Vår studie gick ut på att undersöka vilka läs- och skrivinlärningsmetoder som används i skolan och hur lärare arbetar med att individanpassa dessa metoder. För att undersöka detta har vi genomfört en kvalitativ studie. Grunden för arbetet har varit enkätintervjuer med lärare och observationer i år ett. Resultatet visar att ett par metoder, Bornholmsmodellen och Umeåmodellen, premieras av våra informanter men en mängd andra metoder förekommer också. Oavsett metod arbetar dessa lärare med individualisering på likartat sätt nämligen med arbetsscheman baserade på elevernas olika förutsättningar.

LUS is short for reading development schedule, which is a concept that schools in a municipality or parts of a municipality uses, to get an overview at the pupils’ reading capacity. The purpose with this C-paper is to analyse if LUS is a relevant and useful instrument in the upper level of compulsory school of today, concerning the work with pupils’ reading development. My research contains a theoretical section and a practical section witch is based on qualitative interviews with three teachers. The result of my research shows that LUS is built on sociocultural thoughts, where – despite a competence theoretical structure – the individual reading experience is in focus and the optimal reading is considered the reading which lies within the readers’ closest zone of development. The relevance of LUS in the upper level of compulsory school is mostly justified as a clarifying model of reader competences that can be used as a help when putting together small goals to those pupils that doesn’t reach the goal of the syllabus. For those pupils that, considering age, follow that development which the reading development schedule explains, LUS feels some what unnecessary in the upper level of compulsory school. / LUS är en förkortning för läsutvecklingsschema, vilket är ett koncept som skolor i hela eller delar av kommuner använder sig av, för att få en överblick på elevernas läsförmåga. Syftet med denna C-uppsats är att analysera huruvida LUS är ett relevant och användbart instrument i dagens högstadieskola, vad gäller arbetet med elevers läsutveckling. Min undersökning innehåller dels en teoretisk del som bygger på LUS egen forskning, dels en praktisk del som grundar sig på tre kvalitativa lärarintervjuer. Resultatet av min undersökning visar att LUS bygger på sociokulturella tankegångar, där – trots en kompetensteoretisk uppbyggnad – den individuella läsupplevelsen står i fokus och den optimala läsningen anses vara den som ligger inom läsarens närmaste utvecklingszon. LUS relevans på högstadiet är dock mest befogat som en tydliggörande mall av läskompetenser, för uppsättande av delmål i åtgärdsprogram för de elever som inte når upp till kursplanens mål. För de elever som åldersmässigt följer den utveckling läsutvecklingsschemat målar upp, känns LUS överflödigt på högstadiet.