Syftet med denna masteruppsats är att närmare undersöka på vilka sätt lärare i grundskolan arbetar med andraspråkselever i matematik och deras språkförståelse samt vilka undervisningsformer de anser kan främja andraspråkselevers lärande. Syftet är också att undersöka vilken syn matematiklärare har på den sjunkande kunskapsnivån i matematik i grundskolan. Metodmässigt samlades data in genom intervjuer för att undersöka fyra matematiklärares uppfattningar och tillvägagångssätt, dels kvalitativa observationer genom att observera de intervjuade lärarnas matematikundervisning. Resultatet visar ur ett sociokulturellt perspektiv att lärarna är medvetna om att språket är lika viktigt som matematiken då eleverna i matematikundervisningen får möjlighet att samarbete, förklara, omformulera, argumentera, presentera och tänka om olika lösningar. Språkliga och fysiska redskap är ofta beroende av varandra, man behöver kunskap om siffror eller de olika enheter och detta pekar på att samtliga elever får möjlighet att utveckla nya kunskaper och kompetenser tillsammans med andra, eftersom de måste förklara, omformulera, argumentera, presentera och tänka om sina matematiska problem. Under observationerna iakttog jag utifrån Cummins modell för deras matematikundervisning ur ett konstruktivism perspektiv och resultatet visade att lärarnas verkliga undervisning inte alltid stämde med deras uttalade uppfattningar. Det finns ytterligare faktorer som spelar roll i matematikundervisningen för att främja andraspråkelevers lärande, såsom elevernas delaktighet i diskussioner, intresse, pröva laborativa moment och få stöd av modersmålslärarna. Målet för andraspråkselever är anpassning. Anpassning sker genom att elever tar in och bearbetar intryck från omgivningen i klassen. Det innebär att nya erfarenheter läggs till de tidigare utan att några ”scheman” behöver ändras. De läromedel som skolan har är i grunden bra för elever som har lätt för matematik, men inte för de svaga. De innehåller avancerade övningar med svåra texter för att utmana de som kan mer, men är för svåra för eleverna i praktiken. Lärarna arbetar med de olika textuppgifterna på tavlan och försöker förklara dem på ett enkelt språk genom att bara skala av det som är onödigt, utan att ta bort det matematiska innehållet. / The purpose of this master thesis is to further explore ways in which teachers in primary schools are working with second language learners in mathematics and their understanding of language and the teaching methods they consider may promote these students' learning. The aim is also to examine the outlook mathematics teachers at the declining level of knowledge in mathematics in elementary school. In terms of methodology, data were gathered through interviews to investigate four mathematics teachers' perceptions and approaches, and qualitative observations by observing the interviewed teachers teaching mathematics.The result shows from a socio-cultural perspective that teachers are aware that language is just as important as mathematics where students in mathematics education have the opportunity to cooperation, explain, reformulate, argue, present and think about different solutions. Linguistic and physical tools are often interdependent, one needs knowledge of numbers or the various units and this indicates that all students have the opportunity to develop new knowledge and skills with others, because they have to explain, reformulate, argue, present and thinking on their math problems. During the observations I watched the basis of Cummins model for their teaching of mathematics from a constructivist perspective and the results showed that the teachers' actual teaching does not always line with their stated beliefs. There are additional factors that play a role in mathematics education to promote these students' learning, such as student participation in discussions, interest, test laboratory experiments and supported by native teachers. The goal of second language learners are customizable. Customization is accomplished by students taking and process impressions from the environment in class. This means that new experiences are added to the previously without any "schemas" needs to be changed. The teaching material that school is basically good for students who have easy math, but not for the weak. They contain advanced exercises with difficult texts to challenge those who can do more, but are too difficult for the students in practice. Teachers work with the various text information on the board and try to explain them in simple language by just scale of that which is unnecessary, without removing the mathematical content.

Problemformuleringen i denna undersökning är grundad i tidigare forskning om att lärare inte känner sig förtrogna i att undervisa i ämnet fysik med laborativa inslag. Det har även visat sig att ämnet är bortglömt i de tidigare årskurserna vilket gör att vårt syfte med denna undersökning är att undersöka hur lärare i årskurserna F-3 arbetar laborativt för att lära ut begrepp inom fysikämnet och att ta redan på vilka slags laborationer de använder sig av. Syftet är även att studera om lärarna känner en förtrogenhet i att undervisa laborativt inom fysikämnet. Frågeställningarna som undersökning ska besvara är följande: Hur arbetar lärare i F-3 laborativt inom fysik och vilka typer av laborationer använder de sig av? På vilket sätt känner sig lärarna i F-3 förtrogna med att använda laborationer inom ämnet fysik? Vilka typer av begrepp vill lärarna i F-3 lära ut till eleverna med hjälp av laborationer inom fysik? Denna undersökning genomfördes med 41 respondenter genom en kvalitativ och kvantitativ enkät samt semistrukturerade intervjuer. Deras svar har sedan sorterats och analyserats utifrån tre av de sju punkterna från vårt teoretiska ramverk PCK. Utifrån undersökningen framkom det som resultat att lärarna arbetar med begreppsförståelsen utifrån det laborativa arbetssättet och att de kände sig förtrogna med att undervisa laborativt i ämnet fysik. Lärarna arbetar med laborationer och detta är olika beroende på vilka begrepp lärarna tycker är viktiga, men att många använder sig av laborationer som inräknas till dem som finns inom naturvetenskap och teknik för alla (NTA) eller lekplatsfysik. Valen av begrepp lärarna ville eleverna skulle lära sig med hjälp av laborationer varierade från lärare till lärare men att de gemensamma nämnare var de begrepp som tas upp i läroplanen.