<p>Syftet med studien är att empiriskt belysa vilka ledarstilar en lärare anammar i en given klassrumssituation. Dessutom försöker den följande undersökningen identifiera olika strategier och modeller som kan vara till en lärares hjälp för att försöka skapa en god atmosfär och arbetsro i klassrummet. </p><p>Den teoretiska referensramen behandlar tre områden. Till en början behandlas vad forskningen säger om ledarskap och därefter tas det upp olika förslag till att stärka de positiva processerna i klassrummet. Det tredje området beskriver hur en bra lärare/ledare bör vara enligt forskningen. </p><p>För att kunna besvara de frågor som ställs i problemformuleringen observerades och intervjuades sammanlagt fyra lärare. Observationerna skedde under två lektionstillfällen. Intervjuerna började med inledande frågor som allmänt berör en lärares ledarskap. Därefter fick läraren diskutera tre fallbeskrivningar (hypotetiska kritiska situationer i klassrummet) som han/hon tidigare hade fått presenterade för sig. Metoden som användes i undersökningarna byggde på ett etnografiskt arbetssätt som även kallas för fältstudier. </p><p>Resultatet av intervjupersonernas svar visar att en kritisk situation i klassrummet tenderar framkalla en auktoritär ledarstil hos läraren. Undersökningarna visar samtidigt att lärarna använder sig av en uppsättning klassrumsstrategier. Dessa berör både sådana strategier som nämns i litteraturen men också egna konstruerade strategier. Sammanfattningsvis kan man säga att resultatet visar att det inte finns en speciell"mall"för hur en bra lärare ska agera för att uppnå ett gott klassrumsklimat, utan varje lärare måste själv hitta den ledarstil som passar just henne/honom.</p>

Syftet med studien är att empiriskt belysa vilka ledarstilar en lärare anammar i en given klassrumssituation. Dessutom försöker den följande undersökningen identifiera olika strategier och modeller som kan vara till en lärares hjälp för att försöka skapa en god atmosfär och arbetsro i klassrummet. Den teoretiska referensramen behandlar tre områden. Till en början behandlas vad forskningen säger om ledarskap och därefter tas det upp olika förslag till att stärka de positiva processerna i klassrummet. Det tredje området beskriver hur en bra lärare/ledare bör vara enligt forskningen. För att kunna besvara de frågor som ställs i problemformuleringen observerades och intervjuades sammanlagt fyra lärare. Observationerna skedde under två lektionstillfällen. Intervjuerna började med inledande frågor som allmänt berör en lärares ledarskap. Därefter fick läraren diskutera tre fallbeskrivningar (hypotetiska kritiska situationer i klassrummet) som han/hon tidigare hade fått presenterade för sig. Metoden som användes i undersökningarna byggde på ett etnografiskt arbetssätt som även kallas för fältstudier. Resultatet av intervjupersonernas svar visar att en kritisk situation i klassrummet tenderar framkalla en auktoritär ledarstil hos läraren. Undersökningarna visar samtidigt att lärarna använder sig av en uppsättning klassrumsstrategier. Dessa berör både sådana strategier som nämns i litteraturen men också egna konstruerade strategier. Sammanfattningsvis kan man säga att resultatet visar att det inte finns en speciell"mall"för hur en bra lärare ska agera för att uppnå ett gott klassrumsklimat, utan varje lärare måste själv hitta den ledarstil som passar just henne/honom.