Psykosrelaterade diagnoser är de mest förekommande diagnoserna bland rättspsykiatriskt vårdade patienter inom den rättspsykiatriska vården. Dessa patienter riskbedöms för framtida våld och i vården ingår riskhanteringsarbete, vilket sker innan patienterna skrivs ut eller överförs till annan vårdform. Syftet med studien var att beskriva dömda rättspsykiatriska patienter med psykosrelaterade diagnoser, vilka lämnat den slutna rättspsykiatriska vården vid Rättspsykiatriska regionkliniken i Sundsvall mellan åren 2005-2010. Beskrivningen fokuserades på patienternas riskbedömning för våld med HCR-20, vart patienterna hade skrivits ut eller hade överförts samt deras nya lagföringar. Patienter med och utan psykosrelaterad diagnos jämfördes med varandra. Data över 107 patienter med psykosrelaterad diagnos och 57 patienter utan psykosrelaterad diagnos samlades in. Det insamlade materialet analyserades med Mann-Whitney U test och χ2-test. Resultatet visade att sju enskilda riskfaktorer skiljde mellan patientgrupperna. Nästintill hälften av patienterna med psykosrelaterad diagnos blev överförda till hemlandstinget. Bland patienterna som överfördes till kriminalvården var det färre patienter med psykosrelaterad diagnos än patienter utan psykosrelaterad diagnos. Av patienterna med psykosrelaterad diagnos var det 15.0% som blev lagförda för nya brott och 6.5% som blev lagförda för våldsbrott. Färre patienter med psykosrelaterad diagnos blev lagförda för nya brott, i jämförelse med patienter utan psykosrelaterad diagnos. Patienterna med och utan psykosrelaterad diagnos fortsätter att vårdas efter att de lämnat den slutna vården vid kliniken. Det är av vikt att beakta de enskilda faktorerna i riskbedömning av patienter med psykosrelaterade diagnoser inom den rättspsykiatriska vården. Nyckelord: rättspsykiatri, psykos, riskbedömning, utskrivna, överförda, lagförda / <p>2013-16-18</p>

<p>Enligt kriminalstatistiken är utländska medborgare kraftigt överrepresenterade för både</p><p>misstänkta och lagförda brott. Är utländska medborgare mer brottsbenägna än svenskar?</p><p>Tidigare studier pekar på att det förekommer diskriminering av individer med utländsk</p><p>härkomst som får konsekvensen att de lättare döms och får oftare ett hårdare straff i</p><p>jämförelse med svenskar. I uppsatsen undersöks om utländska medborgares har någon effekt</p><p>på registrerade brott och i så fall om den är större för lagförda brott än de brott som anmäls.</p><p>Undersökningen utförs med hjälp av paneldata på kommun och tingsrättsnivå för åren 1996-</p><p>2003. De beroende variablerna är uppdelade på sex olika brottstyper för att kunna se vilken</p><p>tendens varje brottstyp har för sig. Resultaten tyder på att utländska medborgare har en positiv</p><p>signifikant påverkan på lagförda sexualbrott samt misshandelsbrott, medan inget signifikant</p><p>samband påträffades för andelen anmälningar för samma brott. Vilket kan tolkas som att det</p><p>förekommer negativ särbehandlig av utländska medborgare i någon av rättsprocessens steg för</p><p>dessa brott. Negativ särbehandling är svår att fastställa eftersom det kan finnas andra orsaker,</p><p>som ej ingår i modellen, som skulle kunna påverka dessa resultat.</p>

Enligt kriminalstatistiken är utländska medborgare kraftigt överrepresenterade för både misstänkta och lagförda brott. Är utländska medborgare mer brottsbenägna än svenskar? Tidigare studier pekar på att det förekommer diskriminering av individer med utländsk härkomst som får konsekvensen att de lättare döms och får oftare ett hårdare straff i jämförelse med svenskar. I uppsatsen undersöks om utländska medborgares har någon effekt på registrerade brott och i så fall om den är större för lagförda brott än de brott som anmäls. Undersökningen utförs med hjälp av paneldata på kommun och tingsrättsnivå för åren 1996- 2003. De beroende variablerna är uppdelade på sex olika brottstyper för att kunna se vilken tendens varje brottstyp har för sig. Resultaten tyder på att utländska medborgare har en positiv signifikant påverkan på lagförda sexualbrott samt misshandelsbrott, medan inget signifikant samband påträffades för andelen anmälningar för samma brott. Vilket kan tolkas som att det förekommer negativ särbehandlig av utländska medborgare i någon av rättsprocessens steg för dessa brott. Negativ särbehandling är svår att fastställa eftersom det kan finnas andra orsaker, som ej ingår i modellen, som skulle kunna påverka dessa resultat.