Denna studie har undersökt hur fritidslärare tolkar och beskriver legitimationskravets roll. Frågeställningarna har hjälpt studiens syfte i meningen att de har undersökt hur fritidslärare beskriver legitimationskravets roll för yrkesidentiteten, rollen legitimationskravet får i relation till andra yrkesgrupper på skolan och vad den får för roll i en fritidspedagogisk praktik. För att undersöka hur fritidslärare uppfattar legitimationskravet i relation till perspektiven ovan har studien använt sig av teoretiska utgångspunkten symbolisk interaktionism i samband med metodologiska ramverket grounded theory. Teorin och metoden har sammansatt försökt bena ut fritidslärares resonemang om legitimationskravet i relation till det dubbla uppdraget, möten med yrkesgrupper på skolan och kravets betydelse i en fritidspedagogisk praktik. Resultatet visar att legitimationskravets roll i relation till det dubbla uppdraget, möten med signifikanta andra och i en fritidspedagogisk praktik, tolkas väldigt olika. Några fritidslärare anser legitimationskravet förskjuter de in i skolans värld och lämnar fritidshemmet bakom sig, vilket i betydelse då innebär att skolan gagnas av införandet, inte fritidshemmet. Resultat visar också fritidslärare som upplever införandet som nästa statusklättrande steg i syfte att hamna i jämvikt med lärare på skolan, i syfte att bryta den underdogposition många fritidslärare upplever gentemot lärare.