Syftet med den här studien är att undersöka hur eleverna får lära sig matematik på ett lekfullt sätt i förskoleklassen utifrån lärarnas perspektiv. Syftet konkretiseras genom frågeställningarna: Vilka metoder använder lärarna i sin undervisning? Vilket material används i undervisningen? Slutligen hur lärarna upplever de lekfulla undervisningssituationerna? Studien genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med lärare som tidigare har arbetat eller arbetar i en förskoleklass inom samma kommun. Den insamlade datan har sedan bearbetats och analyserats genom att noggrant jämföra svaren från intervjuerna. Analysen i studien genomfördes genom en kvalitativ analysmetod. Resultatet i studien pekade på att alla lärare arbetar olika och använder sig av olika metoder för att träna matematik i förskoleklassen. Lärarnas tankar kring lekfullhet varierade. Den sammanfattande bilden av lekfullhet är när eleverna får använda flera sinnen och arbeta med kroppen, samtidigt som variationen i undervisningen anses vara viktig. Samtliga lärare i studien uppgav att de hade något slags material att tillgå i klassrummen som ett hjälpmedel för att träna matematik. Lärarna nämnde gem, färgpennor, stenar och naturmaterial bland annat. Vid frågor om lekfullhet i undervisningen uppgav samtliga lärare exempel på hur de gör. Det handlade mestadels om lärarnas egna uppfattningar om vad lekfull undervisning är för dem och hur det kan bedrivas. Leken ansågs vara viktig i förskoleklassen eftersom det kan bidra till att eleverna får ett ökat intresse för matematik samtidigt som ett konkret lärande sker.

Studiens avsikt var att få en fördjupad förståelse för hur förskollärare beskriver lek och undervisning i didaktiska planeringar efter att begreppet undervisning har fått en större plats i förskolan vid revideringen av läroplanen. Denna kvalitativa studie bestod av att didaktiska planeringar samlades in och intervjuer genomfördes. Därefter bearbetades datainsamlingen genom transkribering och färgkodning för att analysera och hitta mönster i empirin som svarade på forskningsfrågorna. De resultat som framkom beskrevs utifrån kategorierna konstruktioner av lek och möjlighet och utmaningar i lekfull undervisning. Slutsatserna av studien visade att förskollärares konstruktioner av lek är den skapande konstruktionen, den bearbetande konstruktionen och den lekfulla konstruktionen. Goda relationer till barnen och förmågan att vara flexibel skapar goda möjligheter för lekfull undervisning, medan didaktisk kompetens och förskollärarens ledarskap är utmanande i den lekfulla undervisningen, enligt den här studien.