Terränglöpning sker på varierande underlag med stora höjdskillnader, utmanande miljöer och ställer höga krav på utövaren. Ökat excentriskt arbetet i nedre extremitet vid utförslöpning har kopplats till mer skador och värk. Få tidigare studier har gjorts på utförslöpning brantare än -12º lutning. Syftet med studien var att jämföra muskelaktiviteten i nedre extremitet och bål vid brantare utförslöpning och användning av olika skor. Syftet var också att undersöka deltagarnas upplevelser under testet. Metod: Fyra kvinnor deltog, tillfrågade med bakgrund av erfarenhet inom terränglöpning (ålder 36 ±3,6 år, vikt 63 ±3,7 kg, längd 170 ±1,7 cm). Studien utfördes på en ramp där deltagarna sprang två gånger per lutning och skomodell. Muskelaktivitet mättes med elektromyografi (EMG) för nedre extremitet och bål. EMG-amplituden beräknades med root mean square (RMS) och medelvärde och standardavvikelse presentades för respektive lutning och sko. Ett frågeformulär skapades för att undersöka deltagarnas upplevelser av testen. Resultat: Framsida lår och ryggsträckarmuskulaturen visade ökad aktivitet från 0º till - 20º och - 26º samt ännu högre vid - 32º lutning. Magmuskulaturen visade ökad aktivitet från 0º till övriga lutningar. Ingen skillnad mellan skor noterades, utom ökad aktivitet i magmuskulaturen vid löpning med Inov8 jämfört med Salomon, vilket var den sko som deltagarna upplevde hade bäst grepp mot underlaget. Konklusion: Brant utförslöpning visade ökad muskelaktivitet i främst framsida lår och bålmuskulatur. På grund av få mätningar gjordes ingen signifikansanalys. Resultaten från denna pilotstudie är endast preliminära indikationer, större studier med fler deltagare och testförsök behövs. De subjektiva upplevelserna från deltagarna var generellt positiva och utgör viktig information vid framtida studier.

Uppsatsen berör den uppmärksammade trenden showrooming, att informationssöka produkter i fysisk butik men sedan genomföra köpet via en konkurrent online – en typ av friåkande från offline- till onlinekanalen. Syftet är att förklara hur showroomingsker vid köp av produkter som potentiellt lämpar sig för detta, bl.a. genom att identifiera vilka faktorer som driver fenomenet. Produkter som särskilt påverkas av detta fenomen är upplevelsevaror som inhandlas med låg frekvens till hög kostnad. Med hjälp av teori om hur konsumtion sker då fler säljkanaler finns tillgängliga, samt teori om hur lojalitet påverkar konsumtionsbeteende, formuleras sex hypoteser rörande hur konsumentbeteende påverkar benägenheten till showrooming. Produktkategorin löparskor uppfyller till stor del de kriterier som lämpar dem för showrooming, och en frågeundersökning genomförs därför med konsumenter av löparskor. Resultatet av undersökningen analyseras statistiskt m.h.a. Pearsonskorrelation och binär logistisk regression. Analys sker även av kvalitativ data som respondenterna bidrar med. Hypotesprövningen visar på signifikativa negativa samband mellan variablerna risk, positiv tidsdiskontering, rutiner och showrooming, samt signifikanta positiva samband mellan variablerna sparsamhet, expertis och showrooming. Dessutom identifieras ett svagt negativt samband mellan ålder och showrooming. Vidare formuleras begreppet returköpsshowrooming, där konsumenterna vänder sig till konkurrenter online vid upprepade köp av en produkt som tidigare informationssökt och köpts offline. Med utgångspunkt i marknadsföringsmixen diskuteras implikationerna av showrooming-fenomenet för marknadsförare i fysisk handel respektive e-handel.

