Under den tid det moderna arbetslivet existerat har personalomsättning associerats med negativa effekter och konsekvenser för såväl företag som anställda. Men nutida forskning visar också på positiva effekter vid en höjd personalomsättning och negativa effekter i anslutning till en alltför låg nivå. Denna studie har granskat och jämfört sex arbetsplatser inom den statligt ägda Gruv- och mineralkoncernen LKAB. Ett företag som med sin över 100 år långa historia har en stor närvaro både lokalt, regionalt och internationellt. Syftet med studien har varit att undersöka de operativa chefernas syn på personalomsättning och vilka arbetsmässiga och organisatoriska förutsättningar som de anser har störst påverkan på organisationens personalomsättning. Studien har ett hermeneutiskt förhållningssätt och har genomförts med kvalitativa forskningsintervjuer på ett ytterlighetsurval på de av organisationens arbetsplatser som har den lägsta respektive högsta nivån på personalomsättning.Studien visar att organisationens operativa chefer ser på personalomsättningen som ett överhängande negativt fenomen. De härrör kostnader vid rekrytering och upplärning, turbulens i arbetsgrupperna och produktionsbortfall som de främsta negativa effekterna. Bland de positiva ser de ökat innovationsinflöde och större möjlighet till mångfald som potentiella vinster. De upplever dock att få resurser läggs på hanteringen av fenomenet och upplever att en ökad distansering inom organisationen i kombination med den rådande konjunkturen leder till ytterligare utmaningar för företagets kompetensförsörjning. Studien finner också att företagets till stor del unika ställning på den regionala arbetsmarknaden och de sociala aspekter som, både de närliggande samhällena och Sverige i stort, råder i kan ha gett upphov till ett intressant fenomen. Detta exemplifieras genom hur organisationen upplevs som ett undantag från övriga arbetsmarknaden när det kommer till nivån på personalomsättning.