In this study, we present the different teaching strategies that participating preschool teachers describe that they use to stimulate and develop children's language through fiction. We will present what factors influence the selection of fiction at the preschool. Furthermore, we describe the preschool teachers' perceptions of how they describe their conditions and knowledge of literature work together with the children. We chose to do a qualitative study where we visited different preschools to interview active preschool teachers based on semi-structured interview questions. When compiling the results, we used a phenomenographic methodological approach to obtain preschool teachers' different perceptions of the language-stimulating work. The most significant thing we were able to get in the result is that all preschool teachers in our study described an awareness of the importance of language-stimulating teaching in preschool. It also emerged that preschool teachers included language-stimulating activities through planned teaching or spontaneously arising situations. We were further able to discern in the results how the preschool teachers in our study used different strategies to stimulate children's language. Reading aloud, book conversations, image creation, dramatization and reflection conversations were some strategies that emerged. As a conclusion, through the interviews we were able to get the preschool teachers' perceptions and what conditions and challenges they experience with the language-developing work in preschool. Something that we have found important from the study is that preschool teachers' knowledge and prerequisites have a significant role in children's language development and where children's language is stimulated and challenged in social contexts. / I den här studien presenterar vi vilka olika undervisningsstrategier medverkande förskollärare beskriver att de använder sig av för att stimulera och utveckla barns språk genom skönlitteratur. Vi kommer att presentera vilka faktorer som påverkar urvalet av skönlitteratur på förskolan. Vidare redogör vi förskollärarnas uppfattningar av hur de beskriver sina förutsättningar och kunskaper kring litteraturarbete tillsammans med barnen. Vi valde att göra en kvalitativ studie där vi besökte olika förskolor för att intervjua verksamma förskollärare utifrån semistrukturerade intervjufrågor. Vid sammanställningen av resultatet utgick vi från en fenomenografisk metodansats för att få fram förskollärares olika uppfattningar om det språkstimulerande arbetet. Det mest betydelsefulla vi kunde vi få fram i resultatet var att samtliga förskollärare i vår studie beskrev en medvetenhet kring vikten av språkstimulerande undervisning i förskolan. Det framkom också att förskollärare inkluderade språkstimulerande aktiviteter genom planerad undervisning eller spontant uppkomna situationer. Vi kunde vidare i resultatet urskilja hur förskollärarna i vår studie använde sig av olika strategier för att stimulera barns språk. Högläsning, boksamtal, bildskapande, dramatisering och reflektionssamtal var några strategier som framkom. Som avslutning kunde vi genom intervjuerna få fram förskollärares uppfattningar och vilka förutsättningar och utmaningar de upplever med det språkutvecklande arbetet i förskolan. Något som vi funnit som viktigt utifrån studien är att förskollärares kunskaper och förutsättningar har en betydande roll för barns språkutveckling och där barns språk stimuleras och utmanas i sociala kontexter.