Background: Running has many health benefits and has therefore become a sport with an expanded popularity worldwide. With it comes an increased incidence of overuse injuries, and there is a constant debate whether the shoes a runner uses should be as supportive as possible or minimalistic in order to facilitate a more natural running pattern. Many running retail outlets use video analysis to find out whether the runner has excessive rearfoot eversion (if they overpronate) or not and prescribe running shoes accordingly. Purpose: The purpose of the present study was to investigate the effect of an exercise program on pronation/rearfoot eversion in female recreational runners and compare the results to running with a shoe with support under the midsole, a stability shoe. Method: Eight participants were recruited, and they were all recreational female endurance runners. On test day 1 a maximum voluntary isometric contraction (MVIC) of the ankle invertors was recorded. After that, the rearfoot inversion/ eversion angle was measured whilst running on a treadmill both in neutral and in stability shoes. The participants were divided in two groups using the every other method, and the intervention group (5 participants) went home with an exercise program to carry out over 6-8 weeks, and the control group (3 participants) did not. On test day 2 the same procedure followed. Due to the small sample size the current study is categorised as a pilot study. Results: There was no significant difference (p>0.05) in maximum voluntary isometric contraction between the two test days, in both groups, and also no significant difference (p>0.05) in rearfoot eversion in either of the groups and not when comparing the different types of shoes. Looking at individual results in the study group however there is an indication that rearfoot eversion decreased for more participants than did not, and it would therefore be of interest to look at this topic on a larger group. Conclusion: The results showed no significant difference in rearfoot eversion/ inversion after exercise therapy, however after analysing individual results it would be of interest to see this pilot study on a larger group. / Bakgrund: Löpning har många hälsofördelar och har därför blivit en sport med ökad popularitet över hela världen. Med det kommer en ökad förekomst av skador och det finns en ständig debatt om de skor som en löpare använder ska vara så uppbyggda som möjligt eller mer minimalistiska för att främja ett mer naturligt löpsteg. Många löparbutiker använder videoanalys för att ta reda på om löparen har en överdriven eversion i subtalarleden (om de hyperpronerar) eller inte och rekommenderar löparskor i enlighet med detta. Syfte: Syftet med den aktuella studien var att utreda effekten av ett träningsprogram på pronation/subtalar eversion hos kvinnliga distanslöpare, och att jämföra resultatet med en löparsko med extra stöd under fotvalvet. Metod: Åtta deltagare rekryterades till studien, och de var alla kvinnliga motionslöpare. På testdag 1 registrerades en maximal isometrisk kontraktion av fotledens invertorer. Därefter mättes vinkeln av inversion/eversion under löpning på en löpband både i neutrala och i stabilitetsskor. Deltagarna delades in i två grupper med hjälp av varannan-metoden och interventionsgruppen (5 deltagare) gick hem med ett träningsprogram att utföra över 6-8 veckor, och kontrollgruppen (3 deltagare) gjorde inget. På testdag 2 följde samma procedur. På grund av den lilla gruppstorleken kategoriseras den aktuella studien som en pilotstudie. Resultat: Det var ingen signifikant skillnad (p> 0.05) av på den maximala isometriska kontraktionen mellan de två testdagarna, i någon av grupperna, och ingen signifikant skillnad (p> 0.05) av inversion/eversion i någon av grupperna och inte heller när man jämförde de olika typerna av skor. Om man tittar på individuella resultat i studiegruppen finns det dock en indikation på att nivån av eversion minskade för fler deltagare än inte, och det skulle därför vara intressant att titta på detta ämnet i en större grupp. Konklusion: Resultaten visade inte någon signifikant skillnad i eversion/inversion i subtalarleden efter träningsterapi, men efter analysering av individuella resultat skulle det vara intressant att se denna pilotstudie i större grupp.

