Denna uppsats har gjorts i hopp om att kunna bidra med kunskap om vad elever förväntas och vilka kunskaper de kan tillgodogöra sig genom undervisningen i svenskämnets språkhistoria. Studien har gjorts genom en dokumentstudie av tre samtida läroböcker för kursen svenska 3 för gymnasiet. Syftet med studien har varit att undersöka i vilket utsträckning läroböcker möjliggör språkhistorisk medvetenhet. För att besvara detta har huvudfokus legat på att ta reda på hur väl läroböckerna tillämpar begreppet och hur de motiverar nyttan i språkhistoria. Uppsatsens teoretiska ingång baseras på Jonathan Petterssons tankar om att undervisningen i språkhistoria kan bidra till att eleverna utvecklar en språkhistorisk medvetenhet. Det innebär att eleven kan sätta språkhistorien i relation till aktuella frågor i sin samtid och framtid, för att bygga upp ett förhållningssätt till sig själv och sin omgivning som språkvarelser. Undersökningen har visat att läroböckerna lyckas tillämpa begreppet i hög grad, genom att uppnå olika förutsättningar för att utveckla ett språkhistoriskt medvetande. Vad som är nyttan i det språkhistoriska ämnet är däremot inte något som tydligt motiveras i läroböckerna, vilket bekräftar tidigare forsknings tankar om att det råder oklarheter frågan. Avsaknaden av motiveringen speglar också nuvarande styrdokument som endast formulerar att de ska utveckla kunskaper i det svenska språkets ursprung. Sammanfattningsvis pekar därför studien på att läroböckerna i svenskämnet möjliggör utvecklandet av språkhistorisk medvetenhet. I ett större perspektiv antyder därför studien på att det finns goda möjligheter för begreppet språkhistorisk medvetenhet att ingå i svenskämnets språkhistoria, men att det fortfarande krävs att större forskning börjar intressera sig för frågan för att sätta större ljus på forskningsproblemet. Detta är också en nödvändighet för att möjliggöra en eventuell ändring i styrdokumenten i framtiden. / This essay have been written with hope in contributing with knowledge about what students are expected and what they can absorb through the teaching of the Swedish language history. The study has been done through a document study of three modern textbooks for the Swedish course 3 intended for high school. The purpose of the study has been to investigate the extent to which textbooks enable language-historical awareness. To answer this, the main focus has been on finding out how well the textbooks apply the concept and how they justify the usefulness in language history.  The theoretical approach is based on Jonathan Pettersson's thoughts of that the teaching of language history can contribute to the students developing a language-historical awareness. This means that the student can put the language history in relation to current issues in his or her contemporary and future, in order to build up an approach to themselves and their surroundings as language creatures.  The study has shown that the textbooks succeed in applying the concept of language-historical consciousness to a great extent, by achieving different conditions for developing a language-historical consciousness. What is useful in the language-historical subject on the other hand is not something that is clearly justified in the textbooks, which confirms the earlier research's thoughts that there are uncertainties within this question. The lack of justification also reflects the current curricula of Swedish that only states that they should develop knowledge in the origin of the Swedish language. To sum up, the study therefore indicates that the textbooks enable the development of language-historical awareness. In a larger perspective, the study therefore suggests that there are good opportunities for the concept of language-historical awareness to be included in the Swedish history language, but that it is still necessary for major research to start to take an interest in the issue in order to shed more light on the research problem. This is also necessary in order to enable a possible change in the curricula in the future.