously. However, all informants agree that they do it continuously to some extent when it comes to feedback on student essays. Student perception was also examined and the result shows that there is an inconsistency in how students perceive that standard language is taught. / Den här studien undersöker hur fyra svensklärare uppfattar kunskapskravet som säger att en elev i huvudsak ska kunna följa skriftspråkets normer för språkriktighet, hur ofta de arbetar med språkriktighet och i vilken mån elevers skriftspråk påverkar bedömning. Sammanfattningsvis är informanterna eniga om att det handlar om helhetsbilden, flytet och förståelsen. Vissa normbrott godkänns i elevtexter medan andra är oacceptabla. Resultatet visar att informanternas skoltillhörighet påverkar arbetet med språkriktighet. Medan de kommunalt anställda lärarna undervisar om språkriktighet vid isolerade tillfällen, sker det mer kontinuerligt av de privat anställda lärarna. Däremot finns det viss kontinuitet i språkriktighetsarbetet vad beträffar återkoppling på elevtexter. Även elevåsikter har undersökts och resultatet visar att informanterna är oeniga om hur ofta de undervisas om språkriktighet.

Page generated in 0.0585 seconds