Bakgrund: Reumatoid artrit (RA) visar sig främst genom ledinflammationer, med symtom som smärta, nedsatt funktion och sjukdomsrelaterad trötthet. Samsjuklighet i hjärt- och kärlsjukdomar och osteoporos är stor. Många personer med RA kommer inte upp i nivån för hälsofrämjande fysisk aktivitet. Studier visar dock att fysisk träning inte ökar sjukdomsaktivitet hos personer med RA. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka upplevelser personer med RA har av träning på friskvårdsanläggning. Vidare var syftet att undersöka hur dessa personer upplever träningens inverkan på den egna hälsan. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats genomfördes. Sex kvinnor och en man intervjuades. Analys utfördes med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två domäner skapades: ”Upplevelser av träning på friskvårdsanläggning” och ”Upplevelser av träningens inverkan på den egna hälsan”. Temana var ”Faktorer som underlättar träning på friskvårdsanläggning”, ”Faktorer som hanteras vid träning på friskvårdsanläggning”, ”Faktorer som hindrar träning på friskvårdsanläggning”, ”Positiv upplevelse under och direkt efter träning på friskvårdsanläggning” samt ”Ökat välbefinnande och önskemål om ytterligare träning”. Slutsatser: Framträdande är deltagarnas förmåga att anpassa träningen på friskvårdsanläggning utefter sjukdomens effekter och att de upplever hög self-efficacy för detta. Att som fysioterapeut lära en person med RA att självreglera via anpassningar under träningen är viktigt för att personen ska få en positiv upplevelse av träningen. Nyckelord: inflammatorisk ledsjukdom, fysisk aktivitet, hälsocentra, self-efficacy, självreglering, kvalitativ innehållsanalys

Ungefär 1.7 miljarder människor världen över lider av någon form av muskuloskeletal sjukdom. Enligt World Health Organization (2021) lider 343 miljoner människor i världen av sjukdomen artros, vilket är en sjukdom som negativt kan påverka personers vanor, välmående och förmåga att utföra aktiviteter i dagliga livet. Syfte: Syftet med examensarbetet är att beskriva vilka arbetsterapeutiska interventioner som kan förbättra eller bibehålla förmågan att utföra aktiviteter i dagliga livet hos människor med artros. Metod: Examensarbetets design var en scoping review. Datainsamling gjordes genom sökningar i databaserna CINAHL with full text, PubMed, Medline och AMED. Databassökning av litteratur resulterade i sex artiklar som togs med som en del av resultatet samt ytterligare sex artiklar från manuella sökningar hittades, vilket mynnade ut i totalt tolv artiklar. Artiklarna var publicerade mellan år 2003–2021. Resultat: Resultatet visade att en rad olika arbetsterapeutiska interventioner som tillhandahålls för individer med sjukdomen artros. Interventionerna varierar beroende på vilken typ av artros individen har och interventionerna kan tillämpas med olika fokus, däribland: smärthantering, utmattning och engagemang i fysisk aktivitet. Slutsats: Slutsatsen av detta examensarbete visar fem olika arbetsterapeutiska interventioner som kan användas för att förbättra eller bibehålla förmågan att utföra aktiviteter i dagliga livet hos människor med artros. De fem olika interventionerna är hjälpmedel, handortoser, träning, utbildning och strategi. Interventionerna varierade och hade olika fokus beroende på om artros fanns i nedre eller övre extremitet.