This essay deals with how young adult literature describes and characterizes young homosexual men. Two novels are analyzed within a framework of queer theory and cultural studies. The focus is on how sociality enforces heteronormativity. The analyses of the novels investigate how the characters think of themselves and their sexuality, what their view of love and relationships are, and how their closest friends and parents react to their homosexuality.

Denna studie behandlar vilka karaktäristiska drag fyra olika lättlästa böcker har. I denna studie undersöks inte hela böckerna, utan kortare textutdrag på ca 1000 ord per utdrag. Två av böckerna är skrivna i syfte att vara lättläst, medan de två andra böckerna är omskrivningar från ett original till en lättläst version. Undersökningen är indelad i grammatiska och syntaktiska undersökningsområden, vilka är utvalda efter vad tidigare forskning säger och undersökt. Resultaten ger en inblick i hur texterna följer olika språkliga mönster och riktlinjer, samt om böckerna följer de rekommendationer som finns för hur lättlästa texter ska se ut. Slutsatsen visar på att de skillnader mellan dessa böcker som är skrivna i syfte att vara lättlästa gentemot de böcker som är omskrivna till lättläst inte är stora, men man ser att de omskrivna böckerna har mer anpassningar efter rekommendationer för lättläst. Dock kan det innebära att man då utesluter eller minskar på språkliga aspekter som ger en text ett mer naturligt flyt och därmed kan den upplevas som ”hackig”.

No description available.

<p>Title: The Code of the Hero in Ernest Hemingway's The Old Man and the Sea</p><p>Author: Tobias Eklöf</p><p>English C, 2006</p><p>Abstract: By examining the depiction of Santiago, his actions, life style and role models as well as his close relation to the author I show how he grows from an old worn out man into a true hero by following a particular stance towards life; a code. The protagonist's approach to life and being put to the supreme test of overcoming bad luck, through the struggle with the marlin, creates a hero. In addition, the depiction of Santiago in terms of undefeated nature adds to his heroic proportions. The adversity of old age and the recent bad luck force the old man to challenge and defend his claimed championship. By catching and killing the ultimate opponent he recovers his selfhood. As I will show, there are two important role models providing the old man with strength and endurance during his battles. Joe DiMaggio gives the old man courage and stands as a symbol for the right way of living, a man who defied pain to achieve greatness. The boy Manolin provides the old man with strength as he plays the role of the observer, Santiago's audience. The boy is also the inheritor of the mastership, given by the protagonist. Both Joe DiMaggio and the boy Manolin fit Santiago's code and are therefore a direct source of inspiration. The results of Santiago's actions, of living according to his code, are illustrated through the ultimate sacrifice: crucifixion. The protagonist follows his code right to the very end, and is therefore undefeated, though facing physical defeat (loosing the fish to the sharks). The parallel between the old man and Christ's passion is created as a symbol for the inevitable; we are all going to die, what matters is how we live the life we are given. Christ never abandoned his belief and he eventually was crucified. Santiago chooses to stick to his code, and confront death with grace.</p>

Uppsatsen undersöker framställningen av kvinnligt genus i en fantasy roman.

Det huvudsakliga syftet med vår studie har varit att undersöka hur lärare i år 3-6 arbetar så att deras elever når goda resultat i läsförståelse och uppvisar läslust. Vi har gjort kvalitativa intervjuer utifrån en fenomenografisk ansats. De sex pedagoger som intervjuats har ett särskilt intresse för undervisning i läsning och läsförståelse och är verksamma inom tre olika kommuner. Vår slutsats är att ett starkt engagemang och betoning på strukturerade och genomtänkta samtal förenar våra pedagoger. Enligt de intervjuades egna bedömningar blir eleverna genom deras undervisning bättre på att tränga in i texter och uppvisar större läslust. Lärarna har kunskap om flera olika undervisningsmodeller men använder ingen speciell.De pedagoger som intrvjuats anser att det inte finns någon genväg till god läsförståelse men ser samtalet som den gemensamma nämnaren.

No description available.

