In this study I analyze and compare two of Jessica Schiefauer’s novels, Pojkarna (2011) and Bärarna (2020), based on ecofeminism. The main aim is to examine how nature is presented and what function it can be interpreted to have in relation to the storyline and the characters. Another purpose with the paper is to see if any connections between nature and women can be found, and if so, what kind of relation it is. I primarily studied the works through theory about different views of nature, from David Kronlid’s Ecofeminism and Environmental Ethics and Kate Soper’s What is nature?, but also with terms like anthropocentrism. The study discovered, among other things, that the connection between woman and nature is strong in both Pojkarna and Bärarna, and that there is a pattern in Schiefauer’s way of writing it. The role of women and nature in society stand as parallels, which you can see in both novels. In Bärarna the woman has the power and because of that nature also gets more freedom, compared to Pojkarna where the woman is instead oppressed by the man and due to that nature is too. However, it is not only women who are seen as connected to nature. All people who are excluded from society, regardless of gender, have a close relationship to nature. This shows that it is not only a question of gender, but also something concerning power and authority. I also found three different interpretations regarding nature's function, which are: it can be interpreted as a helping hand, someone who assists the characters, or as a tool to highlight contrasts in society, or lastly as a tool to amplify the role that women have in society. These conclusions show that Schiefauer, in her authorship regarding nature and woman, either consciously or subconsciously reinforces the connection between them and fortifies the view of women as closer to nature than men.

No description available.

Den 1 januari 2022 implementerade Skolverket en ny kursplan för delar av vuxenutbildningen. Denna nya kursplan innebar en övergång från en femgradig betygsskala (A-E) till en tvågradig(G-IG) med förhoppningar om att detta skulle öka elevernas genomströmning. Eftersom förändringar av detta slag får stor betydelse för både lärare och elever har syftet med studien varit att undersöka sfi-lärares tankar om denna förändring och om de upplever att Skolverkets målsättning har realiserats. Studien utgår ifrån en kombination av frirums- och läroplansteori för att analysera hur lärarna upplever och tolkar den nya kursplanen i relation till sitt professionella handlingsutrymme. Resultatet baseras på kvalitativa intervjuer med 5 sfi-lärare som har erfarenhet av både den gamla och den nya kursplanen. Resultatet av studien antyder att lärarnas handlingsutrymme har expanderat till följd av att den nya kursplanen implementerades. Dessutom upplevs kunskapskraven ha sänkts, vilket lärarna framför allt upplever i kurs B där genomströmningen har ökat till en nivå som skapar problem på de senare kurserna då elevgrupperna blir för stora för lärarna att hantera. Dessutom framgår att det är skolverksamheternas egna direktiv som i huvudsak begränsar lärarna. Ju fler lärare som arbetar med samma elever desto större krav på faktorer som styr arbetssättet, vilket innebär att lärare som arbetar på distans generellt upplever att de har mer frihet att planera sin undervisning jämfört med lärare som arbetar med reguljär undervisning. Resultatet antyder därmed att ens handlingsutrymme till viss del förhandlas i kollegiet. / On 1 January 2022, the Swedish National Agency for Education implemented a new curriculum for parts of adult education. This new curriculum involved a move from a five-point grading scale (A-E) to a two-point (G-IG) with hope that it would increase student throughflow. Since changes of this kind are of great importance to both teachers and students, the purpose of the study has been to investigate sfi-teacher’s thoughts about this change and whether they feel that the National Education Agency's goals have been realized. The study is based on a combination of free-space and curriculum theory to analyze how the teachers experience and interpret the new curriculum in relation to their professional room for action. The result is based on qualitative interviews with 5 sfi-teachers who have experience with both the old and the new curriculum. The results of the study suggest that the teachers' room for action has expanded as a result of the new curriculum being implemented. In addition, the knowledge requirements are perceived to have been lowered, which the teachers especially experience in course B where the throughflow has increased to a level that creates problems in the later courses when the student groups become too large for the teachers to handle. In addition, it appears that it is the school operations' own directives that mainly limit the teachers. The more teachers who work with the same students, the greater the demands on factors that govern the way of working, which means that teachers who teach on distance generally feel that they have more freedom to plan their teaching compared to teachers who work with regular teaching, which has to do with that the distance teachers work individually. The result suggests that one’s room for action, is to some extent negotiated in the college.

This essay argues that In Cold Blood can be read as a Greek tragedy. This is because it has all the structural elements required according to Aristotles definition, as well as a running theme of pity and fear. Additionally, by reading In Cold Blood as a Greek tragedy, it is also possible to establish how Truman Capote moulded Perry Smith into a Tragic Hero. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2023-06-02</p>

No description available.

Flerspråkiga resurser är viktiga i hemtjänsten för att kunna möta alla brukare. Syftet med studien är att utreda flerspråkig hemtjänstpersonals attityder till flerspråkiga resurser i arbetet. Detta undersöks genom en enkät. 20 enkätsvar analyseras utifrån attitydbegreppet, samt utifrån utifrån begreppen enspråkighetsnorm och flerspråkighetsnorm. Resultaten visar att flerspråkig hemtjänstpersonal har en positiv attityd till flerspråkiga resurser och hemtjänst, där de exempelvis uppfattar att det är bra att kunna tala flera språk när man arbetar inom hemtjänst. Däremot har personalen en mer negativ attityd till att använda egna flerspråkiga resurser i arbetet, och visar en preferens för att använda svenska. När det kommer till handling använder dock personalen flerspråkiga resurser i arbetet med brukare och kollegor. Till sist framkom att det i lunchrummet råder en enspråkighetsnorm, där personalen är överens om att man ska tala svenska så att alla förstår.

<p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2024-01-15</p>

No description available.

No description available.

No description available.