Med denna uppsats var syftet att undersöka vilka faktorer som påverkar hur förskolegårdar ser ut i Stockholm och dess kranskommuner. Vi genomförde en intervjustudie där deltagarna var yrkespersoner som regelbundet varit delaktiga i planeringen av förskolor och beslutandeprocesser. Resultatet visar hur arbetet med dessa utemiljöer för barn brukar gå till samt vilka regler och synsätt som påverkar slutresultaten. I analysen tillämpas posthumanistisk teori med tillhörande relevanta begrepp. Särskild uppmärksamhet har lagts vid barns perspektiv och barnsyn hos beslutsfattare i planerings- och byggprocesser. Det finns idag inga regler eller lagar som säger att en förskola måste ha en gård, det finns dock råd och rekommendationer om exempelvis rimligt antal kvadratmeter av friyta. I Stockholm är det ovanligt att planera för förskolor utan tillgång till en gård, dock finns det tydliga ekonomiska faktorer och olika grundförutsättningar beroende på det geografiska läge som stadsdelen eller kranskommunen har.