Syftet med denna studie är att ta reda på hur pedagoger arbetar språkutvecklande i förskolan, med IKT som verktyg. Fokus ligger på vilka föreställningar och erfarenheter som förskolepedagoger har av IKT kopplat till språkutvecklande arbete. För att få fram ett resultat av min undersökning valde jag att utföra kvalitativa intervjuer med mina informanter, då jag ville ge dem möjlighet att berätta sina åsikter och dela med sig av erfarenheter kring att arbeta med språket med IKT som hjälpmedel. En gemensam åsikt som alla informanter påpekade ett flertal gånger under intervjuerna var bristen på tid till att diskutera tillsammans i arbetslaget hur de skulle konkretisera arbetet med iPads i verksamheten. I resultatet framkom att det fanns en stor osäkerhet kring att arbeta språkutvecklande med IKT. De hade fått många utbildningstillfällen men de var förlagda utanför arbetstid. Dessutom var utbildningarna teoretiskt lagda och syftade inte till att ge pedagogerna redskap i hur iPads skulle användas tillsammans med barnen. Informanterna pratade även om betydelsen av lärarens närvaro, speciellt när barnen satt vid en dator eller en iPad. Att var en närvarande pedagog ansågs ha stor betydelse för huruvida den språkliga aktiviteten med iPads blev pedagogisk eller inte. Åsikterna kring på vilket sätt man som pedagog behövde vara aktiv med barnen för att uppfylla detta var blandade. Betydelsen av att vara en närvarande pedagog finns även med i den forskning som jag kommer att skriva om i detta examensarbete.

Detta är en kvalitativ studie vars syfte är att ta reda på vilka föreställningar fritidspedagoger har om lekens betydelse för elevers språkutveckling och vilken roll fritidspedagogen har i denna utveckling. Studien lyfter fram fritidshemmets uppdrag, historia, didaktik och ämnets aktualitet. Genom att fokusera på hur uppdraget ser ut idag då fritidshemmet har ett större didaktiskt fokus vill jag ta reda på hur pedagogerna arbetar med detta fokus. Studien visar att det finns ett stort kunskapsområde kring leken som didaktik och att språkutvecklingen är en förmåga som utvecklas i leken. Det framgår också att fritidshemmen har ett ständigt pågående arbete för att lyfta fram leken och fritidsverksamheten som ett komplement till skolan. Det finns många goda intentioner i verksamheterna, men också många utvecklingsområden inom ramen för språkutvecklande didaktik och ett medvetet förhållningssätt i leken och i fritidshemmet.

I dagens skola möts lärare av allt mer motstånd till läsning av skönlitteratur och det är en stor utmaning för lärarna att motivera elever till läsning. Forskare talar om vikten av läsning i skolan då det är språkutvecklande men också personlighetsutvecklande, läsningen utvecklar såväl vår självinsikt som vår identitet. Jag har utifrån detta genomfört en systematisk litteraturstudie med syfte att ta reda på vad forskningen vet om ungdomars motivation till läsning av skönlitteratur. Syftet var också att undersöka vilka faktorer i litteraturundervisningen som är viktiga för att främja elevers läsmotivation. De frågeställningar som användes var: Vad motiverar elever till att läsa skönlitteratur, enligt tidigare didaktisk forskning? Vad säger ämnesdidaktisk forskning om vilka aspekter i litteraturundervisningen som är viktiga för att främja elevers läsmotivation? Resultatet visar att det finns både inre och yttre faktorer som påverkar elevers motivation till läsning och de teman som identifierats i mitt material är hem- och skolmiljö, sociala aspekter, val av bok, belöningar och mål, igenkänning och relevans i texter samt balans mellan framgång och utmaning. Den slutsats som dras är att varje elev är unik och motiveras av olika saker men det finns några faktorer som kan vara till hjälp att tänka på när man som lärare ska försöka motivera sina elever till läsning.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka vad för inställning till läsning och vilka läsvanor på fritiden som ett antal elever i årskurs 4 och 5 har samt om och på vilket sätt de skiljer sig åt mellan könen. Studien baseras på 116 stycken enkäter som delats ut i årskurs 4 och 5. I studien framkommer det att tidigare forskning visar att pojkar har en mer negativ inställning till läsning än flickor samt att pojkarna är mer välrepresenterade än flickorna i gruppen som läser lite. Författaren av denna studie har även kommit fram till ett sådant resultat. Den här undersökningen visade också att eleverna får ta del av väldigt lite högläsning på sin fritid. Det var vanligare att flickorna fick höra någon vuxen läsa för dem än det var för pojkarna. Enkätundersökningen visade även att mysterieböcker var den populäraste genren hos de tillfrågade eleverna och även det populäraste valet hos pojkarna som enskild grupp. Den populäraste genren hos flickorna visade sig vara kärleksböcker. Studien visade även att det populäraste sättet för eleverna totalt sett att få tag i de böcker de läser på sin fritid är att låna i skolans bibliotek, detta var även det vanligaste sättet för flickorna. Pojkarna däremot fördrog att läsa böcker som på ett eller annat sätt redan finns i hemmet.</p>