Hälsenan har en viktig roll för motoriken av underbenet samt rörelse vid gång och löpning. I och med detta sker det en stor belastning på hälsenan vid gång och löpning vilket kan leda till bristningar och skador på senan. Dessa bristningar kan ske när hälsenan deformeras i samband med fysisk aktivitet. Deformation av hälsenan är differensen mellan relativ displacement i senan och är ett viktigt koncept inom förståelsen om hälseneskadors etiologi. Syftet med detta examensarbete var att öka kunskapen om displacement i hälsenan och hur det skiljer sig vid habituell löpning med olika löparskor inklusive barfotalöpning. Vidare felsöktes en speckle tracking-algoritm som lägger grund för analysen av displacement i hälsenan. Arbetet är en utökning på ett pågående forskningssamarbete mellan KTH, GIH och KI. Det första steget i arbetet var att MATLAB-programmet för speckle tracking-algoritmen felsöktes och korrigerades. Detta gjordes genom att ändra initiala startvärden i algoritmen såsom centralfrekvensen och värdet för hastigheten av displacement i hälsenan. Efter att hastigheten valts till 2 cm/s fungerade algoritmen felfritt. Nästa steg var att exekvera programmet på den ultraljudsdata för hälsenan som tidigare samlats in från forskningssamarbetet. Algoritmen kördes för tre studiepersoner för habituell löpstil med tre olika löparskor samt barfota. Detta resulterade i att medelvärdeskurvor för ytlig och djup displacement i hälsenan kunde plottas där dess minimum- och maximumvärden kunde jämföras. Efter att differensen för minimum- och maximumvärdet för ytlig och djup displacement hade jämförts mellan samtliga löparskor samt barfota, kunde följande konstateras. Löpning med traditionella skor medförde högst djup displacement följt av skor med kolfibersula, minimalistiska skor och barfotalöpning. Den sko som medförde högst ytlig displacement var skor med kolfibersula följt av traditionella skor, minimalistiska skor samt löpning barfota. Jämförelsen har ej baserats på någon statistisk grund då endast tre studiepersoner analyserades. Detta medför en viss osäkerhet gällande vilken skotyp som medför högst respektive lägst displacement. Bortsätt från denna osäkerhet kan det konstateras att resultat från tidigare studier tyder på liknande insikter. / The Achilles tendon plays a crucial role in the motor function of the lower leg, as well as in the motion involved in walking and running. As a result, the Achilles tendon undergoes significant stress during walking and running, which can lead to tears and injuries to the tendon. These tears can occur when the Achilles tendon is deformed associated with physical activity. The deformation of the Achilles tendon is the difference between the relative displacement in the tendon and is an important concept in understanding the etiology of Achilles tendon injuries. The purpose of this thesis is to increase knowledge about the displacement in the Achilles tendon and how it differs during habitual running with different running shoes, including barefoot running. Furthermore, a speckle tracking algorithm that forms the basis for analyzing the displacement in the Achilles tendon is debugged. The work is an extension of an ongoing research collaboration between KTH, GIH, and KI. The first step in the work was to debug and correct the MATLAB program for the speckle tracking algorithm. This was done by changing initial starting values in the algorithm such as the central frequency and the value for the speed of displacement in the Achilles tendon. After choosing a speed of 2 cm/s, the algorithm worked flawlessly. The next step was to execute the program on the ultrasound data for the Achilles tendon previously collected from the research collaboration. The algorithm was run for test subjects 17, 18, and 21 for habitual running style with three different running shoes and barefoot. This resulted in mean value curves for superficial and deep displacement in the Achilles tendon being plotted, with their minimum and maximum values being compared. After comparing the difference between the minimum and maximum values of superficial and deep displacement across all running shoes as well as barefoot, the following observations were made. Running with traditional shoes caused the highest deep displacement, followed by shoes with carbon fiber soles, minimalist shoes, and barefoot running. The shoe that caused the highest superficial displacement was shoes with carbon fiber soles, followed by traditional shoes, minimalist shoes, and running barefoot. The comparison was not based on any statistical basis since only three test subjects were analyzed. This implies some uncertainty as to which type of shoe causes the highest and lowest displacement. Aside from this uncertainty, it can be noted that the results from previous studies have findings that suggest similar insights.