Uppsatsen påbörjades med den senaste PISA-undersökningen i åtanke, där den nedåtgående trenden vad gäller läsförmåga var något som behövde problematiseras. Målet med uppsatsen är att undersöka hur verksamma ämneslärare förhåller sig till läsförståelseutveckling och hur ämneslärares förhållningssätt kan förklaras i relation till tidigare forskning. Syftet mynnar ut i följande frågeställningar: Vilken roll anser lärarna att läsförståelsen har för undervisningen i skolan? Vilken läspedagogik ger ämneslärarna uttryck för? Vilka läsundervisningsmodeller, om några, arbetar ämneslärarna med? Studien antar en kvalitativ ansats, med semistrukturerade intervjuer som metod. Intervjuerna har genomförts med aktiva ämneslärare från olika högstadieskolor i Halmstad Kommun. Resultaten visar att ämneslärarna var överens i sin syn på läsundervisningen i skolan som ett ämnesövergripande ämne och att goda resultat i skolan står i direkt relation till god läsförmåga. Informanternas syn på läsutveckling i skolan kunde härledas till ett flertal läspedagogiska förhållningssätt och de arbetade medvetet med ett flertal olika lässtrategier i sin egen läsundervisning.

Detta är en studie om det går att använda vampyrer som inspirationskälla i undervisningen på högstadiet. Syftet är att besvara följande frågeställningar: Hur kan vampyrtemat motiveras och användas i klassrummet med skräcklitteratur som Dracula (1897) och Om jag kunde drömma (2005), som är första delen i Twilight serien, som utgångspunkt? Vilka modeller inom litteraturundervisning finns att tillämpa för vampyrtemat? För att besvara frågeställningarna har närläsning använts som metod. Resultatet visar att vampyren med all rätt kan användas som inspirationskälla i undervisningssyfte. Studien visar att man måste introducera skräcklitteratur med försiktighet och användandet av olika modeller är viktigt för att nå fram till samtliga elever. I studien presenteras valda modeller för läsundervisning som är applicerbara. Eftersom ämnet bjuder på många infallsvinklar torde man kunna fånga många elevers intresse och entusiasmera till fortsatt läsning. / This is a study on whether you can use vampires as a source of inspiration when teaching at upper secondary school level. Two questions form the basis for the study: How can the vampire theme be used in the classroom with horror literature as Dracula (1897) and Twilight (2005) as a foundation? Which models for teaching literature are available for the vampire theme? In order to answer the questions of the study close reading has been used as method. The result shows that the vampire by all means can be used as a source of inspiration for an   educational purpose. The study shows that you have to be cautious when you introduce   horror literature in class and the use of different models is important due to the fact that you want to reach all students. In the study a few selected models for teaching literature are presented that are applicable. Since the subject invites to a wide range of approaches one should be able to catch most of the student’s interest and inspire with enthusiasm.