Denna studie vill fördjupa förståelsen för hur flerspråkighet i familjens vardagsspråk kan se ut. Genom observationer och intervjuer med informanterna undersöker denna studie de regelbundenheter i de språkliga praktiker som informanterna använder sig av i deras vardag. Frågeställningarna till denna studie är: 1. Vad utmärker regelbundenheterna i informanternas språkliga praktiker? 2. Hur upplever och rationaliserar informanterna sina språkliga praktiker? Allt fler familjer i dagens samhälle är flerspråkiga och mycket forskning ligger i barns utveckling i flerspråkiga familjer. Denna studie vill dock fokusera på flerspråkiga ungdomar och deras språkliga praktiker i vardagen, mer specifikt i konversationer med vårdnadshavare. Genom intervjuerna får informanterna observera sitt eget sätt att konversera samt uttrycka sina tankar och åsikter om observationerna, diskurs och metadiskurs. Resultaten visar på att de sociala kontrakt som vårdnadshavarna upprättade innan barnens födsel har barnen anammat vilket i sin tur lett till att barnen har lingvistiska habitus. Men ju äldre barnen har blivit, desto mer språkmedvetna blir de. Observationerna och intervjuerna gjorda för denna studie visar att de två tonårsinformanterna börjar motarbeta de sociala kontrakt vårdnadshavarna upprättade. Resultaten visade att motstånden mot det sociala kontraktet får föräldrarna att ifrågasätta upprättandet av den språkliga praktiken inom familjen. Men samtidigt i och med att det ligger i deras lingvistiska habitus har vårdnadshavarna själva svårt att frångå de sociala kontrakten.