<p>Syftet med detta arbete är att konkretisera det abstrakta begreppet litterär kanon och att få en inblick i hur skolan förhåller sig till begreppet. För att ta reda på detta gjordes en enkätundersökning där 15 lärare deltog. De som deltog var svensklärare, SvA-lärare och specialpedagoger. Därefter ställs begreppet kanon mot grundskolans kursplan i ämnet svenska, läromedel, kulturdebatt.</p><p> </p><p>Det resultat som framkom visar först och främst att begreppet kanon är mångtydigt och är svårt att konkretisera. Därefter visar läroplanerna i sin tur att utländsk litteratur är lika viktig att ta till sig som det egna kulturarvet. Men detta stämmer inte riktigt överens med vad läromedlen som användes på skolan innehåller. Den utländska litteratur som fanns var inte tillräcklig och fick för lite plats. Sedan framkommer det i kanondebatten att det inte är många som håller med Cecilia Wikström om att det ska finnas en fastställd litterär kanon i skolorna. Många av de som yttrat sig i debatten menar att en fastställd kanon skulle föra skolan tillbaka i tiden och inte följa med den utveckling som litteratur bör ha. Därpå framgår i enkätundersökningen att lärarna har en vilja att arbeta med kanon ur ett bredare perspektiv men att det läromedel som finns på skolan inte ger dem den möjligheten.</p><p> </p><p>Slutsatsen visar att det finns delade meningar om det ska finnas en fastställd kanon eller inte. Kursplanen i svenska säger en sak och skolans läromedel visar ett bristfälligt utbud av litteratur som inte ger eleverna vad de behöver i sin utveckling. Lärare måste ta sig den tid som behövs för att ge eleverna en bred utbildning där utländsk litteratur ska finnas med.</p>

<p>Studien har syftat till att undersöka elevers attityd till läsning av skönlitteratur. Jag har jämfört enkät- och intervjumaterial från två olika skolor som arbetar med skönlitteratur i undervisningen på olika sätt. Den ena har sedan flera år tillbaka ett läsprojekt på skolan där skönlitteraturläsning inkluderas i, och ges undervisningstid i flera ämnen, och den andra arbetar mer traditionellt med läsning ungefär en lektion i veckan inom svenskämnet. Då underlaget i undersökningen är litet kan inga generella slutsatser dras, men det verkar som om eleverna som deltagit i läsprojektet, skola Ett, läser något mer på fritiden än eleverna på skola</p><p>Två.</p>

No description available.

No description available.

No description available.

<p><p>The thesis presents a study on how the First World War is recounted in a few</p><p>different textbooks for secondary schools. There are similarities, but the books</p><p>also focus on different things. In some of the books, events are even told in</p><p>different ways.</p></p>