<p>Syftet med denna uppsats är att jämföra det retoriska spelet i media runt affären mellan Old Mutual och Skandia med affären mellan MAN och Scania för att sedan belysa intressenternas roll och betydelse. Uppsatsen utgår från Bentemark och Pedersens (2006) studie om retoriska strategier vid ett fientligt bud. Utifrån den studien genomför vi en medieanalys av debatten runt MAN:s bud på Scania. Vårt resultat jämförs med det från Bentemark och Pedersen (2006), där både likheter och skillnader upptäcktes. Därefter belyses intressenternas roll i debatten och det sker med hjälp av teorier av bland annat Rhenman (1964), om företagets intressenter, och Mitchell et al. (1997), om intressenternas makt och betydelse. Resultatet tyder på att de olika intressenternas val av argument i den mediala debatten påverkas av deras betydelse. Intressenter med hög betydelse tenderar att använda en ontologisk eller teleologisk retorik, medan intressenter med lägre betydelse i större utsträckning använder en normbaserad retorik.</p>

Syftet med denna uppsats är att jämföra det retoriska spelet i media runt affären mellan Old Mutual och Skandia med affären mellan MAN och Scania för att sedan belysa intressenternas roll och betydelse. Uppsatsen utgår från Bentemark och Pedersens (2006) studie om retoriska strategier vid ett fientligt bud. Utifrån den studien genomför vi en medieanalys av debatten runt MAN:s bud på Scania. Vårt resultat jämförs med det från Bentemark och Pedersen (2006), där både likheter och skillnader upptäcktes. Därefter belyses intressenternas roll i debatten och det sker med hjälp av teorier av bland annat Rhenman (1964), om företagets intressenter, och Mitchell et al. (1997), om intressenternas makt och betydelse. Resultatet tyder på att de olika intressenternas val av argument i den mediala debatten påverkas av deras betydelse. Intressenter med hög betydelse tenderar att använda en ontologisk eller teleologisk retorik, medan intressenter med lägre betydelse i större utsträckning använder en normbaserad retorik.