SAMMANFATTNING I organisationers och inte minst biblioteks sätt att förhålla sig till förändring och utveckling kan genom den litteratur som presenterats flera olika krafter i denna process urskiljas. I ett växande medvetande om omvärlden och dess accelererande dynamik och inverkan på biblioteksorganisationens framtid, har en vilja för större öppenhet gentemot denna utvecklats. Tjänster i form av service till användarkollektivet tas på större allvar. Organisationsstrukturen förändras och bryts ner och i och med det kommer problem och frågeställningar i dagen som rör såväl verksamhetens teknik, arbetsuppgifternas innehåll som ledarskap och maktfördelningen. Trots vilja till förändring och implementering av nya idéer, finns de traditionella förhållningssätten kvar nere i organisationen. Bakom en organisationsförändring döljer sig ett syfte, ett mål med verksamheten, samtidigt som organisationen lever och utvecklas i en omvärld med normer och värderingar som basen för dess mål. Biblioteksorganisationens medvetenhet om mål och värderingar bakom verksamhet och uppgifter har visat sig vara ganska svag. Många medarbetare och bibliotekarier ser organisationens blotta existens som ett värde i sig som inte bör ifrågasättas, medan ledare och beslutsansvariga har ett mer rationellt förhållningssätt till dessa begrepp. Inte sällan kan här skönjas en konfliktyta mellan värderationalism och målrationalism i den Weberska betydelsen. Därför får organisationen svårt att skapa en kontinuerlig målförståelse ner genom organisationen, från det övergripande syftet med nära relationer till bakomliggande värderingar och ner till de mer operativa delmålen. Detta får följder vid implementering av datorstödda bibliotekssystem, som idag 94 representerar det tekniska systemet i organisationen. Utformningen av detta system har stor betydelse för måluppfyllelse. Utformningen av datorfiler och bibliotekssystem har utgått från ett tänkande som går långt tillbaka i tiden. De bygger på en konsoliderad teknik. Katalogsystem i samverkan med andra bibliotek har varit det som utgjort grunden för universitetsbibliotekens datorisering. Användarnas behov har definierats genom bibliotekets egna behov och sätt att betrakta dem. Man har ofta betraktat dem som ett kollektiv och tjänsterna har generaliserats i sin utformning. Just användarna, deras antal, krav och önskemål, har blivit en av de komponenter i omvärlden som utvecklats till den starkaste drivkraften och utmaningen för biblioteken förändring och syn på sig själv. Emellertid har biblioteken en tendens att bortse från olika användargruppers specifika beteendemönster och behov som går att finna inom olika fakulteter och forskningsområden. Användarna å sin sida har ofta mycket traditionella och konventionella förväntningar på vilken service de vill och kan få vid biblioteken.