Dator och mobil-interaktion skiljer sig relativt mycket. Vissa aspekter inom mobil-interaktion finns inte vid dator-interaktion, t.ex. interaktionsrörelser. Eftersom det finns stora skillnader mellan de olika enheterna bör det därmed finnas metoder som har ett större fokus kring vardera enhet för att maximera sina chanser att skapa en bra produkt i slutändan. I detta arbete har det legat fokus på inspektionsmetoden kognitiv genomgång. Syftet med detta arbete har därmed varit att presentera ett smartphonespecifikt tillägg som ska kunna hjälpa utvärderare att inspektera smartphone-gränssnitt med kognitiv genomgång. Således kommer inte själva tillvägagångssättet kring kognitiv genomgång att revideras, utan fokus har legat på att presentera ett externt smartphonespecifikt tillägg som ska hjälpa utvärderaren vid inspektion av smartphone-gränssnitt. Litteraturstudie har utförts för att samla in vetenskapligt material för att kunna konstruera det smartphonespecifika tillägget. När tillägget var färdigställt har även ett par tester med tillhörande intervju gjorts för att ta reda på vad testdeltagarna tyckte om tillägget samt hur man i framtiden skulle kunna vidareutveckla tillägget ytterligare. Ett fortsatt arbete med det smartphonespecifika tillägget bör ske i framtida arbete, där man riktar in sig mot mindre erfarna UX-Designers eller andra IT-arbetare som inte besitter kunskap om UXD eller inspektionsmetoder. Nyckelord: Smartphonespecifikt tillägg, kognitiv genomgång, lärbarhet.

<p>Användbarhet kan definieras på en rad olika sätt, men en metod för att beskriva användbarhet är att dela upp det i ytterligare mer precisa begrepp. Ett av dessa är lärbarhet som enkelt förklarat syftar till att ett system eller produkt ska vara lätt för dess användare att lära. I detta arbete har en utvärdering av existerande riktlinjer för lärbarhet utförts med syfte att undersöka om Linja-ahos (2006) riktlinjer kan tillämpas i en annan domän än den domän de är utvecklade för. Detta har gjorts genom en arbetsprocess bestående tre delar: En förstudie, prototyping samt en expertutvärdering. Förstudien bestod av intervjuer och observationer av anställda på ett tillverkningsföretag. Syftet med prototyping var att applicera Linja-ahos (2006) riktlinjer på ett produktionssystem och expertutvärderingens syfte var att undersöka vad andra användbarhetsspecialister anser om hur Linja-ahos (2006) riktlinjer för lärbarhet kan applicerats i domänen och i de prototyper som tagits fram. Arbetets resultat är dels en beskrivning av hur riktlinjerna tillämpats för ett produktionssystem samt att riktlinjerna har kunnat implementeras i denna typ av system i stor utsträckning.</p>

Användbarhet kan definieras på en rad olika sätt, men en metod för att beskriva användbarhet är att dela upp det i ytterligare mer precisa begrepp. Ett av dessa är lärbarhet som enkelt förklarat syftar till att ett system eller produkt ska vara lätt för dess användare att lära. I detta arbete har en utvärdering av existerande riktlinjer för lärbarhet utförts med syfte att undersöka om Linja-ahos (2006) riktlinjer kan tillämpas i en annan domän än den domän de är utvecklade för. Detta har gjorts genom en arbetsprocess bestående tre delar: En förstudie, prototyping samt en expertutvärdering. Förstudien bestod av intervjuer och observationer av anställda på ett tillverkningsföretag. Syftet med prototyping var att applicera Linja-ahos (2006) riktlinjer på ett produktionssystem och expertutvärderingens syfte var att undersöka vad andra användbarhetsspecialister anser om hur Linja-ahos (2006) riktlinjer för lärbarhet kan applicerats i domänen och i de prototyper som tagits fram. Arbetets resultat är dels en beskrivning av hur riktlinjerna tillämpats för ett produktionssystem samt att riktlinjerna har kunnat implementeras i denna typ av system i stor utsträckning.