Inledning: Löpning är en effektiv träningsform som blir alltmer populär, tyvärr är skaderisken relativ hög med en incidens på 37% per år. Låg stegfrekvens samt en hög vertical ground reaction force, vGRF, vilket betyder den vertikala kraften kroppen utsätts för i fotisättningen är associerad med en ökad skaderisk. Löpstegskorrigering används idag som en behandlingsintervention vid löprelaterade skador och det råder idag konsensus i forskningen om att olika typer av muntliga instruktioner är ett effektivt sätt att korrigera löpteknik för att minska skaderisken. Syfte: Syftet med studien var att undersöka två olika instruktioner för löpstegskorrigering hos unga kvinnor. Metod: Sex kvinnliga löpare fick springa på löpband med kraftmätningssulor på sig och erhålla de två olika instruktionerna “Spring tyst” samt “Sträck på dig och försök att inte böja i höften” där kadens och kraftisättning jämfördes mellan de båda instruktionerna. Resultat: Resultatet visade inte på någon förändring gällande kadens för någon av instruktionerna. Gällande kraftimpuls sågs en ökning av kraft vid instruktionen “Sträck på dig och försök att inte böja i höften” och en marginell minskning i kraftimpuls vid instruktionen “Spring tyst”. Konklusion: Ingen av instruktionerna visade sig vara effektiva för att minska vGRF eller öka kadens. Den minskning som sågs i vGRF med instruktionen ”Spring tyst” är för liten för att dra någon slutsats från och mer forskning krävs därför på området. Med förslag på justeringar skulle studieupplägget från denna pilotstudie kunna fungera för en fullskalig studie.

Bakgrund: Löpning är en populär motionsform runt om i världen. Iliotibialbandssyndrom (ITBS) är en av de vanligaste överbelastningsskadorna hos löpare. Flera olika konservativa behandlingsmetoder har studerats, men evidensen för dessa är begränsad och otillräcklig för att stödja en specifik behandlingsmetod. Syfte: Att genom en strukturerad litteraturstudie beskriva vilka konservativa behandlingsmetoder som studerats för löpare med ITBS samt vilken effekt dessa behandlingsmetoder rapporterats ha på smärta. Metod: En sökning för att identifiera relevanta artiklar genomfördes i databaserna PubMed, Cinahl, Scoupus och Web of Science. De söktermer som användes var iliotibial band syndrome, iliotibial band friction syndrome och iliotibial band strain. En grovsållning av titlar och abstrakt utfördes. Potentiellt relevanta artiklar hämtades i fulltext, och därefter utfördes en relevansbedömning. Inkluderade artiklars metodologiska kvalité granskades. En etisk granskning utfördes av samtliga inkluderade artiklar. Resultat: Fyra randomiserade kontrollerade studier och två kohortstudier inkluderades. De interventioner som studerades i artiklarna var korrektion av tänkta etiologier till löprelaterade skador, anti-inflammatoriskt / smärtstillande läkemedel, djup tvärfriktionsmassage, höftstärkande rehabiliteringsprogram, kortikosteroid injektion samt stötvågsbehandling jämfört med manuell terapi. Många av interventionerna reducerade smärta, dock i varierande grad. I två av studierna var det ingen signifikant skillnad i reducering av smärta mellan interventions- och kontrollgrupp. Artiklarna hade varierande metodologisk kvalité. Slutsats: Trots att ITBS är vanligt förekommande hos löpare har relativt få studier undersökt dess konservativa behandlingsmetoder. Flera av studierna indikerade positiva resultat i form av smärtreduktion men det föreligger svårigheter i att dra slutsatser om effekt från behandlingsmetoderna på grund av metodologiska svagheter. / Background: Running is a popular form of exercise around the world. Iliotibial band syndrome (ITBS) is one of the most common overuse injuries in runners. Several different conservative treatment methods have been studied, but evidence is limited and not sufficient enough to support a specific treatment method. Objective: To describe through a structured literature review the conservative treatment methods studied on runners with ITBS and the effect these treatment methods have on pain. Method: A search to identify relevant articles was carried out in the PubMed, Cinahl, Scoupus and Web of Science databases. The search terms used were iliotibial band syndrome, iliotibial band friction syndrome and iliotibial band strain. A screening of titles and abstracts was made. Potentially relevant articles were obtained in full text, and then a relevance assessment was performed. The methodological quality of the included articles was examined. An ethical review was conducted on all included articles. Results: Four randomized controlled trials and two cohort studies were included. The interventions studied in the articles were correction of the supposed aetiological factors for running related injuries, anti-inflammatory / analgesic drugs, deep transverse friction massage, hip strengthening rehabilitation program, corticosteroid injection and shockwave treatment compared to manual therapy. Many of the interventions reduced pain, however, to varying degrees. In two of the studies there was no significant difference in decrease of pain between intervention and control group. The articles had varied methodological quality. Conclusion: Although ITBS is common in runners, relatively few studies have investigated it’s conservative treatment methods. Several of the studies indicated positive results in the form of pain reduction but there are difficulties in drawing conclusions about effect from the treatment methods due to methodological weaknesses.