Denna studie vill fördjupa förståelsen för hur flerspråkighet i familjens vardagsspråk kan se ut. Genom observationer och intervjuer med informanterna undersöker denna studie de regelbundenheter i de språkliga praktiker som informanterna använder sig av i deras vardag. Frågeställningarna till denna studie är: 1. Vad utmärker regelbundenheterna i informanternas språkliga praktiker? 2. Hur upplever och rationaliserar informanterna sina språkliga praktiker? Allt fler familjer i dagens samhälle är flerspråkiga och mycket forskning ligger i barns utveckling i flerspråkiga familjer. Denna studie vill dock fokusera på flerspråkiga ungdomar och deras språkliga praktiker i vardagen, mer specifikt i konversationer med vårdnadshavare. Genom intervjuerna får informanterna observera sitt eget sätt att konversera samt uttrycka sina tankar och åsikter om observationerna, diskurs och metadiskurs. Resultaten visar på att de sociala kontrakt som vårdnadshavarna upprättade innan barnens födsel har barnen anammat vilket i sin tur lett till att barnen har lingvistiska habitus. Men ju äldre barnen har blivit, desto mer språkmedvetna blir de. Observationerna och intervjuerna gjorda för denna studie visar att de två tonårsinformanterna börjar motarbeta de sociala kontrakt vårdnadshavarna upprättade. Resultaten visade att motstånden mot det sociala kontraktet får föräldrarna att ifrågasätta upprättandet av den språkliga praktiken inom familjen. Men samtidigt i och med att det ligger i deras lingvistiska habitus har vårdnadshavarna själva svårt att frångå de sociala kontrakten.

I denna systematiska litteraturstudie har begreppet translanguaging undersökts. Translanguaging i skolan innebär i korthet att ge flerspråkiga elever möjlighet att använda alla sina språk som resurs i lärandet. Studiens syfte är att undersöka vilka teorier begreppet bygger på och i vilken eller vilka kontexter det har använts. I studien presenteras det hur begreppet har utvecklats och hur det senare har använts i svenska studier. De svenska studierna visar att lärare har använt translanguaging som metod i språkverkstäder för att ge flerspråkiga elever ökade möjligheter att förstå och utveckla kunskaper. Litteraturstudien bygger på centrala internationella referenser som använts inom translanguaging-fältet. I övrigt är arbetet avgränsat till att omfatta enbart svenska studier. I studien framkommer att den vetenskapsteoretiska utgångspunkt som translanguaging vilar på främst är det sociokulturella perspektivet. Det framhäver att inlärning och utveckling är något som sker i samspel med andra. Samtliga studier ser translanguaging som en meningsfull strategi genom att det gynnar kunskapsutvecklingen när elever utnyttjar sin fulla språkliga repertoar.

El objetivo de esta tesina es investigar qué lenguas se usan en la enseñanza de español como lengua extranjera en unos institutos en Suecia, basándonos en la teoría de translanguaging. Teniendo en cuenta el gran número de alumnos con otras lenguas maternas distintas del sueco, pretendemos averiguar qué lenguas son usadas en la clase de ELE, qué conocimientos tienen los profesores sobre las competencias lingüísticas de sus alumnos y cuáles son las opiniones sobre el uso de diferentes lenguas en la enseñanza, según los profesores. Con la finalidad de obtener una mejor comprensión de lo investigado hacemos una triangulación con una encuesta con 28 participantes, entrevistas con tres profesoras y además observamos una clase de cada profesora antes de realizar las entrevistas. Los hallazgos principales son: que el sueco es la lengua más usada después del español, que muchas veces los profesores están inseguros de los conocimientos lingüísticos de sus alumnos y que raramente los recursos lingüísticos son usados en el aprendizaje. Por último, se ha demostrado que la mayoría de los participantes están de acuerdo con que el uso de otras lenguas en la enseñanza de ELE resulta beneficioso para el aprendizaje. No obstante, las lenguas señaladas por las profesoras entrevistadas en la definición de otras lenguas fueron el sueco y el inglés, por lo quellegamos a la conclusión de que el sueco y el inglés pueden ser la norma en relación con los recursos lingüísticos y de que el contraste lingüístico entre el sueco o el inglés parece ser injusto para todos los alumnos que no tienen el sueco como lengua materna.