Detta arbete ämnar undersöka hur pedagoger förhåller sig till litteratur och litteraturläsning som undervisningsinnehåll i förskoleklassen. Vilken litteratur väljer pedagogen att använda i sin undervisning och varför? Undersökningen baseras på intervjuer.Resultatet av studien visar att samtliga pedagoger i denna undersökning har en positiv attityd till litteratur och anser att det är viktigt att barnen får tillgång till litteratur och högläsning både hemifrån och ifrån skolans verksamhet. Syftet och tillvägagångssätten varierar och skiljer sig dock lite åt. Några generella mönster går att utläsas av intervjusvaren. Dessa tydliggör att samtliga pedagoger menade att litteratur gynnar barns språk- och kunskapsutveckling. Pedagogerna har däremot använt litteraturen som utgångspunkt för andra aktiviteter lite olika. Någon pedagog använde litteratur inom ramen för ett övergripande kunskapsinnehåll som till exempel ett tema.

Denna studies ansats är att undersöka hur svensklärare verksamma inom två skolsystem ser på skönlitteraturens funktion i svenskundervisningen, och om detta kan säga något om vilka svenskämnesuppfattningar som dominerar på respektive skola. Detta kopplas till den rådande skoldebatten, där den svenska skolan ofta jämförs med den finska gällande elevers resultat, kvaliteten på undervisningen och synen på lärarna. Därför är det relevant att studera om skillnaderna mellan lärarnas åsikter och arbetssätt skiljer sig åt i en så pass hög grad som det låter i debatten. Lärarnas uppfattningar om litteraturen i svenskämnet undersöktes genom fyra kvalitativa intervjuer med svensklärare i ett studieförberedande gymnasium i Sverige och ett motsvarande sådant på Åland. Utgångspunkten för den kvalitativa analysen var Malmgrens tre ämnesuppfattningar svenska som färdighetsämne, svenska som litteraturhistoriskt bildningsämne och svenska som erfarenhetspedagogiskt ämne i vilka vi inplacerade lärarnas utsagor, för att utröna den dominerande uppfattningen på respektive skola samt likheter och skillnader skolorna emellan. Resultatet visade att den svenska skolan genomgående hade en erfarenhetspedagogisk svenskämnesuppfattning, medan den litteraturhistoriska bildningsuppfattningen dominerade på den åländska skolan. Dock gick det att skönja vissa litteraturhistoriska bildningsdrag i den svenska skolan, speciellt med tanke på urvalet av litteratur, då främst klassiker valdes, även om majoriteten inte vill ha en lokal kanon. På den åländska skolan syntes även en viss erfarenhetspedagogisk framtoning, speciellt med tanke på urval som delvis baseras på elevernas egna förutsättningar men det syntes också på argumenten om varför eleverna ska läsa litteratur alls. De åländska lärarna uttryckte även en vilja om att arbeta mer enligt det erfarenhetspedagogiska sättet i framtiden, även om systemet inte riktigt tillåter det. Utifrån detta kan slutsatsen dras att både den svenska och åländska skolan allt mer intar en erfarenhetspedagogisk ämnesuppfattning med eleven mer i centrum. Dock är den litteraturhistoriska traditionen stark på Åland.

Det finns forskning som visar att högläsningen minskat ute på förskolorna och att högläsning inte används lika ofta som förut. Relevansen med denna studie är att bidra till insikter om högläsningens fördelar som ett redskap i den pedagogiska verksamheten. Med hjälp av en intervjustudie har vi undersökt hur högläsning används av några intervjuade förskollärare. Sammanlagt har sex pedagoger från sex olika förskolor medverkat i studien. Tidigare forskning har visat att högläsning i förskolan är viktigt för barn och bidrar främst till en positiv effekt på deras språkutveckling. Andra positiva effekter som forskningen nämner med högläsning är ökad sammanhållning i barngruppen, fantasin stimuleras samt att koncentrationen tränas. Resultatet visar att alla de intervjuade förskollärarna använder sig av högläsning på sina förskolor, några via spontana lässtunder och andra med planerade lässtunder. Resultatet visar också hur de intervjuade förskollärarna gör när de högläser för barnen och hur böcker kan användas som ett pedagogiskt redskap, till exempel i både teman och vid spontana tillfällen.